NYHET När hälsorisker blir synliga svart på vitt förändras ofta perspektivet. En studie från Umeå universitet visar att personer som får se ultraljudsbilder av åderförkalkning i sina halskärl, i kombination med motiverande samtal, oftare känner en starkare motivation att förbättra sina levnadsvanor och ta förebyggande läkemedel.
Ultraljudsundersökning av halskärlen inom VIPVIZA‑studien. Genom att visualisera tidiga tecken på åderförkalkning i karotisartärerna får deltagaren en tydligare bild av sin framtida hjärt‑kärlrisk, vilket kan stärka motivationen till förebyggande livsstilsförändringar och behandling.
BildMattias PetterssonNär människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något.
– När människor ser sina egna kärl, inte som siffror utan som bilder, händer något. Det blir plötsligt konkret och många beskriver en starkare känsla av att de faktiskt kan påverka sin framtida hälsa. Det är ofta där motivationen till förändring föds, säger Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
Hjärtinfarkt och stroke är fortfarande de vanligaste dödsorsakerna hos både kvinnor och män. Dessa hjärt‑kärlsjukdomar beror oftast på åderförkalkning, som har samband med riskfaktorer som ohälsosamma levnadsvanor, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes och ärftlighet.
Samtidigt vet vi att hjärt‑kärlsjukdom i hög grad går att förebygga genom hälsosamma levnadsvanor och, när det behövs, läkemedelsbehandling. Trots det kan det vara svårt för många att förstå och agera på sin personliga risk.
Med hjälp av ultraljudsbilder av blodkärl går det att upptäcka åderförkalkning innan detta gett några symptom. När denna information görs visuell, och kopplas till individens risk, blir sambanden tydligare och mer handlingsinriktade.
I studien ingick cirka 3 500 personer i Västerbotten, 40–60 år gamla och som deltagit i Västerbottens Hälsoundersökningar. Samtliga undersöktes med ultraljud av halspulsådern.
Hälften av deltagarna fick sina resultat visualiserade som färgkodade bilder, tillsammans med information om sin ”kärlålder”, skriftlig information om att åderförkalkning kan påverkas och ett motiverande samtal med en tränad sjuksköterska. Deras läkare i primärvården fick samtidigt samma information om ultraljudresultatet.
Den andra hälften (kontrollgruppen) och deras läkare fick inledningsvis ingen information om ultraljudsresultatet. Förebyggande åtgärder genomfördes i samråd med individerna i båda grupperna inom ramen för ordinarie sjukvård enligt gällande riktlinjer, utan inverkan från forskarteamet.
Väggtjocklek och förekomst av plack i halsartärerna är basen för att bedöma graden av åderförkalkning. I projektet jämfördes väggtjockleken hos deltagarnas med personer av samma ålder och kön och rapporterades grafiskt som ”kärlåder”, grönt om lägre kärlålder eller rött om högre än den kronologiska åldern. Plack visades som ett ”trafikljus”, grönt om plack inte påvisats och rött om plack påvisats.
BildVIPVIZAEfter ett och tre år hade gruppen som sett sina bilder och fått motiverande samtal lägre beräknad risk för hjärt‑kärlsjukdom, gynnsammare utveckling av flera riskfaktorer samt högre motivation att följa råd och behandling.
Vid treårsbesöket fick även kontrollgruppen ta del av samma visualisering och motiverande samtal. Vid sex års uppföljning hade kontrollgruppen kommit i kapp: båda grupperna hade då liknande riskprofiler, blodtryck och vikt.
Margareta Norberg, senior forskare på Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet
BildIngrid Söderbergh– Sex år är en lång uppföljning i den här typen av studier och all förebyggande behandling har skett inom ordinarie primärvård. Det stärker bilden av att relativt enkla verktyg kan göra stor skillnad över tid, säger Margareta Norberg.
Forskarna såg också en tydlig minskning av det skadliga LDL‑kolesterolet i båda grupperna över tid, kopplad till ökad förskrivning av och bättre följsamhet till statiner. Effekten sågs först i gruppen som fick visualisering, och därefter i kontrollgruppen när även de tog del av bildresultat och motiverande samtal.
Tydliga bilder ger stöd både för patient och läkare. När primärvårdens läkare får tillgång till samma underlag ökar sannolikheten att förebyggande behandling, i samråd med patienten, initieras och följs upp.
Studien är publicerad i tidskriften European Heart Journal Open och ingår i det långsiktiga forskningsprojektet VIPVIZA som har pågått sedan 2013.
Norberg M., Wennberg P., Wester P., Själander A., och Liv P.: Evaluation after delayed and repeated intervention in the VIPVIZA-extended randomized controlled trial: beneficial results 6 years after baseline. European Heart Journal Open, Volume 6, Issue 2, March 2026, oeag047.
https://doi.org/10.1093/ehjopen/oeag047
