Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)

printicon

Kost

Mat och måltider är en del av livet och en förutsättning för att må bra. Ditt behov av energi och näringsämnen varierar med ålder, kön, aktivitet, hälsa och eventuell sjukdom.

Mat och ätande - mer än bara näring

När vi äter aktiveras ”belöningssystemen” i hjärnan och hormoner utsöndras som gör oss nöjda. Det sker för vår överlevnads skull, helt enkelt för att vi ska vilja äta igen. Våra matvanor kan dessutom både påverka och påverkas av våra psykiska och sociala behov.

Hur vi äter kan hänga ihop med hur vi mår psykiskt

Vad och hur du äter kan ge stor effekt på hur du mår och orkar med dina studier. När vi är stressade, har ångest eller är nedstämda kan det bli svårt att sköta sina matvanor på ett bra sätt, fast det egentligen är då vi behöver det som mest. Som student har man ofta en ansträngd ekonomi vilket också gör det utmanande att äta bra och varierat. Både vad vi äter och i vilka mängder kan förändras när vi inte mår bra.

Film: Hur din hjärna påverkas av vad du äter
Hur din hjärna påverkas av vad du äter

Vad du väljer att äta har direkt och långvarig effekt på det viktigaste organet i din kropp: hjärnan. Så vilken sorts mat ger dig paltkoma efter lunch? Eller rastlöshet när du ska sova? Här får du en överblick. Filmen är ca 5 minuter lång.

Läs mer om mat och mående

Mat och psykisk hälsa (1177)

Kosttillskott (Riksidrottsförbundet)

Matvanor, hälsa & miljö (Livsmedelsverket)

Kostråden - hitta ditt sätt (Livsmedelsverket)

Näringsrekommendationer (Livsmedelsverket)

All fisk är inte nyttig (Livsmedelsverket)

Få kostinformation av dietiststudenter

Vill du lära dig mer om kostens betydelse för hälsan? Som student vid Umeå universitet har du möjlighet att kostnadsfritt få kostinformation av dietiststudenter.

Läs mer om vad det innebär och hur du kontaktar studenterna hos Institutionen för kost- och måltidsvetenskap.

Om dina matvanor blivit problematiska

Har dina matvanor förändrats påtagligt under en längre tid så kan det i sin tur rubba hur belöningssystemen fungerar, vilket gör det svårare att komma tillbaka till bra matvanor igen. Att vara väldigt strikt med sin kost (och kanske också sin träning) kan i stunden öka känslan av kontroll och lindra obehag som till exempel ångest och rastlöshet, men om det leder till att andra delar i livet blir lidande kan du behöva göra något åt dina matvanor. En god idé är att då också se över om de krav och den belastning som studierna innebär för dig, är rimliga eller om det finns något du behöver förändra.

Upplever du att du har ett problematiskt förhållande till mat och ätande som påverkar ditt liv på ett negativt sätt? På 1177 kan du läsa om ätstörningar och hitta vägar för att få stöd om du behöver det. Du är också välkommen att kontakta oss på Studenthälsan.