Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Vetenskapliga artiklar och andra publikationer

Som student kommer du att stöta på olika typer av vetenskapliga texter. Här går vi igenom hur du känner igen en vetenskaplig artikel men även många andra typer av publikationer. Du kan också läsa om hur systemet för peer review (kollegial granskning) fungerar.

Olika typer av vetenskapliga publikationer

Att publicera och sprida kunskap om forskning är en väldigt viktig del av den vetenskapliga processen. Vilken typ av publikationer som är vanliga skiljer sig åt mellan olika ämnesområden. Inom medicin är det vanligt att forskarna skriver artiklar som publiceras i vetenskapliga tidskrifter medan forskare inom humaniora oftare skriver böcker (monografier) eller kapitel i antologier. Några fler exempel på vetenskapliga publikationer är avhandlingar, konferensbidrag och forskningsrapporter.

När du har koll på skillnaden mellan olika forskningspublikationer blir det enklare att förstå vad du hittat när du söker efter material till dina egna arbeten. Det blir också lättare att referera till dina källor på rätt sätt och att använda källorna i lämpliga sammanhang.

Kan jag hitta forskning i annat än vetenskapliga publikationer?

Forskningsresultat kan också presenteras i texter och publikationer som inte är vetenskapliga. Det kan till exempel vara

  • populärvetenskapliga böcker
  • artiklar i dagstidningar
  • debattartiklar i dagstidningar
  • artiklar i populärvetenskapliga tidskrifter
  • artiklar på webbplatser.

Dessa texter räknas som andrahandskällor. Ibland är de skrivna av forskaren själv och ibland av andra som till exempel kommunikatörer eller vetenskapsjournalister. Den här typen av texter vänder sig ofta till allmänheten.

Du kan läsa mer om hur du bedömer om en text är vetenskaplig och trovärdig på sidan om källkritik.
Källkritik

Vetenskapliga artiklar

Vetenskapliga artiklar presenterar resultatet av forskningsstudier och är skrivna av forskare och forskarstuderande. Den huvudsakliga målgruppen är andra forskare. Ofta är syftet också att dela sin forskning internationellt. Detta innebär att vetenskapliga artiklar ofta

  • innehåller facktermer och ett specialiserat språk
  • är skrivna på engelska.

För att en artikel ska räknas som vetenskaplig ska den

  • vara publicerad i en vetenskaplig tidskrift
  • ha genomgått peer review (kollegial granskning).

Hur känner jag igen en vetenskaplig artikel?

Många vetenskapliga artiklar följer ett standardiserat upplägg som kallas IMRoD (IMRaD på engelska) vilket står för

  • introduktion
  • material och metod
  • resultat och
  • diskussion.

Förutom dessa avsnitt ingår alltid referenser till det material som artikeln hänvisar till. Artikeln inleds ofta med en kortfattad sammanfattning (abstract på engelska) som du kan ta hjälp av för att avgöra om artikeln är intressant att läsa i sin helhet.

Olika sorters vetenskapliga artiklar

Originalartiklar

I originalartiklar presenterar forskare resultatet från sin forskning. Resultaten ska vara nya och primära, alltså utgå från forskarens eller forskargruppens egna datainsamlingar.

Översiktsartiklar

I översiktsartiklar utvärderar forskarna andra studier och försöker sammanfatta kunskapsläget inom ett område. Översiktsartiklar kan vara olika omfattande men det är vanligt att fokus ligger på aktuell litteratur. I en översiktsartikel har forskaren alltså inte genomfört någon egen studie utan resultaten bygger på en översikt av andra artiklar.

Översiktsartiklar presenterar ibland metaanalyser, det vill säga att forskarna vägt samman resultaten från flera andra studier på ett statistiskt sätt. Detta är vanligt inom medicin för att utvärdera effekten av läkemedel eller behandlingsmetoder.

Artiklar som utvecklar teorier och metoder

I teoretiska artiklar har forskaren inte gjort någon insamling av data utan försöker utveckla nya teorier eller metoder utifrån redan existerande teorier och forskning.

En vetenskaplig artikel granskas före publicering (peer review)

Gemensamt för vetenskapliga artiklar är att de granskas kritiskt av andra ämnesexperter (referenter) innan de accepteras för publicering. Granskningen kallas för kollegial granskning, referentgranskning, sakkunniggranskning eller det engelska begreppet peer review. Den görs vanligen av en eller flera forskare inom samma område som författarna.

Hur går peer review-granskningen till?

