REPORTAGE Det är vanligt med utomhusarbete och att i olika grad bli utsatt för kyla. Att kyla kan orsaka ohälsa och sänka prestationsförmågan är väl känt. Kyla kan leda till förfrysningar och nedkylning, men även bidra till att förvärra symtom vid andra sjukdomar som astma, kärlkramp, värk och smärta. Flera forskare vid Umeå universitet vill därför se tydligare regler kring arbete i kyla.
– Vi har genomfört studier både på den allmänna befolkningen och specifika grupper som utsätts för extremt mycket kyla så som värnpliktiga och gruvarbetare. Vi har sett att de som arbetar i kalla miljöer bland annat har en ökad risk för luftvägsbesvär, smärtor i kroppen och nedsatt känsel i händer och fötter, säger docent Albin Stjernbrandt.
– Vistelse i kyla kan också kopplas till en ökad risk för arbetsplatsolyckor och påverka både kognitiv och fysisk arbetsförmåga, fortsätter han.
I Arbetsmiljöverkets rapport beräknas cirka 800 000 män och 500 000 kvinnor vara exponerade för kalla omgivningsmiljöer minst en fjärdedel av tiden.
En tidigare rapport, Kyla och hälsa i Norrland, visar att när man frågat befolkningen i de fyra nordliga länen så uppgav ungefär 40% att de till viss del arbetar utomhus. Där såg man att det var vanligare förekommande i fjällen och inlandet jämfört med kusten samt vanligare bland män än kvinnor.
Albin, finns det någon temperatur som du skulle säga är gränsen för när det kan finnas hälsorisker med utomhusarbete?
– Redan vid +15 °C kan man påvisa begynnande negativa effekter för utomhusarbetare och när det börjar bli sträng kyla (-20°C och kallare) framträder riskerna tydligt, till exempel i form av lokala köldskador i ansikte, händer och fötter.
Du har ju fått en del förfrågningar nyligen då vi hade en kallare period här i Sverige. Vad skulle du säga är viktigast att tänka på för de som arbetar utomhus, nu när kvicksilvret i termometern åter kryper neråt?
– Det är viktigt att klä sig i flera lager så att man kan anpassa klädseln efter omgivningsförhållanden och arbetsuppgifter. I många arbeten rör man sig mellan varma och kalla miljöer och utför omväxlande lättare och tyngre uppgifter. Då kan man behöva ta av eller på lager flera gånger under arbetsdagen för att bibehålla värmebalansen.
Det saknas idag lagstiftning och tydliga regler som berör arbete i kyla.
– Vi har gått igenom den vetenskapliga litteraturen för att kartlägga vilka olika metoder och arbetssätt som finns för hur man hantera kyla på arbetsplatser, säger Rebecca Tapper som är doktorand vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Hon fortsätter:
– Utöver detta så undersöker vi nu hur det faktiskt är på arbetsplatser här i norra Sverige. Med start i november påbörjades datainsamling av temperaturexponering och riskhantering av förskolepersonal, distributionselektriker samt park- och underhållsarbetare.
– Genom att få komma ut till olika arbetsplatser och göra tekniska mätningar i samband med intervjuer med både personal och ledningen kring upplevelse av kyla och hanteringen av den, får man insikt i hur verkligheten fungerar.
Även fast köldgränser och lagstiftning saknas så berättar personalen om egna lösningar och erfarenheter kring hur de hanterar sin vardag. Vad som identifierats hittills är hur många upplever att händer och fötter är svårt att hålla varma, framförallt när de behöver genomföra arbetsmoment som kräver finmotorik och handskar inte kan användas.
Personal från Umeå kommun pyntar julgranen på Rådhustorget.
BildRebecca Tapper– Förhoppningen med projektet är att kunna öka kunskapen kring riskhanteringen av kyla och att skapa en dialog kring arbetsmiljön relaterad till temperatur och klimat på arbetsplatser, säger Rebecca. – Det långsiktiga målet är såklart att företag och arbetsgivare ska kunna behålla en välmående personalstyrka samtidigt som individen ska kunna utföra sitt arbete utan risk för långvariga skador pga. utomhusklimatet som de vistas i.
Kunskapsnivån om arbete i kyla och vilka risker det medför är rätt låg bland både arbetsgivare, skyddsombud och medarbetare.
Jens Wahlström, docent och universitetslektor, vilka behov ser du när det gäller arbetslagstiftningen på området? Var ser du de största behoven?
– Idag så ska arbetsgivare genomföra riskbedömningar och utifrån dessa vidta lämpliga åtgärder inom ramen för sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Här tror jag att kunskapsnivån om arbete i kyla och vilka risker det medför är rätt låg bland både arbetsgivare, skyddsombud och medarbetare så en del vi som forskare kan göra är att skapa adekvata underlag för olika målgrupper.
