Umeå är Ubmeje

NYHET Lantmäteriet har beslutat att det Umesamiska namnet Ubmeje blir ett officiellt ortnamn för Umeå. Det innebär praktiskt att namnet redovisas i Lantmäteriets geodata och produkter vilket gör att Ubmeje kan användas på kartor och vägskyltar, men det är också ett uttryck för revitalisering och erkännande.

Text: Sandra Lundström

Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk

BildPer Melander

– Det är utomordentligt glädjande att beslut om Ubmeje nu äntligen tagits. Ortnamn fyller också de en viktig funktion i de revitaliseringsprocesser som pågår, säger Lars-Erik Edlund, seniorprofessor i nordiska språk.

Ortnamn – mer än bara namnet på platsen

Ortnamn har alltid fyllt en viktig funktion genom att benämna platser i vår omgivning. Men ortnamn kan också bära politiska, ideologiska och religiösa värderingar. Vi har i de sydlappländska drottningnamnen exempel på namngivning utifrån och uppifrån av politiska skäl, som här efter Gustav IV Adolfs maka Fredrika Dorotea Vilhelmina. Det svenska Viska (samiska Vistege) ersattes av Fredrika, Volgsjö (samiska Vualtjere) av Vilhelmina och Bergvattnet av Dorotea.

Samer är ett urfolk och samiska, som består av flera varieteter, är ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk. Umeå kommun ingår i förvaltningsområdet för samiska sedan 2010 vilket innebär att kommunen ska särskilt skydda och främja samisk kultur och de samiska språken.

År 2012 ansökte Umeå kommun första gången om att Ubmeje skulle bli ett officiellt ortnamn för Umeå. Lantmäteriet avslog ansökan med hänvisning till en utredning som genomfördes av Institutet för språk och folkminnen (Isof) som slog fast att namnet Ubmeje inte fanns i vardagligt bruk. Beslutet överklagades av Umeå kommun och ärendet hamnade hos Näringsdepartementet. Isof fick ett nytt uppdrag att genomföra en utredning. Även den kom fram till att Ubmeje inte är i bruk på det sätt som det behöver vara för att kunna bli ett officiellt ortnamn. Näringsdepartementet avslog därför 2017 ansökan.

Utredningen lyfte även fram att om Umeå kommun fortsätter att sprida och främja bruket av Ubmeje så att det blir mer känt och använt kommer ansökan att godkännas.

En ny ansökan skickades in i juni 2024 och det är den som nu har blivit godkänd.

Relevanta publikationer

Andersson, Daniel & Edlund, Lars-Erik (2021): Att synliggöra samiska ortnamn i Sverige: riktlinjer, praxis och vägar framåt. I:Navn på minoritetsspråk i muntlig og skriftlige sammenhenger: rapport fra NORNAs 49. symposium i Kautokeino 24.–25. april 2019 / [ed] Kaisa Rautio Helander; Aud-Kirsti Pedersen; Mikkel Rasmus Logje, Guovdageaidnu: Sámi allaskuvla , 2021, s. 211-224.

Andersson, Daniel (2020): Indigenous Place-names in (Post)colonial context: The case of ubmeje in northern Sweden. Scopus: https://www.scopus.com/pages/publications/85081371090

Edlund, Lars-Erik (2018): Ortnamn och revitalisering: några reflektioner. I: Katharina och namnen: vänskrift till Katharina Leibring på 60-årsdagen den 20 januari 2018 / [ed] Leila Mattfolks & Kristina Neumüller (huvudred.), Josefin Devine, Elin Pihl, Lennart Ryman & Annette Torensjö, Uppsala: Uppsala universitet, 2018, s. 145-150.

Andersson, Daniel (2017): Ortnamnens funktioner i flerspråkiga områden. https://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1072097/FULLTEXT01.pdf

Edlund, Lars-Erik (2017): Ortnamn och identitetsprocesser. Diskussionen kring några samiska ortnamn i Västerbotten, i: Namn och identitet. Handlingar från NORNAs 46:e symposium iTammerfors den 21–23 oktober 2015. Redigerade av Unni-Päivä Leino, Mona Forsskåhl,Gunilla Harling-Kranck, Sabina Jordan,Minna Nakari & Ritva Liisa Pitkänen. (NORNA-rapporter 94.) S. 195-230

Ortnamn och identitetsprocesser. Diskussionen kring några samiska ortnamn i Västerbotten (word)

Om nationella minoritetsspråk

I Sverige finns fem nationella minoritetsspråk. Att ett språk är ett minoritetsspråk innebär att det ska skyddas och främjas. De som tillhör en nationell minoritet har rätt att använda sitt språk i kontakt med myndigheter. Gemensamt för de nationella minoritetsspråken är att de har talats under mycket lång tid i Sverige, men för flera av dem minskar numera antalet talare i snabb takt. Institutionen för språkstudier har ett nationellt uppdrag att erbjuda utbildning i samiska (nord-, syd-, lulesamiska) och meänkieli. Vi erbjuder också utbildning i finska. Att arbeta för att minoritetsspråk kan leva vidare kallas revitalisering.

Kontakt

Lars-Erik Edlund Professor

E-post

090-786 78 87

Daniel Andersson Professor

E-post

090-786 57 08