Hoppa direkt till innehållet
printicon

Vetenskapliga publikationer

Vetenskapliga publikationer kan se ut på olika sätt. För dig som är verksam inom akademin är det viktigt att känna igen och kunna använda dig av formerna för vetenskaplig publikation.

Vilken typ av publikation är det?

Den vetenskapliga statusen för olika akademiska publikationer varierar. Därför är det viktigt att kunna känna igen olika typer av publikationer och veta vilka normer som de förhåller sig till.

Vetenskaplig artikel

Vetenskapliga artiklar är ett av de vanligaste formaten för vetenskaplig kommunikation. De publiceras i vetenskapliga tidskrifter och kan vara olika tillgängliga beroende på om det krävs prenumeration för att komma åt dem eller om de är publicerade med öppen tillgång (open access).

Gemensamt för vetenskapliga artiklar är att de har genomgått kollegial granskning, peer review.

Artikeln är:

  • skriven av en forskare verksam vid universitet/motsvarande
  • granskad av andra forskare inom samma ämne, s.k. peer review
  • publicerad i en vetenskaplig tidskrift eller genom en annan kanal av god vetenskaplig kvalité
  • skriven för en akademisk målgrupp
  • har ett ämnesrelevant språkbruk
  • har en referenslista eller källförteckning där vetenskapligt pålitliga referenser ingår.

Vetenskaplig tidskrift

Det bästa sättet för att bedöma en tidskrifts vetenskaplighet är ofta att gå till tidskriftens webbplats. Du kan också få information om tidskriften genom databasen Ulrichsweb. Här används begreppet "Peer-reviewed" om vetenskapligt granskade tidskrifter.

Var uppmärksam på att alla artiklar i en vetenskaplig tidskrift inte behöver vara vetenskapliga. Ofta förekommer också ledare (editorial), bokrecensioner, referat från konferenser, nyheter från forskningsvärlden och liknande.

Vetenskapliga böcker (scholarly books)

Forskare kan ibland välja att ge ut sina forskningsresultat som bok eller bokkapitel i en antologi sammanställda av väletablerade forskare som fungerar som redaktörer. Du kan använda dig av liknande kriterier som för en vetenskaplig tidskrift när du bedömer om en bok är vetenskaplig eller ej. Kolla gärna med biblioteket eller din handledare/lärare om du är osäker!

Doktorsavhandling (dissertation, thesis)

Doktorsavhandlingar är de vetenskapliga verk som krävs för doktorsexamen. Doktorsavhandlingen försvaras muntligt vid ett offentligt seminarium, s.k. disputation. Opponenten vid disputationen ska vara en meriterad forskare.

Doktorsavhandlingar är i regel antingen monografier eller sammanläggningsavhandlingar. Undantag är till exempel konstnärliga avhandlingar där formatet blir för begränsat för innehållet och därför måste anpassas.

En sammanläggningsavhandling består av flera vetenskapliga artiklar eller texter som hålls samman av en kappa. Kappan är en text som förklarar sammanläggningsavhandlingens övergripande tema och sammanhang. Den kan även ge djupare resonemang kring metod och teorival, på ett sätt som i regel inte ryms i de vetenskapliga artiklar som ingår i avhandlingen. En artikel kan ha flera författare medan en doktorsavhandling endast har en författare.

En monografisk avhandling är en egen sammanhållen text där formatet redan från början ger allt utrymme som behövs för fördjupade resonemang. En doktorand som skriver en monografisk avhandling kan också ha publicerat annan vetenskaplig text. Till skillnad från sammanläggningsavhandlingen arbetas resultaten från separata vetenskapliga publikationer in i monografin eller används som referenser.

Licentiatavhandling

Licentiatavhandling kan avläggas före doktorsexamen. Efter licentiatexamen väljer en del att fortsätta med att skriva en doktorsavhandling. Licentiatavhandligen ska också försvaras vid ett offentligt seminarium med opponent och betygsnämnd.

Licentiatavhandlingar kan, precis som doktorsavhandlingar, vara monografier eller sammanläggningsavhandlingar.

Konferensrapporter (conference proceedings)

Forskare med liknande intresseområden har behov av att utbyta idéer och träffas. Detta görs bland annat på konferenser (conferences, symposiums) och forskare kan där presentera sin forskning i form av en kort artikel. Ibland är dessa konferensrapporter kollegialt granskade (peer-reviewed).

Rapporter

Forskningsresultat publiceras också i form av rapporter utgivna av institutioner/forskningsinstitut. Det huvudsakliga syftet är att redogöra för pågående eller avslutad forskning. Dessa rapporter är inte kollegialt granskade (peer-reviewed).

Konstnärlig forskningsoutput

Inte bara text, dokumentation i olika former, ofta med text "vid sidan av" - till exempel projektbeskrivning

Har författaren använt sig av vetenskapligt pålitliga referenser?

Du kan få många ledtrådar till en publikations sammanhang och vetenskaplighet genom att läsa referenslistan. Hittar du namn och publikationer som du känner igen som vetenskapliga och kanske centrala inom ett akademiskt fält? Det tyder på att författaren förhåller sig till den akademiska kontext som hen är verksam inom och ökar sannolikheten för att publikationen är vetenskaplig.

Har publikationen genomgått peer review?

Ett riktmärke är att publikationer som genomgått någon form av kollegial granskning (peer-review) har högre status än de som inte gjort det. Det är dock inte alla typer av vetenskapliga publikationer som rutinmässigt genomgår peer-review.

Vad är peer review?

Peer review innebär att en vetenskaplig publikation har blivit granskad av sakkunniga/experter inom området innan den publicerades. I regel är dessa experter forskare inom samma fält som publikationens författare.

Genom vilken plattform har publikationen gjorts tillgänglig?

Förlag och kanal, skillnaden mellan att publicera på Wikipedia eller i Nature etc.

Primär- och sekundärkällor

Primärkällor är vetenskapliga artiklar, vetenskapliga böcker, avhandlingar m.m. där nya forskningsresultat publiceras för första gången. Primärkällor utgörs av förstahandsinformation eller originaldata.

Sekundärkällor (andrahandskälla) pekar tillbaka på en eller flera primärkällor. Sekundärkällor bygger vidare på primärkällor, t.ex. genom att summera, analysera eller kritiskt granska dessa. Översiktsartiklar (review articles), systematiska översikter (systematic reviews) och metaanalyser är exempel på sekundärkällor.

Film: Vad är en vetenskaplig artikel?
Vad är en vetenskaplig artikel?

Linnéuniversitetet (2 minuter)

Film: How to read a scholarly article
How to read a scholarly article

Westerna University Libraries (3 minuter)

Film: Vad är en vetenskaplig text?
Vad är en vetenskaplig text?

Malmö högskola (6 minuter)

Film: Peer-review in 3 minutes
Peer-review in 3 minutes

North Carolina State University Libraries (3 minuter)