Hoppa direkt till innehållet
Personalbild Therese Enarsson

Therese Enarsson

090-786 59 07

Samhällsvetarhuset, Plan 5, Umeå universitet Umeå universitet, 901 87 Umeå

Min forskning rör huvudsakligen rättsväsendets arbete med brottsoffer, och införlivandet av brottsoffers rättigheter i rättskedjan. Min forskning spänner över ett flertal rättsområden, som offentlig rätt, straff- och processrätt och konstitutionell rätt. Därför rör forskningen såväl övergripande frågor om allmänna rättigheter hos människor som utsatts för brott, som mer avgränsade samhällsaktuella frågor, som möjlighet till upprättelse vid utsatthet för näthat och rasism.

  • Presentation

    Forskning

    Min forskning rör huvudsakligen rättsväsendets arbete med brottsoffer, och införlivandet av brottsoffers rättigheter i rättskedjan. Min forskning spänner över ett flertal rättsområden, som offentlig rätt, straff- och processrätt och konstitutionell rätt, och jag fokuserar på olika frågor rörande brottsoffer i rätten. Därför rör forskningen såväl övergripande frågor om allmänna rättigheter hos människor som utsatts för brott, som mer avgränsade samhällsaktuella frågor, som möjlighet till upprättelse vid utsatthet för näthat och rasism.

    Jag ingår för närvarande i två forskningsteman vid institutionen, nämligen Brottsoffer i rättsväsendet samt Law & Emerging Technologies.


    Jag är även adjungerad styrelseledamot i DIGSUM – ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som studerar hur digital teknik och internet påverkar samhället, och hur samhället formar digital teknik och kommunikation.


    Aktuell forskning

    Under våren 2017 påbörjar jag projeket Offer för rasism som bedrivs tillsammans med fyra andra forskare på juridiska institutionen (Görel Granström, projektledare, samt Karin Åström, Lena Landström och Ruth Mannelqvist). Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.


    Under våren 2017 avslutar jag forskningsprojektet Offer för näthat. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers möjlighet till upprättelse vid hot och kränkningar på internet, som har finansierats av Brottsofferfonden. I projektet har brottsoffers rättsliga förutsättningar till upprättelse analyserats, utifrån såväl straffregleringens bakomliggande syften och brottsoffers behov som yttrandefrihetens gränser.


    I projektet har det bland annat kunnat visas att det i många fall finns rättsliga förutsättningar till upprättelse vid utsatthet för näthat, men att brottets natur (som om det ligger under allmänt eller enskilt åtal) kommer att påverka vilka rättsliga lösningar (straff- eller civilrättsliga) som främst aktualiserats. Det påverkar i sin tur vilken möjlighet det finns för brottsoffret att polis och åklagare utreder och driver ärendet.


    I projektet har även de ramar som sätts upp för svensk lagstiftning i Europakonventionen studerats, utifrån att enskilda ska skyddas mot kränkningar men att även yttrandefriheten har ett mycket starkt skydd. Där kan Sverige sägas ha ett gott skydd för enskilda i den mån att många gärningar är kriminaliserade och det finns rättsliga möjligheter att driva rättsprocesser. Det har också bland annat konstateras i projektet att vilka rättsliga avvägningar som ska göras och hur, påverkas av faktorer som i vilket sammanhang olika uttalanden görs och mot vem. Vissa grupper har ett särskilt starkt skydd, exempelvis utifrån att de är barn eller att de utsätts på grund av sin hudfärg eller religion, eller i de fall brottet är särskilt integritetskränkande, exempelvis av sexuell natur. Om uttalanden riktas mot andra grupper, som politiker, kan dessa ha ett svagare skydd mot bakgrund av skyddet för yttrandefriheten. Det är då viktigt att även svensk lagstiftning och rättstillämpning kan ta hänsyn till sådana faktorer.


    Jag disputerade under september år 2013 med avhandlingen Brottsoffers rättigheter i rättskedjan. En rättsvetenskaplig studie av förhållandet mellan brottsoffers rättigheter och rättsväsendets skyldigheter.
    I avhandlingen undersöks och analyseras rättsväsendet arbete med information till och bemötandet av brottsoffer, samt rättsväsendets samordning av brottsofferarbetet och hur detta rättsligt regleras, lagstiftarens intentioner bakom dessa regleringar och hur de ska införlivas i rättskedjan. Detta ställs sedan i relation till andra bestämmelser och krav som rättsväsendet har att leva upp till, nämligen polisens, åklagarens och domstolarnas skyldighet att bedriva arbetet utifrån principerna objektivitet, självständighet och effektivitet.

     

    Undervisning

    Jag är kursansvarig för kursen Kriminologi och viktimologi för jurister 15 hp, där jag även undervisar. Jag undervisar också på juristprogrammets termin 5 och 6:2, samt är handledare och examinator på juristprogrammets nionde termin (examensarbete). Jag undervisar också på de engelska kurserna Victimology, Legal Challenges in the Digital Community och International Law and Human Rights.

    Fäll ihop
  • Senaste publikationer

    2018
    Polisen: Verksamhet och arbete, Stockholm: Liber 2018 : 257-274
    Enarsson, Therese; Granström, Görel
    2017
    Juridisk Publikation, Stockholm: Juridisk Publikation 2017, (2) : 369-395
    Enarsson, Therese
    2017
    Jubileumsskrift till Juridiska institutionen 40 år, Umeå: Juridiska institutionen, Umeå universitet 2017 : 103-118
    Enarsson, Therese
    2016
    International Review of Victimology, Vol. 22, (2) : 123-138
    Enarsson, Therese; Naarttijärvi, Markus
    2016
    Brottsoffer: rättsliga perspektiv, Lund: Studentlitteratur AB 2016 : 79-92
    Enarsson, Therese
    2015
    Rättsstaten: idé och verklighet, Uppsala: Iustus 2015 : 82-83
    Enarsson, Therese
    2015
    Europarättslig tidskrift, (3) : 556-576
    Enarsson, Therese; Naarttijärvi, Markus
    2015
    Juridisk Tidskrift, Stockholm: Juridisk Tidskrift 2015, (4) : 874-893
    Enarsson, Therese
    2013
    Polisen: verksamhet och arbete, Malmö: Liber 2013 : 222-237
    Enarsson, Therese; Granström, Görel
    2008
    Rätten, välfärden och marknaden: Rapport från 2008 års forskningsinternat, Umeå: 2008 : 33-46
    Enarsson, Therese; Granström, Görel
    2008
    Rapporter och texter från juridiska institutionen vid Umeå universitet, 4