Segregation och integration. Genus, klass och medborgarskap i svenskt undervisningsväsende, ca 1800-1850

Projektbeskrivning

Segregation och integration. Genus, klass och medborgarskap i svenskt undervisningsväsende, ca 1800-1850

Vid början av 1800-talet fanns en mängd olika skolor i Sverige. Det fanns skolor avsedda för fattiga barn och för bättre bemedlade barn, och blandformer däremellan. Det fanns flickskolor, pojkskolor och skolor för båda könen. Vid varje enskild skolas etablering eller förändring kom frågor om kunskapssyn, genus och klass att ställas på sin spets. Det handlade om vilka kunskaper som ansågs viktiga och på vilket sätt flickor och pojkar ur olika samhällsgrupper skulle tillägna sig dessa kunskaper, och om hur man förväntade sig barnens framtida samhällsroller. Utbildningslandskapet var synnerligen brokigt vid den här tiden. Även om det fanns gränser mellan klasser och kön, så förändrades dessa ständigt.
1850 hade skolväsendet genom olika reformer stabiliserats i ett tydligt klass- och genusmönster: 1) allmänna folkskolan, som förväntades undervisa både flickor och pojkar även ur de lägsta socialgrupperna, 2) läroverken, med en tydlig inriktning mot den framväxande medelklassens män, samt 3) en mer spridd etablering av flickskolor, avsedda för att utbilda flickor ur medelklassen. Dessa skolformer har fått stå i fokus för flera tidigare studier, vilka gör att vi idag har en tämligen god bild av hur det sena 1800-talets skolsystem gestaltade sig. Tiden dessförinnan är inte outforskad, men vi saknar fortfarande kunskaper om hur undervisningsväsendet före 1850 i stort såg ut.
Mot bakgrund av detta är det angeläget att närmare undersöka hur de tydliga klass- och könsskillnaderna som kom att prägla det sena 1800-talets utbildningssystem växte fram.
Projektet består av tre delstudier, som knyts samman av det gemensamma syftet att analysera betydelsen av genus, klass och medborgarskap i samband med utbildningsväsendets utveckling under tiden fram till 1800-talets mitt: Lokala utbildningsmarknader (Esbjörn Larsson), Skrivkunnighet för fattiga barn före folkskolan (Åsa Karlsson Sjögren) och Identiteter och skolornas retoriska praktiker (Stefan Rimm). Larsson kommer att studera hur elevströmmar av flickor och pojkar såg ut mellan olika skolformer och hur dessa påverkades av politiska beslut och andra viktiga samhällsförändringar, exempelvis den kraftiga befolkningsökningen. Karlsson Sjögren kommer att undersöka hur och varför skrivkunnighet infördes i skolor för fattiga flickor och pojkar, samt hur lyckosamma olika skolformer var i att förmedla kunskaperna. Rimm kommer att studera hur skolorna via olika retoriska praktiker framställde sig själva och sina elever vid särskilda utåtriktade aktiviteter, exempelvis vid skolavslutningar och hemförlovningar.
Det finns ett rikt material bevarat i kyrkoarkiv, fattigvårdsarkiv och olika skolors arkiv som projektet kommer att bearbeta och analysera med hjälp av olika metoder. I dessa arkiv kan man återfinna protokoll som bland annat återger styrelsernas syn på lärare, elever och föräldrar samt exempelvis pedagogiska överväganden. Räkenskaper och examensböcker finns i dessa arkiv och där kan man till exempel undersöka barnens framsteg och skolornas inköp av skolmateriel. Även tal och andra utåtriktade retoriska aktiviteter finns bevarade i de här arkiven och av dessa kan man dra slutsatser om hur skolor samt elever framställdes. Projektet kommer också att undersöka material från de skolrevisioner och uppfostringskommittéer som ständigt återkom vid den här tiden. Särskilt 1812 års uppfostringskommitté är här en viktig källa eftersom man sände ut en enkät till landets samtliga skolor. På så sätt ges en bild av det samlade utbildningsutbudet, från ambulerande skolmästare på landsbygden till gymnasier och katedralskolor i de större städerna.
Projektet ställer nya frågor till en viktig formativ period i utbildningshistorien. Genom att studera hur etablerade skolor förändrades samt nya skolor utvecklades och genom att analysera de processer av inneslutningar/uteslutningar av olika grupper eller individer beroende på klass eller kön som försiggick i skolorna, bidrar projektet dels till ny kunskap om utvecklingen av skolväsendet perioden 1800–1850, dels till en teoretisk diskussion om hur genus, klass och medborgarskap har konstruerats i olika undervisningsformer.