Exemplen på den här sidan bygger på Umeå universitetsbiblioteks variant av Harvard.
Harvardstilen är ett system för referenser där källhänvisningar i texten markeras med parenteser. Här finns förklaringar och exempel på hur du utformar hänvisningarna enligt Harvard.
Exemplen på den här sidan bygger på Umeå universitetsbiblioteks variant av Harvard.
När du nämner andras teorier eller texter i ditt arbete behöver du göra en tydlig hänvisning till de källor som du använt. En källhänvisning är alltså en hänvisning till en artikel, bok, rapport eller annan källa i den löpande texten.
I Harvardstilen används parenteser i den löpande texten för att ange källan. Det finns olika varianter på hur detta kan utformas. I vår variant består hänvisningen av författarens efternamn följt av utgivningsår och sidnummer.
Längst bak i ditt dokument samlar du alla källor som du använt i en alfabetisk referenslista.
I Harvard kan källhänvisningen se ut på två olika sätt beroende på om du väver in författarens namn i den löpande texten eller inte.
Författare (utgivningsår, sidnummer)
När du sammanfattar någon annans text eller teori så kan du nämna källans författare i själva texten. I så fall gör du en parentes med utgivningsår och sidnummer direkt efter författarens namn.
Exempel:
Enligt Alvehus (2019, 66) har institutionen ofta egna skrivinstruktioner för hur man ska skriva referenser.
(Författare utgivningsår, sidnummer)
När du inte nämner en källas författare i den löpande texten så gör du en parentes med författarens efternamn, utgivningsår och sidnummer. Placera parentesen direkt efter meningarna där du använder källan, men innan punkten.
Exempel:
Det finns flera skäl till att det inom den akademiska världen är så viktigt att ange källor. Ett av dem är att visa varifrån fakta kommer ifrån så att läsaren kan kontrollera uppgifterna och därmed också bedöma trovärdigheten (Alvehus 2019, 64–65).
(Nilsson 2010, 40).
eller
Nilsson (2010, 40) redogör för …
(Fossum, Skantz och Katzeff 1997, 25-31).
eller
Fossum, Skantz och Katzeff (1997, 25-31) menar ...
Om det finns fyra eller fler författare till samma bok skriver du i den löpande texten bara det första namnet och et al. (latin et alia som betyder "och andra").
(Johnson et al. 2001, 226).
eller
Johnson et al. (2001, 226) framför ...
Hänvisningen i texten görs med enbart kapitelförfattarens (-nas) efternamn, utgivningsår och sidhänvisning.
Att källan är ett kapitel eller en del i en bok ska framgå av referenslistan.
Uppge upphovsman, år webbsidan uppdaterades samt eventuellt sidnummer (sidnummer saknas oftast för webbsidor). Saknas personlig författare ange antingen organisationens, företagets eller myndighetens namn.
(Tillväxtverket 2019).
eller
Enligt Tillväxtverket (2019) minskar arbetslösheten ...
Om en källa saknar personlig författare anger du organisation, myndighet, företag eller motsvarande som författare i källhänvisningen. Om en tidskriftsartikel eller en tidningsartikel saknar författare skall du välja tidskriftens titel som hänvisning.
(Svenska Dagbladet 2015, 21).
En del källor kan sakna information om utgivningsår/uppdateringsår. Då skriver du u.å. (utan årtal) i källhänvisningen.
(Johnson u.å., 15).
Vissa böcker, artiklar, rapporter och motsvarande kan sakna sidnummer. Ange då kapitel/rubrik samt stycke istället. För webbsidor, lagar, författningar, EU-rättsakter och liknande följ motsvarande exempel i denna guide.
I följande exempel hänvisas till 3 stycket i kapitlet ”Introduction” av Smiths bok utgiven 2018:
(Smith 2018, Introduction, stycke 3)
Du kan använda en etablerad initialförkortning (akronym) i texten, men första gången du refererar bör du skriva ut hela organisationens namn och ange akronymen i hakparentes efteråt.
(Förenta Nationerna [FN] 2015, 2).
När du refererar till samma källa i fortsättningen behöver du endast skriva ut förkortningen.
(FN 2015, 14).
I referenslistan skriver du hela organisationens namn först följt av förkortningen inom parentes. Exempel: Förenta nationerna (FN).
Om en författare som du hänvisar till har två eller fler publikationer utgivna samma år lägger du till a, b, c o.s.v. omedelbart efter årtalet för att skilja de olika referenserna från varandra. Vilken referens som ska ha a eller b beror på titlarnas inbördes alfabetiska ordning. Det är viktigt att du särskiljer referenserna på samma sätt i referenslistan (genom att lägga till en bokstav efter årtalet).