– Jag tror också en del kan handla om att vi i norra regionen har en rätt stor del arbetstagare som arbetar här under några år och som inte har någon erfarenhet av hur man skyddar sig mot kyla. Till exempel alla de byggnadsarbetare som varit och är med och bygger Northvolts batterifabrik. Vi behöver också tillsammans med Företagshälsovården se till att det finns rätt kompetens där för att kunna stötta arbetsgivare med det förebyggande arbetet.
Om det är arbetsgivare som läser detta och vill göra något åt arbetsmiljön för sina anställda. Hur ska de då göra?
– De behöver börja med att göra en riskbedömning tillsammans med skyddsombud eller medarbetare. Utifrån denna riskbedömning, som skulle kunna vara en del av en skyddsrond med fokus på arbete i kyla, så kan det identifieras delar i till exempel hur man arbetar, möjlighet till raster och tillgång till lokal att värma upp sig i. Det kan också vara vilken utrustning man använder som kan behöva förändras eller införas. Detta ska dokumenteras i en handlingsplan och följas upp.
Om arbetsgivaren behöver hjälp i detta arbete kan de höra av sig till Företagshälsovården för att få hjälp och stöd.
Det är inte bara kyla som är en utmaning i vårt område. Andra aspekter som kommer med det arktiska klimatet är de klimatförändringar som vi ser.
Hans Pettersson, du är forskare inom området – vad ser du som de stora utmaningarna inom det arktiska området?
– Inom mitt område, arbetsmedicin, arbetar vi preventivt med arbete utomhus. Klimatförändringar ger som bekant varmare klimat och med det följer mer regn men det kan även bli fler perioder där det är halt på marken, vilket ökar risken för olyckor i arbetet. Det kommer även bli mer extremväder, både jättevarmt och kallt periodvis och på vintern kan det bli snöstormar. Alla företag med medarbetare som arbetar utomhus, till exempel byggindustrin, fiskeindustrin, infrastruktur påverkas.
Den arktiska regionen brukar ofta definieras som områden där medeltemperaturen är under +10°C under den varmaste månaden på året.
Ett annat sätt att definiera området är att det är ovanför polarcirkeln och har minst en dag per år utan dagsljus.
Det finns även definitioner såsom trädlinjen, permafrost-områden, havsis men även de områden där nordliga ursprungsbefolkningen bor.
Politiskt har Sverige definierat att regionerna Norrbotten och Västerbotten är arktiska områden.
Hans, du har under två år varit en del av Arctic Chair, och har etablerat samarbete med kollegor i Tromsö och Uleåborg. Berätta mer!
– Jag samarbetar med kollegorna från Norge och Finland med en ansökan till EU, inom utlysningen Interreg Aurora. Det handlar om att tillsammans med företag, vars anställda arbetar utomhus, ta fram verktyg för att skapa en hälsosammare och säkrare arbetsmiljö nu när klimatförändringarna blir mer påtagliga. Förhoppningen är att detta projekt blir en del av det preventiva arbetet bland olika branscher där arbetarna arbetar utomhus, så som bygg-, infrastruktur-, och fiskbranscherna. Våra norska kollegor har fått medel för att stärka vårt nätverk mellan Sverige, Finland och Norge. Det kommer även stödja vår Interreg Aurora ansökan.
Albin, du är utsedd som Arctic Five Fellow – vad har det betytt för dig?
– Det har gett mig mycket goda förutsättningar att utöka mitt nätverk inom det arktiska forskningsområdet. Förutom aktiviteter som ordnas inom projektet får jag stöd av sekretariatet för The Arctic Five och finansiering för resor. Det konkreta resultatet är att jag har kunnat medverka i större ansökningar om externa forskningsanslag.
Mer information och svar på frågor som rör kyla kan du hitta på SVT Nyheter där Albin nyligen medverkade. Du hittar länkar dit på Albins hemsida.
Arctic Five Chair-projektet är ett samarbete mellan de arktiska universiteten i Sverige, Norge och Finland, The Arctic Five.
Totalt valdes 15 forskare för att bli Arctic Five Chair. Det är ett pilotprojekt för att stödja forskare, vid dessa universitet, för att ge möjligheter att samarbeta mer kring gemensamma utmaningar och även öka möjligheterna för tvärvetenskapliga projekt inom det arktiska området. Det är en möjlighet för forskarna att få stöd i form av lönemedel och driftkostnader för att ordna workshops, projektmöten och arbete med forskningsansökningar på EU-nivå som annars inte skulle vara möjligt.
Arctic Five Fellows riktar sig till forskare i början av sin karriär vid de arktiska fem universiteten – doktorander och postdoktorer – som vill bidra till målen för The Arctic Five genom att bygga upp forskningssamarbeten inom de arktiska fem, baserat på forskning som de är engagerade i.
