NYHET Det går att äta en strikt LCHF-kost och samtidigt vara mån om sin hjärt-kärlhälsa, visar en ny avhandling från Umeå universitet. Framför allt verkar det vara högt intag av ägg, kolesterol och salt samt lågt intag av mejeriprodukter och fibrer som kan kopplas till sämre blodfetter och högre blodtryck.
Henrik Hagström är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
BildHenrik Hagström– Lågkolhydratkost har varit populärt länge, men det saknas kunskap om hur människor faktiskt äter eftersom det kan finnas stora variationer inom till exempel LCHF-kost. Vi vet inte heller så mycket om långtidseffekterna av lågkolhydratkost på riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar. Därför ville vi se om det finns ett hjärt-smart sätt att äta LCHF, säger Henrik Hagström, doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.
I avhandlingsarbetet ingår 100 personer som redan äter en LCHF-kost. Forskargruppen har undersökt vad de äter samt deras blodtryck, blodsocker och blodfetter. Generellt sett hade gruppen ett extremt lågt intag av kolhydrater – runt 10% av det totala energiintaget. De hade ett högt totalt intag av fett, framför allt mättat fett från till exempel feta mejeriprodukter och kött. Intaget av kolesterol översteg rekommendationerna i de nordiska näringsrekommendationerna.
– Det verkar vara möjligt för motiverade individer att upprätthålla ett lågt intag av kolhydrater även över tid. Samtidigt är det rimligt att rekommendera personer som äter LCHF att öka andelen omättat fett i sin kost och minska mängden kött till förmån för fisk, grönsaker, frön och nötter samt se till att man får i sig tillräckligt med fibrer, säger Henrik Hagström.
Avhandlingen innehåller också en systematisk översikt av tidigare studier som jämfört lågkolhydratkost med andra dieter när det gäller effekten på vikt, blodfetter och blodtryck.
– Sammantaget kan man säga att lågkolhydratkost ger lite mer viktnedgång och lite lägre blodtryck när man jämför med andra kosthållningar, men effekterna blir mindre och skattningen mer osäker när det gått längre än 12 månader, säger Henrik Hagström.
Effekterna på blodfetterna hos dem som äter lågkolhydratkost, som ofta framhålls som negativa, var dock små och med både positiva och negativa effekter. Med sina resultat hoppas Henrik Hagström att han kan nyansera bilden av effekterna av lågkolhydratkost.
– Vi såg inte några stora fördelar med just lågkolhydratkost när det gäller viktnedgång och blodtryck jämfört med andra kosthållningar, men vi såg inte heller starkt negativa effekter på blodfetterna hos dem som äter LCHF. Det skulle kunna vara en trygghet för den som vill prova lågkolhydratkost och också är mån om att hålla nere risken för hjärt-kärlsjukdom, säger Henrik Hagström.
Fredag den 4 september försvarar Henrik Hagström, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, sin avhandling med titeln "Lågkolhydratkost och kardiovaskulär risk: Finns det ett hjärt-smart sätt att äta LCHF?". Disputationen börjar klockan 9.00 och kan följas digitalt.
