Forskning om polisarbete i utsatta områden blev till bok

Utgångspunkten till att boken skrevs var de resultat som kom fram inom forskningsprojektet Mareld, som är ett initiativ för att stärka de fyra särskilt utsatta områdena i Stockholmsregionen. Bland annat visade resultaten att det har betydelse på vilka sätt poliser arbetar med trygghetsskapande, för att de som bor i utsatta områden faktiskt ska uppleva ökad trygghet.

Boken Polisiärt arbete i utsatta områden - utmaningar och möjligheter.

BildUlrika Bergfors

Antologin tar sig an ämnet utifrån olika perspektiv och ger sammantaget en bred bild av ett komplext område, mycket tack vare att både yrkesverksamma poliser och forskare har bidragit till den. Redaktörer är Mehdi Ghazinour och Malin Eriksson.

Vår forskning visar att det inte är helt klart för alla poliser hur man ska göra för att arbeta trygghetsskapande på bästa sätt.

Malin Eriksson.

BildMattias Pettersson

– Det ingår i yrkesansvaret för poliser att arbeta trygghetsskapande, säger Malin Eriksson. Tanken är att polisen genom att öka sin närvaro och synlighet i utsatta områden ska bidra till ökad trygghet och minskad brottslighet. Vår forskning visar dock att det inte är helt klart för alla poliser hur man gör det på bästa sätt.

Forskningen visar också att poliser som får förutsättningar att finnas på plats under lång tid och som därmed kan lära känna ett område och dess invånare leder till relationer med medborgarna och  ökad trygghet, medan sporadisk och planlös polisnärvaro inte leder till samma slags kontakt utan snarare kan öka otryggheten.

– Slutsatsen vi har dragit är att polisen behöver få förutsättningar att finnas på samma plats under lång tid, men även mer teoretisk kunskap i trygghets- och relationsskapande arbete, säger Malin.

Många olika faktorer bidrar till stress

Mehdi Ghazinour.

BildMattias Pettersson

– Forskningsprojektet visar att det finns olika typer av stressfaktorer, berättar Mehdi Ghazinour. Vissa faktorer är exempelvis kopplade till organisation, som arbetsledning och resurser, medan andra är kopplade till det operativa arbetet i fält.

Ett exempel på operativ stress är risken att man själv eller ens kollegor skadas i tjänst.

– Många poliser älskar sitt arbete, men stressen kan över tid leda till nedstämdhet och ångest och i förlängningen att de tappar meningen med yrket och kanske börjar fundera på att lämna det.

– Vi tycker att det är viktigt att skapa uppmärksamhet kring polisernas arbetsmiljö, fortsätter Mehdi. Det ligger i yrkets karaktär att det kan skapa stress och ohälsa vilket gör det extra viktigt att arbetsgivaren tar fram verktyg och program för att hjälpa poliserna och i vissa fall även inkludera familjen att hantera stressen.

Vi vet genom vår studie att den största stressen uppträder om en kollega blir skadad. Här blir det frågan om en sorts kollektiv stress där många känner sig utsatta.

Ämnet är ju extra aktuellt just nu mot bakgrund av upploppen i samband med Rasmus Paludans kontroversiella möten, bland annat i utsatta områden, där polisen har tolkats som direkt måltavla. Har Malin och Mehdi några reflektioner kring dessa händelser?

– Jag tycker att det vore intressant att få veta hur Polismyndigheten tagit hand om dessa poliser på individnivå, säger Mehdi. Hur de mår de drabbade? Det är vanligt med debriefing eller så har man kanske erbjudits något samtal, men i praktiken behövt vara tillbaka i tjänst ganska fort. Det har inte alltid varit så bra för den drabbade polisen och vissa fall drabbas också familjen.

Malins spontana tanke är att när poliser skadas vid sådana här extraordinära händelser, så ökar stressen också hos andra poliser.

– Vi vet genom vår studie att den största stressen uppträder om en kollega blir skadad. Här blir det frågan om en sorts kollektiv stress där många känner sig utsatta.

Däremot tror inte Malin att den här typen av händelser skadar förtroendet för polisen.

– De forskare som undersöker förtroendet för polisen ser att det generellt sett är högt bland allmänheten och även att det har ökat över tid. Tyvärr framkommer inte det här i media. Där lyfts oftast enbart det negativa.

Kan nå en bredare läsekrets

I grunden var uppdraget att göra en vetenskaplig belysning av arbetet i utsatta områden och kring polisernas hälsa och arbetsmiljö. Ofta utmynnar också forskning bara i vetenskapliga artiklar eller en rapport. Genom antologiformen tror Mehdi att yrkesverksamma poliser kommer att ha nytta av den, men också socionomer och andra yrkesgrupper som arbetar i utsatta områden.

– Vi ville omvandla forskningen till något mer konkret och nå ut med forskningsresultaten till dem som arbetar på fältet, säger Mehdi. Boken har också tagits emot med stort intresse från Polismyndigheten. Både rikspolischefen och ett antal andra chefer har fått egna exemplar, och jag har fått flera uppskattande mejl. Jag upplever att det finns ett intresse och en vilja att ta till sig av kunskaperna, för att åstadkomma förändringar.

Projektet Mareld som boken baseras på fick en hel del uppmärksamhet i media i samband med att slutrapporten var klar i juni 2021. Rapporten skickades ut till samtliga anställda i polisregion Stockholm.

– Forskningsprojektet och boken är ett samarbete mellan forskare från flera olika institutioner inom universitetet, berättar Malin. Att också göra det här tillsammans med Polismyndigheten har gjort arbetet extra meningsfullt.

Bra nytillskott som kurslitteratur i polisiärt arbete

Mehdi berättar att boken kommer att vara kurslitteratur i kursen Polisarbete i socialt utsatta områden som ges för yrkesverksamma poliser.

– En fördel är att boken är en antologi och kan läsas och användas kapitelvis. Exempelvis kommer delar av kapitel två och tre att användas under Sveriges första magisterutbildning i polisiärt arbete som startar hösten 2022 vid Umeå universitet.

– Däremot vet vi inte hur det ser ut på andra orter som ger polisutbildning, säger Malin. Jag tror inte boken hunnit komma in på kurslistor redan nu eftersom den kom ut i januari 2022. Men kanske till hösten.

Polisiärt arbete i utsatta områden

Boken Polisiärt arbete i utsatta områden – utmaningar och möjligheter är en antologi skriven av forskare, yrkesverksamma poliser och samhällsentreprenörer och utkom i januari 2022 på förlaget Studentlitteratur. Den är tänkt att läsas av studenter i polisiärt arbete och av yrkesverksamma poliser, men även av andra yrkeskategorier som arbetar i utsatta områden.

Bokens redaktörer är Mehdi Ghazinour, professor vid Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet och Malin Eriksson, professor vid Institutionen för socialt arbete vid Umeå universitet. Övriga författare är Gunnar Appelgren, Jonas Hansson, Mattias Hjertstedt, Eva Lundmark Nilsson, Ingvar Nilsson, Mojgan Padyab, Amir Rostami och Johanna Sundqvist.

Nyhet om projektet Mareld
Mer information om forskningsprojektet Mareld