Granskningsprocessen skiljer sig åt mellan olika tidskrifter men ett vanligt upplägg ser ut så här:

  • Forskarna (artikelförfattarna) skickar in ett utkast till en artikel till en tidskrift.
  • En redaktör hos tidskriften bedömer om artikeln är intressant ämnesmässigt och om den uppfyller de grundläggande kraven på språk och innehåll.
  • Redaktören tackar antingen nej till utkastet eller skickar det till granskning (peer review).
  • Granskarna bedömer utkastets kvalitet och behov av förändringar. Synpunkterna lämnas sedan till redaktören.
  • Redaktören tackar antingen nej till utkastet eller föreslår att artikelförfattarna gör ändringar utifrån granskarnas synpunkter.
  • När artikelförfattarna skickat in en omarbetad version upprepas processen tills redaktören antingen avslår eller accepterar utkastet för publicering.

Blind och dubbelblind granskning

Granskningen ska vara så objektiv som möjligt och helst inte påverkas av personliga relationer mellan granskare och författare. För att motverka påtryckningar eller partiskhet kan granskningen vara ”blind” eller ”dubbelblind”:

  • Om granskningen är blind vet inte författarna vem som granskar manuskriptet.
  • Om granskningen är dubbelblind är både författarna och granskarna anonyma för varandra.

Dubbelblind granskning ses som bättre eftersom granskaren inte, eller i mindre utsträckning, påverkas av förförståelse eller uppfattning om författarna som personer. Dubbelblind granskning kan därför minska risken för diskriminering utifrån faktorer som bland annat kön och etnicitet.

Svagheter i peer review-systemet

Systemet med peer review innebär att granskare och författare vanligen konkurrerar inom samma område. Det kan göra det svårt för granskarna att vara opartiska och anonyma. Ju smalare ett forskningsområde är, desto svårare att upprätthålla anonymiteten. Trots att peer review-systemet har brister är det accepterat som det bästa system för granskning som finns idag. Det pågår en rörelse mot öppen granskning i ett försök att förbättra granskningsprocessen.

Öppen granskning (open peer review)

Vissa förlag och tidskrifter strävar mot en mer öppen granskning av artiklarna för att skapa större insyn i peer review-processen. Graden av öppenhet kan variera mellan olika tidskrifter men handlar ofta om en eller flera av dessa tre aspekter:

  • öppenhet kring granskarnas identitet
  • transparens i granskningsprocessen där granskarens kommentarer och författarnas svar publiceras med artikeln
  • att artikeln läggs ut för öppen granskning så att vem som helst kan granska och kommentera artikeln.

Ogranskade versioner av artiklar (preprints)

Det blir allt vanligare att forskare tillgängliggör ett så kallat preprint av sina artiklar innan de har blivit granskade och publicerade i en vetenskaplig tidskrift. Det betyder att innehållet i denna version av artikeln är av vetenskaplig grund men att det inte är faktagranskat.

Vetenskapliga tidskrifter

Vetenskapliga artiklar publiceras oftast i vetenskapliga tidskrifter som ges ut av vetenskapliga förlag eller sammanslutningar. Tidskrifterna är ofta inriktade på ett visst ämnesområde och ibland även en viss geografisk region.

Hur vet jag om en tidskrift är vetenskaplig?

På tidskriftens webbplats kan du se vem som ger ut tidskriften, om det finns en redaktör (eller redaktion) och om artiklarna granskas (peer review).

När du söker efter artiklar i databaser eller bibliotekets söktjänst kan du använda funktioner för att begränsa till vissa artikeltyper eller vetenskapliga tidskrifter. I bibliotekets söktjänst kan du välja filtret ”Peer-reviewed” för att enbart få träffar från tidskrifter med ett peer review-system.

Här kan du läsa mer om att värdera olika källor:
Källkritik

Hjälpmedel för att bedöma tidskrifter

Ulrichsweb - information om tidskrifter

Ulrichsweb är en tjänst som samlar detaljerad information om tidskrifter. Tidskrifter som har ett system för peer review noteras i Ulrichsweb som ”Refereed”. Utöver detta hittar du information om bland annat tidskriftens titel, förlag, land, ISSN, format och om tidskriften är aktiv eller avslutad.

Ulrichsweb

Fler sätt att bedöma tidskrifter

Det finns fler sätt att bedöma tidskrifters kvalitet och genomslagskraft. Metoderna används framför allt för jämföra olika tidskrifter med varandra och för analys av vetenskaplig kommunikation, men de kan även användas som ett snabbt sätt att avgöra om tidskriften är vetenskaplig. Om tidskriften finns med i Journal Citation Reports, Scopus Sources eller Register over vitenskapelige publiseringskanaler (norska listan) så är den vetenskaplig.

Impact factors and journal rankings

Vetenskapliga tidskrifters förändring över tid

Utgivningen av vetenskapliga tidskrifter har förändrats mycket över tid.

