Hoppa direkt till innehållet

Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 31 mars 2021)

printicon

Fysisk aktivitet och psykisk hälsa

Att fysisk aktivitet är bra för kroppen är känt sedan länge. Vi vet att vi blir piggare, våra kroppar blir starkare och vi sover bättre. De senaste åren har det också blivit allt mer känt att fysisk aktivitet även påverkar vår psykiska hälsa i hög grad. Här hittar du förslag på hur du kan komma igång med att röra mer på dig.

Vad är, och gör, "fysisk aktivitet"?

Fysisk aktivitet minskar bland annat riskerna för fetma, cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och att dö i förtid. Det kan dessutom förbättra våra kognitiva funktioner, exempelvis koncentrationsförmågan och minnet. Att röra på sig regelbundet minskar stress, nedstämdhet, oro och ångest och ger oss större möjlighet att hantera känslor och tankar på ett effektivt sätt.

En liten förändring i hur mycket du rör på dig kan ge stor effekt, oavsett vilken form du är i när du börjar. För det mesta är fysisk aktivitet dessutom utan biverkningar. Vilka aktiviteter du gör, hur ofta och hur intensivt är en individuell fråga där du får utgå från just dig, dina förutsättningar och vilken effekt du vill uppnå med att med att röra på dig. En rask promenad kan vara hjälpsamt när huvudet är fullt av tankar och känslor. Prova gärna olika aktiviteter för att hitta vad som passar dig. Den bästa träningen är den som blir av!

Film: Träna för din hjärna
Träna för din hjärna

Vill du bli mer stresstålig, må bättre, förbättra ditt minne och bli mer kreativ och intelligent? Den moderna hjärnforskningen visar att motion och träning får fullständigt ofattbara effekter på hjärnan, det organ som påverkas allra mest av att vi rör på oss. Föreläsare är Anders Hansen, överläkare i psykiatri. Filmen är ca 40 minuter.

Några tips för att komma igång

  • Bryt stillasittandet. Ta rörelsepauser, gärna flera korta, under dagen. Stillasittande ökar risken för sjukdom.
  • Öka vardagsmotionen. Ta trapporna istället för hissen till exempel. Varje steg ger effekt!
  • Rör på dig med måttlig intensitet så att du får en något ökad andning och puls, helst varje dag.
  • Ansträng dig några gånger i veckan med högre intensitet, det vill säga så att du får tydligt ökad puls och andning.
  • Gör muskel- och skelettstärkande aktiviteter några gånger i veckan. Det kan innebära att bära eller lyfta något lite tyngre, hoppa eller gå i uppförsbacke.

Hitta mer information och tips på 1177 Vårdguiden.

Sätt SMARTa mål som är hållbara över tid

Vad vill du uppnå med att öka din fysiska aktivitet? Har du svårt att komma igång så kan det vara en bra idé att tänka igenom i förväg så att ditt mål är SMART:

  • Specifikt - tydligt och avgränsat, exempelvis att börja promenera varje dag.
  • Mätbart - till exempel under ett visst antal minuter eller antal gånger per vecka.
  • Accepterat eller Attraktivt – sätt ett mål som du själv tycker känns okej, så ökar sannolikheten att du verkligen gör det.
  • Realistiskt - välj gärna ett utmanande mål, men se till att det är realistiskt utifrån dina förutsättningar.
  • Tidssatt - när ska målet vara uppfyllt? Dela gärna in ett långsiktigt mål i kortare delmål. Det kan öka chansen för att du faktiskt når dit du vill.

Tycker du att du hindras av tidsbrist, trötthet, att du inte har tillgång till rätt utrustning eller annat? Det finns alltid någon aktivitet du kan göra - gör det som är möjligt!

Träna ”lagom”

Funderar du på om du tränar för mycket? Går din träning ut över andra viktiga saker i livet, exempelvis vila, din hälsa, relationer eller dina studier? Om du får stark ångest, irritation, nedstämdhet eller skuldkänslor av att låta bli att träna - kontakta Studenthälsan för att få stöd.