"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.
Manuell fileing av röd fisk. Arbetaren skär fisken i bitar med en kniv. Fiskbearbetning på fabriken.

Bild: Nordroden

Riskbedömning av exponering i handintensivt arbete: Bedöms kvinnor och män lika?

Forskningsprojekt Handintensivt arbete, såsom livsmedels- och monteringsarbete, kan ge allvarliga besvär i rörelseorganen, och förekomsten är högre hos kvinnor. Riskbedömning är det första steget i det systematiska arbetsmiljöarbetet för att förebygga ohälsa. Kunskap saknas om huruvida kvinnor och män riskbedöms lika och adekvat i identiska arbetsmoment.

Forskningsprojektet kommer att undersöka om kvinnliga och manliga arbetare skattar handaktivitet och kraft lika, jämföra skattningar med tekniska mätmetoder av muskelaktivitet och rörelsehastighet (EMG och rörelsesensorer), jämföra belastning med tekniska mätmetoder hos kvinnor jämfört med män, och slutligen hur ergonomer skattar kvinnliga och manliga arbetare. Resultatet skulle i förlängningen kunna bidra till viktig kunskap om lika och adekvat riskbedömning av kvinnor och män.

Projektansvarig

Börje Rehn
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 93 19

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-01-01 2024-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Institutionen för strålningsvetenskaper

Externa finansiärer

Afa Försäkring

Projektbeskrivning

Handintensivt arbete med exponering för hög handaktivitet och kraft innebär ökad risk för muskuloskeletala besvär och diagnoser från främst handled, armbåge, skuldra och nacke, och förekomsten av besvär är större hos kvinnor. Ungefär en tredjedel av alla som arbetar har handintensivt arbete, och kvinnor arbetar oftare med handintensiva arbeten.

Riskbedömning av handintensivt arbete syftar till att identifiera riskexponering och baseras på generiska gränsvärden för kvinnor och män. Det är med andra ord okänt om kvinnor och män riskbedöms lika och adekvat i identiska arbetsmoment. Det kan leda till konsekvenser med minskad bedömningsprecision, minskad effektivitet i prevention, samt ojämlik hälsa. Det finns med andra ord flera skäl till att ta reda på mer om bedömning av exponering för handaktivitet och kraft är lika och adekvat för kvinnor och män. Forskningsprojektet baseras på flera delstudier som omfattar kvantitativ forskning med en tvärsnittsstudiedesign.

Metod

Deltagare och genomförande

Insamling av data har skett via fältmätningar i arbetares ordinarie arbete vid åtta skilda företag i branscher med handintensivt arbete.  

Totalt har 28 kvinnliga och 28 manliga arbetare deltagit i undersökningarna. De har arbetat med 18 olika handintensiva moment. Par av en kvinna och man har arbetat i identiska arbetsmomenten. Därtill har observatörer deltagit, i två par ergonomer (en kvinna och en man per par) deltagit, samt 27 kvinnliga och 27 manliga ergonomer. Handaktivitet och kraft har självskattats av arbetarna, samt observatörsskattats av ergonomer.

Observationsmetod

Skattning av handaktivitet och kraft sker med de två ingående exponeringsvariablerna i observationsmetoden ACGIH®Hand Activity Threshold Limit Value®. Data samlas även in avseende påverkande faktorer såsom greppstyrka, antropometri, psykosocial stress och fysisk aktivitetsnivå. Mätningarna gör det möjligt att se om skattningarna skiljer sig åt på något sätt mellan kvinnor och män och antropometrins betydelse såväl som inflytande av gender.

Tekniska metoder – rörelsesensorer och EMG

Tekniska mätningar av handledshastighet (rörelsesensorer, IMUs) och muskelaktivitet (yt-elektromyografi, EMG) används för att motsvara skattning av handaktivitet respektive handkraft. Samtliga mätningar sker samtidigt. Detta möjliggör fördjupad kunskap om samband mellan upplevd och mer objektiv (teknisk) mätning av handaktivitet och kraft hos kvinnor och män i identiska arbetsmoment.

Praktisk nytta av resultaten

Från ovan nämnda studier, kan kunskaper formuleras om huruvida kvinnor och män riskbedöms lika avseende skattning av handaktivitet- och kraft, vilket samband som finns mellan skattning av handaktivitet – handledshastighet (IMUs), samt kraft – muskelaktivitet (EMG), om kvinnor och män belastas lika mätt med tekniska mätningar samt slutligen, inverkan av gender vid observatörsskattningar av kvinnliga och manliga arbetare.

Kunskap om mätprecision i handaktivitet- och kraftexponering rörande kön och gender är viktig för förståelse av olika förekomst av muskuloskeletala besvär hos kvinnor och män, för prevention och ett hållbart arbetsliv för både kvinnliga och manliga arbetare. Denna kunskap är viktig för forskare, ergonomer i företagshälsa och otaliga arbetsplatser. Kunskap kommer att spridas via utbildningstillfällen inom regioner och företagshälsor, konferenser och branschsektorer i samhället.

Kunskap relaterad till FN:s hållbara utvecklingsmål

År 2015 kom FN:s medlemsländer överens om 17 globala hållbara utvecklingsmål (SDG) för att avsluta fattigdom, skydda planeten och säkerställa välstånd för alla. Det här projektets arbete bidrar till följande mål: Mål 3, Hälsa och välmående, Mål 5, Jämställdhet, Mål 8, anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

 

Projektet är ett samarbete med Kungliga tekniska högskolan (KTH), Stockholm och Karolinska institutet, Stockholm.

Externa finansiärer

Senast uppdaterad: 2024-02-28