Jur kand. 2005, Jur dr. 2014. Anställd vid Juridiska institutionen sedan 2006.
Har tidigare varit anställd som jurist vid Kronofogdemyndigheten samt Brottsoffermyndigheten.
Sedan år 2016 ingår jag som svensk expert vid översyn av implementeringsåtgärder av EU–rättsliga instrument inom ramen för DG HOME Framework contract on compliance assessment in the field of Migration and Home Affairs.
Undervisning
Jag undervisar i främst folkrätt, mänskliga rättigheter och brottsofferrelaterade ämnen på juristprogrammet och polisutbildningen. Som en del av det är jag ansvarig över kursen "Internationell rätt" på juristprogrammets termin 6.
Jag har kursansvar över den avancerade kursen "Rule of Law and International Organizations" på 15 hp, samt den grundläggande kursen Victimology på 15 hp som båda ges av juridiska institutionen. Från och med hösten 2018 ansvarar jag, tillsammans med Markus Naarttijärvi, över det nya magisterprogrammet "Constitutional Law and Human Rights".
Sedan är jag ansvarig över kursen "Internationell intervention och folkrätt" på 7,5 hp som ges statsvetenskapliga institutionen inom ramen för deras program Internationell kris- och konflikthantering. Jag undervisar också på andra kurser om internationell rätt, straffrätt, kriminologi och viktimologi.
Forskning
Min forskning kretsar kring implementering av internationell rätt i nationella rättssystem, mänskliga rättigheter, gränsöverskridande brottslighet och brottsofferfrågor. Utifrån olika typer av främst straffrättsliga karaktär ställs övergripande frågor som: Vilka internationella åtaganden har Sverige förbundit sig till, hur har dessa implementerats och tillämpats?
Nuvarande forskning
Under våren 2018 påbörjar jag projektet "Offer för rasism" som bedrivs tillsammans med fyra andra forskare på juridiska institutionen (Görel Granström, projektledare, samt Therese Enarsson, Lena Landström och Ruth Mannelqvist). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.
Från och med hösten 2015 ingår jag i ett EU-projekt kallat "The Lifecycle of a Hate Crime". Projektet består av en jämförelse mellan fem EU-länder avseende hur de rättsliga aktörerna i varje land arbetar med hatbrottsfrågor, både vad gäller lagstiftning och tillämpning.
Viss tvärvetenskaplig bedrivs också gällande frågor om rättsliga konsekvenser, polisens utredningsarbete samt psykologiska reaktioner för brottsoffer.
Tidigare forskning
Jag disputerade 2014 med avhandlingen "Rättsliga åtgärder mot människohandel – att skydda offer eller möta hot". Avhandlingen behandlar internationella instrument om människohandel utifrån två skyddsobjekt, staten och brottsoffret. Detta för att undersöka hur Sverige har valt att lösa frågan om införlivning i svensk lagstiftning. I avhandlingen utgår jag ifrån att det vid införlivningen av internationella instrument om människohandel förekommer en intresseavvägning mellan det säkerhetshot människohandel kan innebära som en del av prostitution, illegal migration och den organiserade brottsligheten samt det skydd som offren har rätt till genom bland annat instrument om mänskliga rättigheter. Avhandlingen har ett tydligt brottsofferperspektiv där utgångspunkten ligger i den internationella rätten.
Annan relaterad forskning avser rättsliga implikationer för utsatta migranter som utnyttjas i tvångsarbete, främst tiggeri. Som en del i denna forskning samarbetar jag med forskare vid Law School, Flinders University, South Australia. Samarbetet har en tydlig komparativ prägel för att synliggöra skillnader och likheter mellan hur offer för människohandel identifieras och definieras i Sverige och Australien.