FAIR-principerna är centrala och vägledande i det praktiska arbetet med att beskriva och göra forskningsdata tillgängliga. De används även som riktlinjer av flera viktiga forskningsfinansiärer.
Principer för tillgänglighet och mätbarhet
Flera viktiga organisationer och aktörer, inte minst forskningsfinansiärer, har infört FAIR-principerna som riktlinje i sitt arbete. En tydlig trend är målsättningen att forskning, särskilt forskning som finansieras med allmänna medel, i så hög grad som möjligt ska beskrivas och göras så tillgängliga som möjligt enligt FAIR-principerna. Detta har stor påverkan på hur utvecklingen och förutsättningarna ser ut för forskningsdatahantering idag. Ett exempel på detta är EU:s program för forskningsfinansiering, där FAIR hade en framträdande roll i mallen för datahanteringsplan för Horizon 2020. Sannolikt kommer denna linje att fortsätta i kommande Horizon Europe.
Principerna används även som underlag i arbetet med att ta fram verktyg som kan mäta "FAIRness" hos forskningsoutput. Bland annat har Vetenskapsrådet (VR) haft som regeringsuppdrag att ta fram kriterier för att bedöma om forskningsdata följer FAIR-principerna.
Data organiserad enligt FAIR-principerna, FAIR data, innebär att forskningsdata ska vara strukturerad, (åter)användbar, läsbar, interoperabel mellan system och möjlig både att hitta och att hitta i. FAIR-principerna är uppbyggda av underkategorier, som var och en innehåller riktlinjer för en aspekt av FAIR. Riktlinjerna är formulerade med målet att de ska gå att följa i samband med utformningen av en datahanteringsplan, vara vägledande i det praktiska arbetet samt att det i utvärderingssyfte ska gå att mäta nivå av "FAIRness" för det färdiga resultatet.
Metadata har en central roll i FAIR-principerna. Om du behöver rådgivning kring metadata och metadatastandarder kan du förutom biblioteket kontakta Svensk nationell datatjänst (SND) eller använda dig av resurserna på deras hemsida.
Förkortningen FAIR står för "Findable, Accessible, Interoperable, Reusable". Det vill säga, data ska gå att hitta, vara tillgängliga, gå att använda i flera system och vara återanvändbara. Kortfattat innebär det följande:
Sökbar (Findable)
F1. (Meta)data ska tilldelas en eller flera unika permanenta identifikatorer
F2. Forskningsdata beskrivs med generös och omfattande metadata
F3. Permanenta identifikatorer är inkluderade i den beskrivande metadatan
F4. (Meta)data registreras eller indexeras i plattformar som är tillgängliga för sökverktyg
Tillgänglig (Accessible)
A1. (Meta)data går att hämta via den permanenta identifikatorn genom att använda ett standardiserat kommunikationsprotokoll
A1.1. Protokollet är öppet, gratis och möjligt att tillämpa oavsett system
A1.2. Villkoren och formerna för att få tillgång till ett dataset är tydligt beskrivna
A2. Metadata är åtkomligt även när forskningsdatan i sig inte längre är det
Interoperabel (Interoperable)
I1. (Meta)data beskrivs genom ett formaliserat, tillgängligt, delat och brett tillämpat språk för kunskapsrepresentation
I2. (Meta)data beskrivs genom vokabulär som följer FAIR-principerna
I3. (Meta)data inkluderar meningsfull och kvalificerad länkning till relaterad metadata, och på så sätt kontextualisera respektive dataset
Återanvändningsbar (Reusable)
R1. (Meta)data är fylligt beskrivna med en mångfald av noggrant utvalda och relevanta attribut
R1.1. (Meta)data publiceras med tydlig information om vilka licenser som gäller för användning av forskningsdata.
R1.2. (Meta)data beskriver forskningsdatas ursprung, inklusive metod för insamling, författarskap och tidigare publiceringar
R1.3. (Meta)data följer de standarder som är relevanta inom forskningsområdet och domänen
Fördjupningar om innehållet i de olika FAIR-principerna
Innehållet på denna sida ska ses som information och inte som en juridisk rekommendation. Kontakta universitetsjuristerna om du har behov av juridisk rådgivning kring forskning och publicering.
