Hoppa direkt till innehållet
printicon

Stress och psykosomatisk ohälsa bland tonårsflickor och unga kvinnor

Forskningsprojekt Mental ohälsa och psykosomatiska problem ökar bland svenska tonårsflickor. Projektet visar att smärta som börjar i unga åldrar ofta finns kvar i vuxen ålder och långvarig smärta är den främsta orsaken till långtidssjukskrivning bland vuxna kvinnor.

Syftet var att utveckla en preventiv och hälsofrämjande modell samt att utvärdera effekterna av en gruppintervention för tonårsflickor med psykosomatiska och stressrelaterade problem. Interventionen skedde i Ungdomshälsans regi samt i skolhälsovårdens regi och vände sig till tonårsflickor och unga kvinnor (16-25 år) som söker för smärtproblem, stress och negativ kroppsbild. Sammanfattningsvis visar studien att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem.

Projektansvarig

Ann Öhman
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 92 19

Projektöversikt

Projektperiod

2006-01-01 2009-12-31

Finansiering

Finansår , 2006, 2007, 2008

huvudman: Ann Öhman, finansiar: Vetenskapsrådet, y2006: 350, y2007: 350, y2008: 350,

Forskningsämne

Folkhälsovetenskap och samhällsmedicin, Genusvetenskap, Vårdvetenskap

Projektbeskrivning

Syftet är att utveckla en preventiv och hälsofrämjande modell samt att utvärdera effekterna av en gruppintervention för tonårsflickor med psykosomatiska och stressrelaterade problem. Interventionen sker i Ungdomshälsans regi och I skolhälsovårdens regi och vänder sig till tonårsflickor (16-25 år) som söker för smärtproblem, stress och negativ kroppsbild. Fyra interventionsgrupper med 10 flickor i varje grupp kommer att genomföras under 2006. Grupperna kommer att erbjudas basal kroppskännedom och progressiv avspänning. I samband med gruppträffarna kommer också gruppintervjuer, s k fokusgruppsintervjuer att hållas. Dessa syftar till att ge deltagarna möjlighet att reflektera över känslor och upplevelser i samband med de praktiska övningarna i gruppen. Deltagarna kommer också att skriva korta berättelser där de ska reflektera över hur de hanterar stressiga situationer i vardagen samt vilka känslor som är förknippade med stressen. Fyrtio flickor som söker för samma besvär kommer att utgöra en jämförelsegrupp och de erbjuds stödjande, individuella samtal av den typ som använts vid Ungdomshälsan sedan tidigare. Utvärderingen går ut på att studera om resultatet av gruppinterventionen skiljer sig från den traditionella samtalsbehandlingen. För att mäta skillnader mellan grupperna kommer tre frågeformulär att användas; Socialstyrelsens frågeformulär för självrapporterad mental hälsa bland barn och ungdomar, ett som mäter självbild och ett som mäter coping.
Vissa ändringar i studiedesignen genomfördes pga att genomsnittsåldern för dem som sökte till Ungdomshälsan visade sig vara något högre än 16-18 år. Vi gjorde därför också datainsamling inom skolhälsovården i Umeå kommun på 3 kommunala gymnasieskolor, åk 1 och 2. Sammanlagt har 40 unga kvinnor på Ungdomshälsan och 50 tjejer inom gymnasieskolan studerats i interventionsgrupperna. Därtill har en enkätstudie genomförts med 1027 elever i gymnasieskolans åk 1 och 2, vilka utgör en referensgrupp till tjejerna i interventionsstudien.
Resultaten från den kvalitativa intervjuundersökningen med unga kvinnor belyser a) multipla stressorer som kan hänföras till flera parallella områden i livet – men även till samhälleliga diskurser: modernitetens stressorer, genusordningarnas stressorer och ungdomsårens stressorer, b) multidimensionella levda förkroppsligade erfarenheter av stress och ”att leva på gränsen” som innefattar fysiska, emotionella, kognitiva, sociala och existentiella dimensioner och c) erfarenheter av våld och kontroll i partnerrelationer samt deras konsekvenser.
Resultaten från enkätundersökningen med gymnasielever visar att en stor andel av ungdomarna rapporterar subjektiva hälso- och stressbesvär av olika slag inklusive oro och ångest. Flickorna rapporterar två till tre gånger mer besvär och dessa skillnader är signifikanta. En majoritet av ungdomarna håller ett högt tempo och upplever sig också pressade av krav från skolan samt av egna inre krav. Upplevelserna av stress i form av högt tempo och högra krav korrelerar med de subjektiva hälso- och stressbesvären samt med ångest.
Sammanfattningsvis visar studien att ungas stressrelaterade och subjektiva hälsobesvär bör förstås i ett vidare socialt sammanhang som inkluderar ett genusperspektiv. Kontext- och genusspecifika interventionsmodeller behöver utvecklas för att möta dessa hälsoproblem, men stress bland unga behöver också diskuteras och studeras vidare i relation till hur samhällsutvecklingen och dess värdegrunder påverkar unga av idag.