Harvard - hänvisningar i text

Källhänvisningar med parenteser

När du nämner andras teorier eller texter i ditt arbete behöver du göra en tydlig hänvisning till de källor som du använt. En källhänvisning är alltså en hänvisning till en artikel, bok, rapport eller annan källa i den löpande texten.

I Harvardstilen används parenteser i den löpande texten för att ange källan. Det finns olika varianter på hur detta kan utformas. I vår variant består hänvisningen av författarens efternamn följt av utgivningsår och sidnummer.

Längst bak i ditt dokument samlar du alla källor som du använt i en alfabetisk referenslista.

När du citerar en källa ska du alltid ange på vilken sida i originaldokumentet citatet finns. Här finns mer information om hur du utformar källhänvisningar vid citat:

Att undvika plagiering

Hänvisningar på två olika sätt

I Harvard kan källhänvisningen se ut på två olika sätt beroende på om du väver in författarens namn i den löpande texten eller inte.

Författare (utgivningsår, sidnummer)

När du sammanfattar någon annans text eller teori så kan du nämna källans författare i själva texten. I så fall gör du en parentes med utgivningsår och sidnummer direkt efter författarens namn.

Exempel

Enligt Alvehus (2019, s. 66) har institutionen ofta egna skrivinstruktioner för hur man ska skriva referenser.

(Författare utgivningsår, sidnummer)

När du inte nämner en källas författare i den löpande texten så gör du en parentes med författarens efternamn, utgivningsår och sidnummer. Placera parentesen direkt efter meningarna där du använder källan, men innan punkten. 

Exempel

Det finns flera skäl till att det inom den akademiska världen är så viktigt att ange källor. Ett av dem är att visa varifrån fakta kommer ifrån så att läsaren kan kontrollera uppgifterna och därmed också bedöma trovärdigheten (Alvehus 2019, s. 64–65).

Exempel för olika typer av källor

En eller flera författare

Källa med en författare

Exempel

(Nilsson 2010, s. 40).

eller

Nilsson (2010, s. 40) redogör för...

Källa med två eller tre författare

Exempel

(Fossum, Skantz & Katzeff 1997, s. 25–31).

eller

Fossum, Skantz och Katzeff (1997, s. 25–31) menar...

Källa med fyra eller fler författare

Om det finns fyra eller fler författare till samma bok skriver du i den löpande texten bara det första namnet och m.fl.

Exempel

(Johnson m.fl. 2001, s. 226).

eller

Johnson m.fl. (2001, s. 226) framför...

Kapitel eller del i bok (samlingsverk)

Hänvisningen i texten görs med enbart kapitelförfattarens (-nas) efternamn, utgivningsår och sidhänvisning.

Att källan är ett kapitel eller en del i en bok ska framgå av referenslistan.

Källor som saknar viss information

Källor som saknar namngiven författare

Om en källa saknar personlig författare anger du organisation, myndighet, företag eller motsvarande som författare i källhänvisningen. Om en tidskriftsartikel eller en tidningsartikel saknar författare skall du välja tidskriftens titel som hänvisning.

Exempel

(Svenska Dagbladet 2015, s. 21).

Källor som saknar utgivningsår

En del källor kan sakna information om utgivningsår/uppdateringsår. Då skriver du u.å. (utan årtal) i källhänvisningen.

Exempel

(Johnson u.å., s. 15).

Källor som saknar sidnummer

Vissa böcker, artiklar, rapporter och motsvarande kan sakna sidnummer. Ange då kapitel/rubrik samt stycke istället. För webbsidor, lagar, författningar, EU-rättsakter och liknande följ motsvarande exempel i denna guide.

I exemplet nedan hänvisas till 3 stycket i kapitlet ”Introduction” av Smiths bok utgiven 2018.

Exempel

(Smith 2018, Introduction, stycke 3).

Webbsidor

Uppge upphovsman, år webbsidan uppdaterades samt eventuellt sidnummer (sidnummer saknas oftast för webbsidor). Saknas personlig författare ange antingen organisationens, företagets eller myndighetens namn. En del webbsidor kan sakna information om uppdateringsår. Då skriver du u.å. (utan årtal) i källhänvisningen.

Exempel

(Tillväxtverket 2019).

eller

Enligt Tillväxtverket (2019) minskar arbetslösheten...

Offentligt tryck – dokument som ges ut av den offentliga förvaltningen

Statens offentliga utredningar (SOU) och Departementsserien (Ds)

Exempel

Bakgrunden till personsäkerhetsutredningen (SOU 2002:71, s. 3) var bland annat hot mot anställda inom rättsväsendet.

Lagar och författningar

Ange kapitel och/eller paragraf vid hänvisningar till lagar i stället för sidnummer.

Exempel

Enligt 1 kap. 2 § i högskolelagen (SFS 1992:1434) ska uppgifter...

eller

Statens roll som huvudansvarig betonas (SFS 1992: 1434, 1 kap. 2 §).

EU-rättsakter

Vid hänvisningar till EU-rättsakter uppge artikel i stället för sidnummer.

Exempel

Enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/123/EG) rör detta tjänsteföretag...

Domar

Uppgift om domstol och domnummer ska finnas med. Första gången du hänvisar uppger du det fullständiga namnet på domstolen, sedan kan du använda förkortningar. Du behöver inte ta med domar/domstolsbeslut i referenslistan.

