Gensaxen CRISPR-Cas9 kallas genteknikens skarpaste verktyg och har revolutionerat molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning.
Professor Emmanuelle Charpentier bidrog stort till upptäckten av gensaxen under sin tid vid Umeå universitet – något hon tilldelades Nobelpriset i kemi 2020 för, tillsammans med Jennifer A Doudna.
På den här sidan finns material kopplat till gensaxen samlat.
Detta är CRISPR-Cas9
Lär dig mer om vad gensaxen är och dess koppling till Umeå universitet.
Genombrott i Umeå lade grunden till gensaxen CRISPR‑Cas9, ett revolutionerande verktyg.
Video: Vad är gensaxen – och hur funkar den?
Populärvetenskaplig förklaring av CRISPR-Cas9
Om Emmanuelle Charpentier
Professor Emmanuelle Charpentier bidrog till upptäckten av gensaxen under sin tid vid Umeå universitet, en upptäckt som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020.
Nobelpristagaren reflekterar över sin upptäckt, tiden vid Umeå universitet och framtiden för gensaxen.
Revolutionerande för forskning
CRISPR-Cas9 är ett verktyg som kommer ur grundforskning och går att applicera inom många olika forskningsfält. Här finns några exempel, liksom beskrivning av möjligheter och risker med gensaxen.
Studier av zebrafisk i en avhandling ger ledtrådar för ny behandling av mänskliga muskelsjukdomar.
Forskningsmiljö som ger förutsättningar
Emmanuelle Charpentier har flertalet gånger lyft forskningsmiljön i Umeå som en av förutsättningarna för hennes upptäckt. Här är några beskrivningar av det klimat som finns vid Umeå universitet.
”Öppen, icke-hierarkisk och modern”
Professorer beskriver klimatet på Umeå universitet.
"Inga murar"
Forskningsmiljön vid Umeå universitet har något unikt.
Framgångsrik forskning vid MIMS
Bernt Eric Uhlin, professor i molekylärbiologi, berättar om forskningslaboratoriet MIMS.
Vill du veta mer?
För media och anda intressenter kan du använda följande kontaktvägar kring gensaxen CRISPR-Cas9 och Umeå universitet.