Ska undersöka värdet av kvinnors arbete i sjukförsäkringens historia

Liselotte Eriksson är lektor vid Umeå Centrum för genusstudier (UCGS) och verksam vid både Enheten för ekonomisk historia och Enheten för demografi och åldrandeforskning (CEDAR) vid Umeå universitet. Hon beviljades nyligen 5 644 000 kr från Vetenskapsrådet för sitt forskningsprojekt ”Framväxten av könsgapet i ohälsa: obetalt omsorgsarbete och övergången från privat till offentlig försäkring i Sverige 1945–1970”.

Vad hände med kvinnors obetalda arbete när sjukförsäkringen blev allmän?

Projektet ska undersöka hur sjukförsäkringen förändrades efter andra världskriget när den skiftade från privat till offentlig, och framför allt hur den reformen har påverkat kvinnor.

Vårt mål är att öka kunskapen om hur välfärdsstatens framväxt formade synen på kvinnors arbete och hur försäkringar kan bidra till eller motverka ojämlikhet mellan kvinnor och män

Liselotte förklarar att för 100 år sedan arbetade de flesta kvinnor i hemmet utan lön, men de kunde ändå ha en sjukförsäkring och få ersättning vid sjukdom, eftersom man ansåg att arbetet i hemmet inte försvann när en kvinna blev sjuk. Sedan när de privata sjukkassorna reformerades till en allmän sjukförsäkring knöts förskärningarna mer till arbetsinkomsten, vilket förändrade skyddet för dessa kvinnor.

Liselotte Eriksson.

Bild Lars Fredrik Andersson

– Vi vill undersöka hur detta skydd förändrades när den allmänna sjukförsäkringen infördes och vad förändringen innebar för synen på obetalt arbete och kvinnors ekonomiska trygghet och hälsa. Vårt mål är att öka kunskapen om hur välfärdsstatens framväxt formade synen på kvinnors arbete och hur försäkringar kan bidra till eller motverka ojämlikhet mellan kvinnor och män, säger Liselotte Eriksson.

Letar efter svar i sjukkassornas register

För att undersöka detta ska forskarna digitalisera omkring 30 000 medlemskort från sjukkassan i Göteborg för åren 1945–1970. Materialet omfattar både tiden före och efter reformen och gör det möjligt att följa försäkringsvillkor, ersättningar och sjukdomsmönster genom övergången. Materialet kompletteras också med kopplingar till andra befolkningsregister, protokoll, korrespondens och debatter för att ge en bild av hur obetalt arbete värderades i sin samtid.

Frågor om kvinnors sociala ställning är fortfarande relevanta 

Kvinnors obetalda arbete har varit oerhört viktigt för familjers och samhällets välfärd, men har haft ett lågt ekonomiskt och socialt erkännande. Liselotte menar att det är viktigt att undersöka denna undanskymda del av historien eftersom det kan ge en djupare förståelse för hur socialförsäkringar har format synen på arbete och värde i samhället, både då som nu.

– Resultaten är relevanta än idag eftersom frågor om obetalt omsorgsarbete, ekonomisk trygghet och jämställdhet fortfarande står högt på den politiska agendan och påverkar både hälsa och social ställning, avslutar hon.