Exempel

Arbetsdomstolens dom nr 86/12 i mål A 96/11... 
Högsta Förvaltningsdomstolens dom i mål nr 6108–12...

Högsta domstolens domar i Nytt juridiskt arkiv

Högsta domstolens domar publiceras i Nytt juridiskt arkiv Avd. 1. Här ska alltid årtal och vilken sida domen börjar på i den tryckt publikationen anges.

Exempel

Högsta domstolen (NJA 2011 s. 109) fann att... 

Ljud och bild

Audiovisuella medier (video- eller ljudfiler)

Motsvarigheten till en sidhänvisning till text blir för en videoföreläsning eller en ljudbok en så kallad tidsstämpel. Du anger hur många minuter och sekunder in i filen det aktuella avsnittet startar.

Mall

(Författarnamn/motsvarande årtal, kapitel eller avsnitt (om relevant), minuter:sekunder)
För långa filer kan tidsstämpeln utökas till timmar:minuter:sekunder

Exempel

(Pettersson 2010, kap. 3, 4:35).

Illustrationer (fotografier, figurer, diagram, tabeller m.m.)

Du kan hänvisa till illustrationer utan att ha med själva illustrationen i din text.

Exempel – illustrationen är inte med i din text

Målningen "The fighting temeraire" (Turner 1839) visar på...

Om du tar med en illustration i ditt arbete måste du kontrollera om den är upphovsrättsskyddad. Är bilden upphovsrättsskyddad krävs tillstånd från upphovsrättsinnehavaren innan du kan använda den. Under illustrationen skrivs en kort bildtext med ett nummer (exempelvis Figur 1), titel på illustrationen, upphovsperson och år. Den som gjort illustrationen (konstnären, fotografen etc.) hänvisas till i den löpande texten.

Exempel – illustrationen är med i din text

Bild 3 (Hansson 2015, s. 32) är ett typiskt fotografi från...

Exempel – i bildtext under bilden

Mall: Bild/figur Nummer. Titel. (Fotograf/motsvarande, år, ev. sidnummer). Återgiven med tillstånd.

Bild 3. Vårnatt (Hansson 2015, s. 32). Återgiven med tillstånd.

Exempel – bild med CC-licens

Bild 4. Lunnefågel (Puffin). (Johansson 2010). CC BY-NC-ND 2.0 Deed

Mer information

Upphovsrätt

Bilder med Creative Commons-licens

Övriga källor

Sekundärkällor (andrahandskällor)

Du bör undvika att använda dig av sekundärkällor och i första hand gå till primärkällorna (originalkällorna). Om du använder dig av sekundärkällor ska primär- och sekundärkällan och år anges i källhänvisningen i den löpande texten. Endast sekundärkällan ska finnas med i referenslistan.

Exempel

Om Sven Svensson i sin bok "Demokrati" utgiven 1981 på sidan 72 refererar något ur Arne Kullbergs bok "Fri- och rättigheter i Sverige" från 1832 kan källhänvisningen i texten se ut på följande sätt:

(Kullberg 1832, refererad i Svensson 1981, s. 72).

eller

Kullberg (1832, refererad i Svensson 1981, s. 72) menar...

Personlig kommunikation

Personlig kommunikation är information du fått via till exempel e-post, telefonsamtal, intervjuer och föreläsningar. Du ska alltid ha tillstånd från personen i fråga innan du refererar och har anonymitet utlovats måste du hålla ett löfte.

Ibland ska personlig kommunikation anges i en fotnot på den sida där du refererar till den och då ska du inte ta med referensen i referenslistan. Kolla med din lärare/handledare om du är osäker vad som gäller på din utbildning.

Exempel – namngiven person

(Svensson, 2023).

Exempel – person som utlovats anonymitet

(Informant 1, 2023).

Fler användbara exempel

Initialförkortningar (akronymer)

Du kan använda en etablerad initialförkortning (akronym) i texten, men första gången du refererar bör du skriva ut hela organisationens namn och ange akronymen i hakparentes efteråt. När du refererar till samma källa i fortsättningen behöver du endast skriva ut förkortningen. I referenslistan skriver du hela organisationens namn först följt av förkortningen inom parentes.

Exempel – skriv ut namnet första gången

(Förenta Nationerna [FN] 2015, s. 2).

Exempel – endast akronym vid nästa tillfälle

(FN 2015, s. 14).

Flera publikationer av samma författare utgivna samma år

Om en författare som du hänvisar till har två eller fler publikationer utgivna samma år lägger du till a, b, c (och så vidare) omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. Vilken referens som ska ha a respektive b bestäms av vilken titel som är först enligt alfabetet. Det är viktigt att du särskiljer referenserna på samma sätt i referenslistan (genom att lägga till en bokstav efter årtalet).

Exempel

Tidigare resultat bekräftade hypotesen (Duncan 2000a, s. 167–169), men senare studier motbevisade den (Duncan 2000b, s. 40–44).

Flera källor som hänvisar till samma idé

Vid hänvisning till flera källor inom samma parentes separera källorna med semikolon och ange dem i alfabetisk ordning utifrån först nämnda författare. Detta kan exempelvis göras när flera källor stöder en viss idé eller driver en viss tes.

Exempel

Studier (Jones & Wilson 2019, s. 14; Smith 2016, s. 38; Yourstone 2012, s. 145) visar att...

Lär dig mer