Inriktning geovetenskap

Viktiga samhälls- och framtidsfrågor

Geovetares arbete handlar ofta om samhällsekonomiskt viktiga verksamheter och framtidsfrågor om klimat och miljö. Utvinning av malm, mineral, berg och jord är en av Sveriges största industrisektorer. Geovetare arbetar med att söka efter dessa naturresurser och planera så att de används på ett hållbart sätt. Inom skogs- och jordbruket kan geovetare bidra med expertkunskap om mark och vatten.

Geovetare krävs för ett hållbart samhällsbyggande. Arbetet kan till exempel handla om att bedöma om mark är lämplig för att bygga hus eller vägar på, planera var dricksvatten ska tas ifrån och analysera riskerna för översvämningar och jordskred. Många geovetare arbetar med så kallade miljökonsekvensbeskrivningar. Det är omfattande utredningar som enligt miljölagstiftningen måste göras innan verksamheter som påverkar miljön får sättas i gång. Ett annat viktigt arbete är fortlöpande miljöövervakning av mark, vatten och luft som görs för att kontrollera att fastställda miljömål uppnås. Ett stort miljöproblem i Sverige är att det på många platser finns miljögifter lagrade i marken från äldre verksamheter, till exempel gruvor eller sågverk. Geovetare arbetar med att lokalisera sådana områden, bedöma risken för spridning av miljögifter och hur föroreningarna kan saneras.

Energifrågor är ofta kopplade till geovetenskapliga förhållanden och processer. Geovetare har därför en viktig roll i omställningen till förnybar energi, till exempel vindkraft, markvärme och biobränslen. Inom naturvården behövs både biologer och geovetare för att skydda värdefull natur, till exempel genom att bilda naturreservat och utveckla geologiskt intressanta besöksmål för turister.

Geovetare har hela världen som arbetsfält. Många geovetare arbetar i utvecklingsländer med frågor som rör vattenförsörjning och jorderosion, samt med att förebygga och mildra konsekvenserna av naturkatastrofer som jordbävningar och översvämningar.

Geovetare finns både inom privat och offentlig sektor. De kan arbeta på stora företag, till exempel gruvbolag, eller i små miljökonsultföretag. Offentliga arbetsgivare kan vara länsstyrelser, kommuner eller statliga myndigheter som Naturvårdsverket, SIDA och Statens geologiska undersökning, SGU. Många geovetare jobbar också med forskning och utbildning på universitet och högskolor.

Som geovetare får du arbeta med viktiga samhälls- och miljöfrågor. Det är ett varierande arbete med både teoretiska och praktiska uppgifter och mycket av arbetet sker ute i fält. Ämnets snabba utveckling med nya tillämpningar och undersökningsmetoder gör det extra spännande. För dig som är teknik- och datorintresserad finns alla möjligheter att arbeta med avancerad mätutrustning och dataanalyser. Är du mer intresserad av samhällsvetenskapliga frågor kan du arbeta inom samhällsplanering, med miljölagstiftning och miljöinformation.

Att läsa geovetenskap vid Umeå universitet:

I Umeå kan du utbilda dig till geovetare på Kandidatprogrammet i Biologi och Geovetenskap med inriktningen geovetenskap.

År 1

Under första året, som är gemensamt för alla på programmet, läser du kurser som integrerar geovetenskap och ekologi. Sådana ämnesövergripande kunskaper är nödvändiga både för geovetare och biologer för att kunna nå djupare förståelse för de komplicerade sambanden i naturen och för våra miljöproblems orsaker och effekter.

År 2

Under andra året läser du följande kurser som ger dig breda kunskaper inom geovetenskap:

• Mark och vatten – Fältmetoder 15hp
• Kemiska principer i människa och miljö 1 7,5hp
• Fysik för geovetare 7,5hp
• GIS 15hp
• Geomorfologi och jordartsgeologi 15hp

År 3

Det tredje året fördjupar du dina kunskaper ytterligare och kan välja att läsa kurser i marklära, limnologi och geovetenskap i antropocen. Du kan också välja att läsa kurser inom andra ämnen antingen här eller vid andra universitet. Många väljer att läsa fler kurser inom tillämpad miljövetenskap eller ekologi. Det går också att lägga in någon kurs utanför det naturvetenskapliga ämnesområdet, till exempel geografi, miljöjuridik, arkeologi eller språk.

Under sista året har du också möjlighet att åka på utbyte eller göra praktik innan du sedan avslutar din utbildning med ett examensarbete.

Mycket tid ute i fält

Under hela utbildningen varvas de teoretiska studierna med praktiska moment där du får arbeta i laboratorium och inte minst tillbringa mycket tid ute i fält. Du får träna på olika undersökningsmetoder och besöka fina miljöer i det norrländska landskapet. Bland annat har vi fältkurser på en forskningsstation i Abisko i fjällen.

För att efterlikna din kommande yrkesroll får du arbeta mycket i projektform, där du enskilt eller i grupp samlar in, bearbetar och tolkar information och sedan redovisar resultaten. Vi har också en tioveckors praktikkurs där du får tillämpa dina kunskaper samtidigt som du skaffar viktiga arbetslivskontakter.

I det avslutande examensarbetet genomför du självständigt en större undersökning. Arbetet kan vara forskningsinriktat, där du får arbeta inom ett forskningsprojekt, eller göras på uppdrag av ett företag, en kommun eller länsstyrelse.

Nära kontakt med forskning

Du får tidigt under utbildningen komma i kontakt med vår geovetenskapliga forskning, där vi främst är specialiserade inom biogeokemi och paleolimnologi.

Inom biogeokemi studeras kemiska förhållanden i mark- och vattenmiljöer och hur det påverkas av miljöföroreningar och ett förändrat klimat. I paleolimnologi använder man borrkärnor från myrar och sjöbottnar för att rekonstruera hur klimatet och miljön har förändrats under tusentals år, något som hjälper oss att förstå hur vår miljö kommer att påverkas av de klimat- och miljöhot vi står inför.

Läs mer om forskningen   

Vissa av våra forskare är knutna till forskningsstationen i Abisko och Umeå marina forskningscentrum.

Möt våra forskare - paleolimnologi

Se ett filmklipp om vår forskning i paleolimnologi.

Möt våra forskare – akvatisk biogeokemi

Se ett filmklipp om vår forskning i akvatisk biogeokemi.