  • Tidigare gavs tidskrifterna ut i tryckt form men idag är majoriteten av tidskrifterna helt digitala.
  • Trenden går från ett upplägg med prenumeration till att innehållet är öppet tillgängligt.
  • Öppen tillgänglighet innebär att det inte kostar för läsaren att ta del av innehållet. Kostnaden för publiceringen hamnar istället på forskaren eller lärosätet.
  • Trenden går också mot att forskning kan publiceras direkt på en publiceringsplattform, utan att ingå i en tidskrift.
  • När tidskrifterna var tryckta var det viktigt att veta i vilket nummer en artikel var publicerad för att kunna hitta igen artikeln. Numera används tidskriftsnumret framför allt när man refererar till artikeln.

Mer om tidskrifter med öppen tillgång:
Open access-tidskrifter

Andra vetenskapliga publikationer

Vetenskapliga böcker och bokkapitel

Forskare kan också publicera sin forskning i bokform i antingen monografier eller antologier. En monografi är en bok som har ett avgränsat ämne och ofta inte fler än en eller två författare. En antologi är en bok med fristående kapitel som skrivs av olika forskare utifrån olika aspekter på ett bredare ämne. Antologier har ofta en eller flera redaktörer som sammanställer innehållet. Att publicera sig i böcker är vanligt för forskare inom humaniora och samhällsvetenskap.

I vanliga fall görs ingen peer review-granskning av vetenskapliga böcker, utan det är andra saker som visar om boken är vetenskaplig:

  • författarna är forskare
  • boken är utgiven av ett förlag som inriktar sig på vetenskaplig litteratur
  • en redaktör har granskat och godkänt bidragen
  • det finns hänvisningar till andra vetenskapliga publikationer och en förteckning över dessa
  • bokens målgrupp är främst andra ämnesexperter.

Avhandlingar

På en utbildning på forskarnivå skriver den forskarstuderande ett vetenskapligt arbete som kallas avhandling. Forskarutbildningen leder fram till en licentiat- eller doktorsexamen. En doktorsexamen innebär fyra års forskarstudier medan en licentiatexamen tas efter två års forskarstudier. Ungefär åttio procent av alla forskarexamen är doktorsexamen.

Det finns två olika typer av avhandlingar:

  • En monografisk avhandling är en sammanhängande bok inom ett avgränsat ämnesområde.
  • En sammanläggningsavhandling består av ett antal vetenskapliga artiklar som den forskarstuderande skrivit. Artiklarna läggs samman och binds ihop med en inledande text, så kallad kappa, som presenterar teorier, metoder och tidigare forskning.

Konferensbidrag

Konferensbidrag är texter där forskare presenterar sin forskning för andra forskare, ofta i ett tidigt skede i forskningen. Det skriftliga konferensbidraget kompletterar ett föredrag som forskaren håller på en konferens. Bidraget kan ibland påminna om en vetenskaplig artikel men ibland är det mer en sammanfattning av föredraget. Resultaten som presenteras är många gånger preliminära och konferensbidrag kan på så sätt spegla aktuell och pågående forskning.

Konferensbidragen kan publiceras som bilagor till vetenskapliga tidskrifter eller i särskilda konferenstryck (proceedings). Vissa konferenser granskar bidragen (peer review) innan de publiceras.

På många konferenser kan man även delta med en poster, eller en affisch, som presenterar ett forskningsresultat eller projekt med hjälp av text och bild. Postrar är väldigt kortfattade och inte peer review-granskade.

Forskningsrapporter

En forskningsrapport är skriven av en forskare eller forskargrupp och redovisar resultatet av en undersökning eller ett uppdrag. Forskningsrapporten kan antingen ges ut vid det lärosäte där forskarna är verksamma eller av den myndighet eller organisation som gett forskarna uppdraget. Du känner igen en rapport genom att den ingår i en rapportserie eller innehåller ordet rapport i titeln. Forskningsrapporter granskas sällan (peer review) före de publiceras.

Sökvägar för olika vetenskapliga källor

I bibliotekets söktjänst kan du söka efter många olika publikationstyper så som böcker, tidskrifter, artiklar, avhandlingar och rapporter. Om du ska söka inom ett visst ämnesområde kan det passa bättre att gå direkt till en ämnesdatabas. Publikationer utgivna vid Umeå universitet finns samlade i universitetets publikationsdatabas, DiVA.

Filmer om vetenskaplig publicering och publikationer

En forskares resa för att nå ut med sin forskning

Hur processen med peer review kan gå till när en forskare ska publicera sina forskningsresultat i en vetenskaplig tidskrift.

Hitta vetenskapligt material

Om olika slags publikationstyper och hur du hittar vetenskapligt material för att koppla till tidigare forskning i ditt arbete.

Vad är översiktsartiklar (review articles) och hur hittar jag dem?

En film om vad översiktsartiklar är och hur du söker efter dem.

Lär dig mer

Frågor om informationssökning?

Känner du dig vilse bland databaser och vetenskapliga texter? Besök vår drop-in eller boka en tid för handledning så hjälper vi dig. Korta frågor kan du även skicka in via chatt och kontaktformulär eller ställa till personalen i informationsdisken.