Tidigare resultat bekräftade hypotesen (Duncan 2000a, 167-169), men senare studier motbevisade den (Duncan 2000b, 40-44).
Vid hänvisning till flera källor inom samma parentes separera källorna med semikolon och ange dem i alfabetisk ordning utifrån först nämnda författare. Detta kan exempelvis göras när flera källor stöder en viss idé eller driver en viss tes.
Exempel:
Studier (Jones och Wilson 2019, 14; Smith 2016, 38; Yourstone 2012, 145) visar att…
Nedan följer exempel på hur du kan källhänvisa för rättsligt material från Sverige och Europeiska unionen.
Bakgrunden till personsäkerhetsutredningen (SOU 2002:71, 3) var bland annat hot mot anställda inom rättsväsendet.
Ange kapitel och/eller paragraf vid hänvisningar till lagar istället för sidnummer.
Exempel:
Enligt 1 kap. 2 § i högskolelagen (SFS 1992:1434) ska uppgifter ...
eller
Statens roll som huvudansvarig betonas (SFS 1992: 1434, 1 kap. 2 §)
Vid hänvisningar till EU-rättsakter uppge artikel istället för sidnummer:
Enligt artikel 2.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv (2006/123/EG) rör detta tjänsteföretag…
Uppgift om domstol och domnummer ska finnas med. Första gången du hänvisar uppger du det fullständiga namnet på domstolen, sedan kan du använda förkortningar. Du behöver inte ta med domar/domstolsbeslut i referenslistan.
Exempel:
Arbetsdomstolens dom nr 86/12 i mål A 96/11 ...
Högsta Förvaltningsdomstolens dom i mål nr 6108-12 ...
Högsta domstolens domar publiceras i Nytt juridiskt arkiv Avd. 1 och här ska alltid årtal och vilken sida domen börjar på i den tryckt publikationen anges:
Högsta domstolen (NJA 2011 s. 109) fann att ...
Du kan hänvisa till illustrationer utan att ha med själva illustrationen i din text. Om du tar med en illustration i ditt arbete måste du kontrollera om den är upphovsrättsskyddad. Är bilden upphovsrättsskyddad krävs tillstånd från upphovsrättsinnehavaren innan du kan använda den. Under illustrationen skrivs en kort bildtext med ett nummer (exempelvis Figur 1), titel på illustrationen, upphovsperson och år. Den som gjort illustrationen (konstnären, fotografen etc.) hänvisas till i den löpande texten.
Bild 3 (Hansson 2015, 32) är ett typiskt fotografi från ...
Målningen "The fighting temeraire" (Turner 1839) visar på ...
Du bör undvika att använda dig av sekundärkällor och i första hand gå till primärkällorna (originalkällorna). Om du använder dig av sekundärkällor ska primär- och sekundärkällan och år anges i källhänvisningen i den löpande texten. Se Referenser Harvard och nedan.
Exempel:
Om Sven Svensson i sin bok "Demokrati" utgiven 1981 på sidan 72 refererar något ur Arne Kullbergs bok "Fri- och rättigheter i Sverige" från 1832 kan källhänvisningen i texten se ut på följande sätt
(Kullberg 1832, refererad i Svensson 1981, 72)
alternativt
Kullberg (refererad i Svensson 1981, 72) menar ...
Exempel:
Liknande tankegångar hittar vi hos den franske filosofen Lyotard (refererad i Björkegren 1992, 134) som konstaterar att det saknas estetiska kriterier för att fastställa ett konstverks värde. Det enda möjliga skulle då vara att ta fasta på konstverkets förmåga att skapa vinster.
Motsvarigheten till en sidhänvisning till text blir för en videoföreläsning eller en ljudbok en så kallad tidsstämpel. Du anger hur många minuter och sekunder in i filen det aktuella avsnittet startar.
Modell:
(Författarnamn/motsvarande årtal, kapitel eller avsnitt (om relevant), minuter:sekunder)
För långa filer kan tidsstämpeln utökas till timmar:minuter:sekunder
Exempel:
(Pettersson 2010, kap. 3, 4:35)
En film om referensstilen Harvard.
Umeå universitetsbibliotek (9 minuter)
Har du kört fast i hur du ska skriva referenslistan eller har du funderingar kring hur du gör källhänvisningar i den löpande texten? Besök vår drop-in eller boka en tid med en bibliotekarie om du vill få råd och hjälp. Korta frågor kan du även skicka in via chatt och kontaktformulär eller ställa till personalen i informationsdisken.