Slöjd och musik intog scenen

Sara Rylander, universitetslektor på konstnärlig grund och undervisande lärare i kurser inriktade mot bild- och slöjdlärarutbildning. 

BildPer Melander

Vi vill förstå och synliggöra slöjdandets kroppsliga kunskap

Sara Rylander, som arbetar tillsammans med Magnus Wink, Nicklas Burman och Niklas Wahlström, i arbetslaget för trä- och metallslöjd inom lärarutbildningen vid Umeå universitet, höll en presentation om sitt projekt som undersöker hur motion capture-teknologi kan användas för att synliggöra och arbeta med den tysta, kroppsliga kunskap som är central i slöjd.

Niklas Wahlström och Magnus Wink, båda niversitetsadjunkter vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.

BildPer Melander

Sara Rylander säger att mycket av slöjdkunnandet har traditionellt förts vidare genom att arbeta nära någon mer erfaren: hur verktyg hålls, hur kraften fördelas, hur rytm och balans samspelar i arbetet.

– Den typen av kunnande är svår att beskriva med ord och ännu svårare att dela när lärare och studenter inte befinner sig i samma verkstad, säger Sara Rylander och fortsätter:

Nicklas Burman, universitetsadjunkt vid Institutionen för estetiska ämnen i lärarutbildningen.

BildPer Melander

– Våra slöjdlärarstudenter studerar på semi-distans och arbetar stora delar av tiden i egna slöjdsalar runt om i landet. Därför är vi intresserade av att undersöka hur teknik kan hjälpa oss att göra kroppsligt kunnande mer synligt och möjligt att arbeta med även när vi inte befinner oss i samma verkstad.

Öppnar nya möjligheter

Hon säger vidare att genom motion capture kan de spela in rörelser och skapa visualiseringar som går att studera i efterhand, pausa, jämföra och betrakta från olika vinklar. Det öppnar möjligheter att arbeta med sådant som annars är svårt att få syn på i undervisning.

I presentation visades hur de spelat in slöjdrörelser, täljning och sågning, med hjälp av markörer placerade på kroppen, händerna och verktygen.
Materialet har sedan visualiserats digitalt så att de kan studera rörelsebanor, koordination och balans. Visualiseringarna gör det möjligt att upptäcka sådant som annars är svårt att uppmärksamma, även för erfarna lärare.

– Syftet är inte att ersätta praktiskt arbete, utan via teknik synliggöra tysta, kroppsliga dimensioner av slöjdkunnande. Men motion capture har hjälpt oss att se nya aspekter av slöjdrörelser som annars är svåra att få syn på.

– Det har också gett oss ett konkret sätt att undersöka hur tyst, eller kroppslig kunskap kan visualiseras och användas i undervisning, särskilt i utbildningar där studenter inte alltid kan arbeta tillsammans med läraren i verkstaden.

Pilotprojekten om hur motion capture-teknologi kan användas för att synliggöra och arbeta med den tysta, kroppsliga kunskap, har även fungerat som grund för ett större utvecklingsarbete som lett vidare till en ansökan inom InfraVis.

Anders Lind, universitetslektor i musik vid Institutionen för estetiska ämnen

BildLinnéa Tjernström

Komposition, konstnärlig forskning, teknikutveckling och praktiskt musicerande utvecklas parallellt och påverkar varandra

Anders Lind, tonsättare, konstnärlig lektor i musik vid Institutionen för estetiska ämnen, beskrev i sin presentation under veckan ett av sina projekt med musik framförd av deltagare och deras mobiltelefoner.

Mobile Phone Orchestra (MPO), där Anders Lind förutom att använda det som instrumentgrupp för sin nyskrivna musik, undersöker hur klassisk musik kan omtolkas och utvecklas genom ny teknik och alternativa notationsformer.

– Med utgångspunkt i Erik Saties Gnossiennes komponerade jag sex experimentella etyder för mobiltelefonorkester, där deltagarna fick testa och utvärdera olika musikaliska och konceptuella idéer, säger Anders Lind och tillägger:

– Det är en del av mitt långsiktiga konstnärliga forskningsarbete där jag utforskar nya former för musikaliskt skapande och framförande, med särskilt fokus på mötet mellan akustisk och elektronisk musik, alternativa notationsformer och deltagarbaserat musicerande.

– Arbetet med Satie är ett exempel på hur jag använder befintliga musikaliska traditioner som utgångspunkt för nya konstnärliga undersökningar.

Framförandet en del av den konstnärliga forskningsprocessen

Anders Lind säger vidare att hans drivkraft är att utforska nya konstnärliga uttryck och möjligheter för musikaliskt skapande/framförande, där mötet mellan tradition och innovation står i centrum.
 
– Jag vill också utmana föreställningar om vem som kan vara musiker och skapa förutsättningar för, samt undersöka hur, människor utan tidigare musikalisk erfarenhet att delta i konstnärliga sammanhang - exempelvis konserthusframföranden.
 
– En viktig aspekt av mitt arbete är att komposition, konstnärlig forskning, teknikutveckling och praktiskt musicerande utvecklas parallellt och påverkar varandra.
 
– Genom att låta deltagare testa och utvärdera musikaliska idéer blir själva framförandesituationen en del av den konstnärliga forskningsprocessen.