Forskningsdata och metadata behöver gå att integrera med annan data, fungera med olika program och flöden för analys, förvaring, katalogisering och andra processer. FAIR-princip nummer tre är att data ska vara "Interoperable".
Maximera interoperabiliteten
Interoperabilitet innebär att system kan "samarbeta" genom att få tillgång till och använda varandras information. När data och metadata är interoperabel kan den läsas av maskiner utan att specialiserade lösningar behövs för att göra detta möjligt. Interoperabel data är ett sätt att maximera sökbarheten.
För att det ska vara möjligt är det viktigt att använda standardiserade och vedertagna former för data, till exempel kontrollerade vokabulär, ontologier, thesauri och permanenta identifikatorer (PID). Kontrollerade vokabulär för att beskriva dataset bör också dokumenteras på ett tydligt och lättåtkomligt sätt, med klar koppling till och från data där de används samt få egna PID. Det är också viktigt att använda en väldefinierad och tydligt beskriven struktur för att organisera data och metadata, en bra datamodell.
Förutom att beskriva varje del av en uppsättning forskningsdata är det även viktigt att använda korsreferenser som beskriver hur olika delar av data förhåller sig till varandra. Det vill säga om en uppsättning data är en delmängd av en helhet, om data bygger på andra data, om data behöver kompletteras av data som förvaras på annan plats eller liknande. I korsreferenserna bör PID användas för att citera respektive data, så att det blir lätt att navigera mellan olika dataset, delar av projektets forskningsdata eller relevant metadata.
Innehållet på denna sida ska ses som information och inte som en juridisk rekommendation. Kontakta universitetsjuristerna om du har behov av juridisk rådgivning kring forskning och publicering.
