I kursen används teoretiska begrepp och modeller från nationalekonomi för att analysera hälsa och hälso- och sjukvårdens produktion, efterfråga och finansiering. Kursen fördjupar studentens förståelse för hur hälso- och sjukvården skiljer sig från andra sektorer ur ett ekonomiskt perspektiv. Den belyser också likheter, så som hur konsumenters/patienters och vårdgivares beteende påverkas av incitament. Den optimala vården - vad gäller dess mängd, kvalitet, kostnad och fördelning i befolkningen - diskuteras ur ett teoretiskt perspektiv och kopplas till de ekonomiska verktyg som beslutsfattare har för att förmildra viktiga marknadsmisslyckanden och styra efterfrågan och produktionen. Ämnen som diskuteras omfattar: förskottsbetalning (genom beskattning, privata eller sociala försäkringar), ersättningsmodeller (budget, rörlig ersättning, kapiteringsersättning, målrelaterad ersättning) och vårdval (patientstyrd konkurrens för att förbättra vårdkvalitet). Kursen introducerar också studenterna till den klassiska Grossmanmodellen (1972) om hälsa som humankapital och ett antal empiriska studier om hur hälsa och socioekonomi påverkar varandra. Inga förkunskaper i nationalekonomi krävs men en begränsad mängd matematisk notation används för att beskriva flera av modellerna.
