"False"
Hoppa direkt till innehållet

Studenter som inte bytt lösenord sedan 7 maj kan inte logga in på studentwebben. Läs hur du byter lösenord.

printicon
Huvudmenyn dold.

Källkritik – bedöma källors trovärdighet

När du söker efter information till dina universitetsstudier är det viktigt att du reflekterar över det material som du hittar och gör en bedömning om det är lämpligt att använda. Här går vi igenom vad du kan tänka på för att avgöra om den källa du hittat passar för det du ska använda informationen till. Fokus ligger på vetenskapliga källor.

Olika typer av källor

En källa är något som du hämtar uppgifter ifrån. Det kan vara en person, en text, en webbsida, en bild, ett brev eller liknande. På den här sidan fokuserar vi på vetenskapligt material som vetenskapliga artiklar, böcker, avhandlingar, bokkapitel och konferensbidrag.

Olika källor passar i olika sammanhang

Du behöver välja olika typer av källor beroende på hur och när du ska använda dem. Om källan till exempel ska fungera som stöd för din frågeställning i en uppsats är det lämpligt att använda vetenskapligt material. Vill du däremot visa att det du skriver om är aktuellt eller viktigt för en yrkesgrupp kan artiklar i dagstidningar och yrkestidskrifter passa.

Det viktiga är att du reflekterar över om materialet är lämpligt i det sammanhang du tänkt använda det. I den akademiska världen är det viktigt att du använder dig av källor som är trovärdiga och sakliga och att du tydligt visar vilka källor som du har använt genom att referera till dem. De källor du använder ska bygga på fakta och kunskap och inte tyckanden eller gissningar. 

Primärkälla eller sekundärkälla?

Primärkällor, eller förstahandskällor, innehåller ursprungliga uppgifter som inte har filtrerats. Hit räknas vetenskapliga originalartiklar, vetenskapliga böcker och avhandlingar. Även uppgifter från en person som upplevt något eller en forskare som talar om sin forskning räknas som primärkällor.

Sekundärkällor, eller andrahandskällor, bygger på primärkällor genom att till exempel summera, analysera eller kritiskt granska dessa. Tittar vi på vetenskapliga artiklar så räknas översiktsartiklar, systematiska översikter och metaanalyser som sekundärkällor. Andra typer av sekundärkällor kan vara populärvetenskapliga artiklar och böcker eller artiklar i yrkestidskrifter. Dessa kan beskriva och återge forskning men presenterar inte ursprungliga uppgifter och är ofta skrivna av andra än forskare, till exempel journalister.

Ställ frågor om källan för att se om den är trovärdig

En vanlig metod för att utvärdera en källa är att ställa sig frågor om källans ursprung, syfte, aktualitet och innehåll. Utifrån svaren på frågorna får du vägledning om materialet är användbart i det sammanhang som du tänkt använda det.

Vem är ansvarig för innehållet?

  • Är materialet publicerat i en vetenskaplig tidskrift med kollegial granskning (peer review) eller en vetenskaplig bok? Är det utgivet av ett vetenskapligt förlag? Då är det stor sannolikhet att materialet är vetenskapligt.
  • Är författarna forskare eller forskarstuderande inom området? Är de till exempel verksamma vid något universitet eller högskola? Information om detta brukar du kunna hitta i en vetenskaplig artikel eller bok.
  • Kan du hitta annat material som författarna har skrivit? Har de publicerat andra texter inom samma ämne eller närliggande ämnen? Refererar andra forskare till författarnas texter?

Vad är syftet med materialet?

  • Går det att avgöra varför författaren har skrivit materialet? Har forskaren beskrivit sitt syfte i artikeln eller boken?
  • Är syftet att presentera forskningsresultat?
  • Är syftet att diskutera andra personers forskning och skapa debatt?
  • Är arbetet finansierat av något företag? Kan det påverka hur resultatet presenteras?

Vilken målgrupp vänder sig materialet till?

  • Är målgruppen andra forskare? Då är det stor sannolikhet att materialet är vetenskapligt.
  • Är målgruppen studenter eller allmänhet? Då är det större sannolikhet att materialet är populärvetenskapligt eller en andrahandskälla även om den bygger på vetenskapligt material.

När skapades materialet?

  • När skrevs eller skapades materialet? Finns det nyare information?
  • När publicerades det? Kan det finnas nyare upplagor?
  • Är informationen tillräckligt aktuell och relevant för dina behov och ditt ämnesområde?

Kan du lita på innehållet?

  • Är det en primärkälla eller sekundärkälla?
  • Är texten objektivt formulerad? Eller kan du se värderande eller partiska inslag?
  • Verkar faktauppgifterna rimliga? Går det att kontrollera eller jämföra uppgifterna med andra källor?
  • Är de metoder och teorier som använts lämpliga och vetenskapliga?

Vad säger referenslistan?

Vilka typer av källor och hur många relevanta källor citeras? Detta kan visa på hur väl författaren kan sitt område och hur författaren förhåller sig till andra forskare inom området.

 

Filmer om källkritik och kritiskt förhållningssätt

Kritisk läsning

Att läsa kritiskt - utvärdera den litteratur du läser.

Källkritik - en metod

Tips och råd till studenter vid källkritisk granskning från Linnéuniversitetets bibliotek.

Lär dig mer

Frågor om källkritik och informationssökning?

Känner du dig vilse bland olika källor, vetenskapliga texter och databaser? Besök vår drop-in eller boka tid för handledning så hjälper vi dig. Korta frågor kan du även skicka in via chatt och kontaktformulär eller ställa till personalen i informationsdisken.

Senast uppdaterad: 2023-02-06