Umeåprofessor om ovanligt hantavirusutbrott med smitta mellan människor

Det hantavirus som finns i Sverige är puumalavirus som orsakar sorkfeber. Professor Clas Ahlms forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. 

BildHans Karlsson

Är detta virusutbrott något vi i Sverige behöver oroa oss över? Vi ställer nyfikna frågor till professor Clas Ahlm, överläkare och professor i infektionssjukdomar på Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet som forskar om den variant av hantavirus som finns i Sverige.

Vad vet man i nuläget om hantavirusutbrottet på kryssningsfartyget MV Hondius?

– Utbrottet ombord på kryssningsfartyget MV Hondius har orsakats av andesvirus, en ovanligare och mer aggressiv typ av hantavirus som förekommer i Sydamerika. Viruset sprids via gnagare och kan orsaka allvarlig sjukdom med svår lungpåverkan och hög dödlighet, även vid avancerad sjukhusvård.

Hur skiljer sig detta virus från de hantavirus som finns i Sverige?

– Till skillnad från de hantavirus som finns i Sverige, främst puumalavirus som orsakar sorkfeber, kan andesvirus i sällsynta fall smitta mellan människor, vanligtvis vid nära kontakt. Denna egenskap gör utbrottet mer allvarligt, även om smittsamheten fortfarande är betydligt lägre än hos välkända luftburna virus, exempelvis influensa och coronavirus.

Hur smittar hantavirus och hur vanligt är smitta mellan människor?

 – Vad vi vet så är det bara den typ av hantavirus som finns i Sydamerika, andesvirus, som kan smitta mellan människor. En nära eller långvarig kontakt krävs för smitta mellan människor.

Finns det en risk att den här varianten når Sverige, till exempel via resande?

– Ja, viruset har relativt lång inkubationstid, två veckor till i vissa fall upp till 6-8 veckor. Så smittade individer kan då hinna resa till andra områden eller länder och därigenom kan sekundärfall uppkomma, det vill säga att den sjuke kan smitta andra. Dock bedöms risken för vidare spridning som liten om exponerade personer iakttar försiktighet.

Vilka symtom ger hantavirus och finns det skäl för oro?

–  Symtomen vid hantavirus är influensaliknande, det vill säga feber, sjukdomskänsla samt ofta värk i kroppen och huvudvärk. Beroende på vilken typ av hantavirus det rör sig om påverkas främst lungorna eller njurarna. För närvarande saknas både vaccin och riktad behandling mot hantavirus.

– Det finns ingen anledning till oro för allmänheten. Händelsen understryker däremot vikten av att både samhället och hälso- och sjukvården har god beredskap för att snabbt upptäcka och hantera ovanliga infektionsutbrott.

Berätta om den forskning om hantavirus som pågår vid Umeå universitet!

– Vid Umeå universitet pågår flera forskningsprojekt som rör hantavirus, bland annat om virusets sjukdomsmekanismer, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet samt ekologi. Forskare vid Umeå universitet deltar i internationella samarbeten med att utveckla vaccin och framtida behandlingar.

- Min egen forskning fokuserar på studier av sjukdomsmekanismer vid sorkfeber, immunsvar vid akut sjukdom och immunitet. Detta för att besvara frågor om: Vad händer i kroppen under infektionen? Hur kan man behandla sjukdomen, lindra förloppet och förhindra allvarlig sjukdom och död?  Ger infektionen livslång immunitet och kan vi utveckla vaccin som kan skydda mot hantavirusinfektion?