Nu ingår 10 000 barnfamiljer i NorthPop

De senaste decennierna har hälsoproblem som astma, allergier, övervikt och inlärningssvårigheter ökat bland barn och ungdomar. Vad som händer under graviditeten och småbarnsåren har stor betydelse för den framtida hälsan, och därför såg flera forskare vid Umeå universitet och Region Västerbotten behov av en populationsbaserad infrastruktur med biobank för barn och unga. Med inspiration från bland annat internationella mor-barn-kohorter och andra stora befolkningsstudier i Västerbotten startade NorthPop i Umeå 2016.

Christina West och Magnus Domellöf, professorer i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap, är två av forskarna som var med i uppstarten av NorthPop.

BildJohanna Nordström

– Det har blivit allt vi tänkte oss och lite till, men det var nog bra att vi inte riktigt insåg hur stort det skulle bli när vi började, säger Christina West, som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och en av forskarna som var med i uppstarten.

Under åren har NorthPop expanderat till Skellefteå och Lycksele. Gravida som kommer till rutinultraljud erbjuds att delta i studien och ungefär 60% tackar ja. Under graviditeten och fram tills att barnet fyller 7 år samlas en mängd prover in, bland annat blod- och avföringsprov samt bröstmjölksprov från ammande föräldrar. Föräldrarna fyller också i frågeformulär om barnens hälsa och levnadsvanor vid flera tillfällen. Ursprungligen skulle studien följa barnen fram till 7 års ålder, men det har nu förlängts fram till 15 år.

Varför vill ni fortsätta följa de här barnen?

– Under perioden mellan 7 och 15 år utvecklas många vanliga sjukdomar som övervikt och fetma, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och allergiska sjukdomar. När vi kan fortsätta följa samma barn kan vi samla in data om sådana sjukdomar från till exempel Socialstyrelsens patientregister och sedan gå tillbaka och undersöka vilka riskfaktorer dessa barn hade, förklarar Magnus Domellöf som är professor i pediatrik vid Institutionen för klinisk vetenskap och huvudansvarig forskare för NorthPop.

Samtidigt som NorthPop nu går i mål med rekryteringen av deltagare har forskningen på det insamlade materialet bara börjat. Hittills har studien genererat ett femtontal publicerade artiklar, varav flera är mycket välciterade, men enligt Magnus Domellöf kommer de riktigt stora vetenskapliga fynden att komma när man hunnit följa barnen under längre tid:

– Vi har en guldgruva här som kommer kunna generera hundratals artiklar under flera decennier. NorthPop kommer att möjliggöra spjutspetsforskning om tidiga markörer till livsstilsrelaterade sjukdomar och hur man förebygger dem.

Vilken forskning kan man göra med den typ av material som samlats in i NorthPop?

– Man kan nästan vända på frågan – vilken forskning kan man INTE göra… Andra liknande mor-barn-kohorter har genererat forskning inom väldigt många olika områden. Ett exempel är studien Generation R i Nederländerna, som också omfattade 10 000 barn. Den har hittills genererat över 1000 publikationer inom allt från obstetrik och gynekologi till pediatrik, immunologi och psykologi, berättar Magnus Domellöf.

– NorthPop möjliggör spjutspetsforskning om tidiga markörer för livsstilsrelaterade sjukdomar, säger Magnus Domellöf, professor i pediatrik.

BildMattias Pettersson

De huvudsakliga fokusområdena i NorthPop är astma och allergier, övervikt, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och tandhälsa. Här ryms många vanliga sjukdomar som forskare i projektet hoppas att man ska kunna förebygga. Bland annat kan resultat från NorthPop vara ett underlag till nya nationella riktlinjer om hur man förebygger matallergi hos barn.

– Förut trodde man att man skyddade barn från att utveckla allergier om man väntade med att introducera allergena livsmedel, till exempel jordnötter eller ägg. Tack vare våra studier vet vi nu att det är tvärtom – det är en varierad spädbarnskost med bland annat dessa livsmedel som kan skydda mot matallergi, säger Christina West.

NorthPop är också en unik källa till kunskap om hur coronapandemin påverkat barns hälsa. Bland annat har man kunnat se att barn som föddes under pandemin hade färre luftvägsinfektioner och behövde mindre antibiotika upp till 1,5 års ålder än barn som föddes innan pandemin. Båda dessa faktorer kan minska risken för att utveckla astma. Samtidigt ledde nedstängningen av samhället till minskad immunitet, så det återstår att se vilka effekter pandemin haft på lång sikt.

– Vi tror och hoppas att forskningen på data från NorthPop kommer att leda till ännu fler nya, spännande resultat som förbättrar hälsan hos barn i såväl Västerbotten som resten av Sverige och världen, säger Magnus Domellöf.