NYHET 9-12 maj anordnades konferensen World Association for Disaster and Emergency Medicine (WADEM) i Killarney, Irland. Johan Hylander, at-läkare och doktorand vid kirurgisk och perioperativ vetenskap fanns på plats där han bland annat presenterade sin forskning i katastrofmedicin.
Johan Hylander är doktorand på Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap. Han är precis i sluttampen med sin avhandling som han försvarar i höst vid disputationen. Innan dess har han hunnit medverka vid en internationell konferens som gick av stapeln på Irland.
Johan Hylander vid sin poster på konferensen WADEM
BildAnton WestmanVad gjorde du på konferensen?
- Jag presenterade en poster som handlade om preliminära resultat från en av delstudierna i mitt doktorandprojekt. Projektet handlar om sjukvårdsledarens roll vid skadehändelser i vägtunnlar. I denna avslutande delstudie har vi testat en internetbaserad utbildning som vi har tagit fram. Själva testningen bestod av två internetbaserade simuleringar där deltagarna fick agera i rollen sjukvårdsledare vid stora skadehändelser i vägtunnlar och ta ställning till olika beslut såsom att åka in i tunnelsystemet. Tanken med att göra utbildningen och testerna helt internetbaserade är att man på detta sätt kan nå flera personer samtidigt till en relativt låg kostnad. Meningen med utbildningen är att den ska ge en basal kunskap för ambulanspersonal som kan komma att verka i vägtunnelmiljö, berättar Johan Hylander.
Hur var konferensen?
– Den var väldigt intressant eftersom den samlar världens forskare inom det katastrofmedicinska fältet. Det är givande att få ta del av de olika utmaningar som presenteras, från att hantera naturkatastrofer såsom jordbävningar till dödsfall och skador på grund av gamla minor. Jag fick också möjlighet att lyssna till en muntlig presentation av min doktorandkollega Fredrik Schultz om hans pågående projekt inom mixed reality (MR) där man blandar virtuell verklighet (VR) med augmenterad verklighet (AR) för att stimulera lärande. Just realism eller snarare bristen på realism är något som ofta påpekas i utbildningar. Det ska bli väldigt spännande att följa Fredriks projekt, säger Johan.
Eftersom konferensen var den första konferensen att samla deltagarna inom fältet för katastrofmedicin sedan Covid-19 pandemins inledning (som världshälsoorganisationen (WHO) numera inte längre klassificerar som en global hälsokris), fanns det givetvis på agendan. Forskningsfältet kring Covid exploderade och bristen på samordning ledde till att det var svårt att sålla bland de många studier som publicerades löpande. Kopplat till detta diskuterades också flödet av information och delning av forskningsresultat.
Hur tänker du kring det?
– De inarbetade kanalerna att gå via tidskrifter och granskare har svårt att mäta sig med sociala medier. Just den snabba och vida spridningen i sociala medier kan försvåra möjligheterna till källkritik och granskning. Många lärdomar kan givetvis dras från covid-19 pandemin, min förhoppning är att dessa lärdomar tas i beaktande inför nästa pandemi, förklarar Johan.
Konferensen som från början var tänkt att hållas i Dublin fick på grund av det pågående kriget i Ukraina, flyttas till det mer lantliga Killarney. Detta för att kunna tillgodse behovet av att ordna boende för de många människor som är på flykt. Men platsen på landsbygden skapade också diskussioner om aspekten om glesbygd och insatstider, och svårigheterna kring detta.
– Insatstiderna är något vi även har problem med i norra Sverige. På konferensen togs aspekten av långa insatstider upp och illustrerades med en uppvisning i taktisk medicin. I korthet en live-actionföreläsning med skademarkörer och skottlossning, berättar Johan.
BildJohan Hylander
En av aspekterna som lyftes på konferensen var även naturkatastrofer och miljön. Städerna i världen expanderar, och i framtiden spås många megastäder (stad med över 10 miljoner innevånare) uppstå. Det finns flera sådana städer idag såsom exempelvis Tokyo, Japan. Vissa tror att städerna kommer att expandera nedåt i stället för uppåt, vilket isåfall kommer att leda till bosättningar under jord.
– Att bosätta sig under jord är i sig egentligen inte ett nytt koncept. Men, en av de största utmaningarna är den stigande havsnivån. Över 630 miljoner människor bor nu på en höjd över havsytan som understiger 10 meter. Här finns många viktiga forskningsfrågor som behöver undersökas, avslutar Johan.
Vad händer om vattennivån plötsligt stiger?
BildJohan HylanderJohan Hylander försvarar sin avhandling Prehospital sjukvårdsledning vid skadehändelser i svenska vägtunnlar.
Fakultetsopponent: Stephen Sollid, Oslo universitet, Norge.
Huvudhandledare: Anton Westman.
Disputationen sker 8/9 kl 09:00-12:00 i Major Groove, NUS
