"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Bild: Mostphotos

Gensaxen CRISPR-Cas9 revolutionerar gentekniken

Gensaxen CRISPR-Cas9 kallas genteknikens skarpaste verktyg och har revolutionerat molekylärbiologisk och cellbiologisk forskning. Professor Emmanuelle Charpentier bidrog stort till upptäckten av gensaxen under sin tid vid Umeå universitet – något hon tilldelades Nobelpriset i kemi 2020 för, tillsammans med Jennifer A Doudna. På den här sidan finns material kopplat till gensaxen samlat.

Detta är CRISPR-Cas9

Lär dig mer om vad gensaxen är och dess koppling till Umeå universitet.
Illustration gensax
CRISPR‑Cas9 – gensaxen som förändrade världen

Genombrott i Umeå lade grunden till gensaxen CRISPR‑Cas9, ett revolutionerande verktyg.

Video: Vad är gensaxen – och hur funkar den?

Populärvetenskaplig förklaring av CRISPR-Cas9

Om Emmanuelle Charpentier

Professor Emmanuelle Charpentier bidrog till upptäckten av gensaxen under sin tid vid Umeå universitet, en upptäckt som tilldelades Nobelpriset i kemi 2020.
Emmanuelle Charpentier hedersmedborgare 2025
Emmanuelle Charpentier om vetenskapens roll i samhället

I dag är det viktigare än någonsin att visa hur forskningen bidrar till att lösa samhällsutmaningar.

Emmanuelle Charpentier hedersmedborgare 2025
Nobelpristagaren tillbaka i Umeå

Nobelpristagare Emmanuelle Charpentier besökte Umeå universitet och svarade på frågor från gymnasieelever.

Emmanuelle Charpentier utsedd till hedersmedborgare i Umeå

Emmanuelle Charpentier, forskare bakom den Nobelpris-belönade gensaxen, utses till hedersmedborgare i Umeå.

Röster om upptäckten vid Umeå universitet

Experter och medarbetare vid Umeå universitet om Nobelprisets betydelse. 

Nobelpristagaren Emmanuelle Charpentier: "Forskare behöver höja rösten mer"

Nobelpristagaren reflekterar över sin upptäckt, tiden vid Umeå universitet och framtiden för gensaxen.

Revolutionerande för forskning

CRISPR-Cas9 är ett verktyg som kommer ur grundforskning och går att applicera inom många olika forskningsfält. Här finns några exempel, liksom beskrivning av möjligheter och risker med gensaxen.
Tulio YoshinagaAnknuten som övrig/annan befattning till Institutionen för klinisk mikrobiologi
Utvecklar en ny metod för att förebygga svampsjukdomar hos sötvattenfiskar

Túlios forskning handlar om saprolegnos – en svampsjukdom som särskilt drabbar laxfiskar.

Professor, överläkare vid Institutionen för medicinsk biovetenskapEnhet: Patologi
Kämpar på flera fronter mot aggressiv cancer

Maréne Landströms forskning syftar till att hindra cancer från att sprida sig i kroppen.

Nasim Sabouri lab
DNA:s veckning viktigt för cellens funktion

Upptäckten avslöjar DNA:s aktiva roll i celler och ger nya möjligheter att förstå cancer och diabetes.

Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund
Bok analyserar risker och etiska problem med gensaxen

Madeleine Hayenhjelm och Christer Nordlund har undersökt risker och etiska problem med genredigering.

CRISPR-tekniken illustrerad som DNA-spiral med muterade gener som korrigerats med genteknik.
Gen upptäckt som kan skydda vid allvarlig muskelsjukdom

En specifik gen kan få en nyckelroll i nya behandlingar som förhindrar att muskler i kroppen bryts ned.

Åsa Strand,  professor vid Institutionen för fysiologisk botanik
Förståelse av växternas signalsystem ger oss tåligare grödor

Åsa Strand vill utveckla robusta grödor för att säkra matförsörjningen åt jordens befolkning.

Illustration gensax
Från Umeålabbet ut i världen – så används gensaxen i dag

Viktiga pusselbitar till den banbrytande gensaxen upptäcktes i Umeå. I dag används verktyget till mycket.

Björn Pilebro
Skelleftesjuka först ut att behandlas med gensaxen

Den nobelprisbelönade gensaxen har nu för första gången börjat användas för behandling av sjukdom.

Zebrafisk
Fiskars ögonmuskler ger hopp till sjuka människor

Studier av zebrafisk i en avhandling ger ledtrådar för ny behandling av mänskliga muskelsjukdomar.

Forskningsmiljö som ger förutsättningar

Emmanuelle Charpentier har flertalet gånger lyft forskningsmiljön i Umeå som en av förutsättningarna för hennes upptäckt. Här är några beskrivningar av det klimat som finns vid Umeå universitet.
”Öppen, icke-hierarkisk och modern”

Professorer beskriver klimatet på Umeå universitet.

"Inga murar"

Forskningsmiljön vid Umeå universitet har något unikt. 

Framgångsrik forskning vid MIMS

Bernt Eric Uhlin, professor i molekylärbiologi, berättar om forskningslaboratoriet MIMS.

Vill du veta mer?

För media och anda intressenter kan du använda följande kontaktvägar kring gensaxen CRISPR-Cas9 och Umeå universitet.
Expertlista CRISPR-Cas9

Expertlista med kontaktuppgifter på våra experter inom CRISPR-Cas9 vid Umeå universitet.

Press

Här finns expertlistor och annan nyttig information för journalister och media.

Senast uppdaterad: 2026-03-17