Statens kapacitet att styra innovationssatsningar mot ökad hållbarhet – lärdomar från utvärdering av EIP-Agri i svensk kontext
Katarina Eckerberg, professor emerita i statsvetenskap vid Umeå universitet berättar om sin senaste utvärdering av Europeiska Innovationspartnerskapet för jordbruk (EIP-Agri) som administreras av Jordbruksverket. Det var en s.k. löpande lärande utvärdering över fem år som avslutades 2021 med en slutrapport.
EIP-Agri-programmet är en del i EUs Gröna Giv som syftar till att stärka konkurrenskraft på landsbygden och bidra till nationella miljö- och klimatmål. Presentationen baseras främst på en publicerad artikel i Environmental Innovation and Societal Transitions som analyserar statens styrningskapacitet mot hållbarhetsmålen. Resultaten visar på flera problem i genomförandet: de nationellt satta målen för EIP-Agri var alltför många och luddiga vilket gav stor frihet till Jordbruksverkets tolkningar av vad som ska prioriteras. Därtill nyttjades främst intern jordbruksexpertis snarare än en bred kunskapsbas vid urval och beviljning av ansökningar vilket ledde till en nedvärdering av ”gröna” innovationsprojekt till förmån för ”nya” tekniska lösningar syftande till ökad konkurrenskraft. Den rådande administrativa kulturen missgynnade därmed satsningen på mer ”hållbara” innovationsprojekt genom myndighetens eget satta beviljningskriterier.
