Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Natuschka Lee lab

Forskargrupp Vår forskning handlar om relevanta mikrober för vår miljö och hälsa.

Vi forskar kring hur mikroorganismer interagerar och utvecklas med de olika bio- och geosfärerna på vår planet, och hur denna kunskap kan öka våra chanser för att skapa en hållbar och hälsosam existens på jorden och, där möjligt, utanför jorden. Med utgångspunkt från grundforskning i mikrobiologisk ekologi, försöker vi utveckla nya biotekniska processer och produkter, framför allt inom områdena insektsbioteknik, miljöbioteknik och astrobioteknik.

Insektsbioteknik – mikrober på gott och ont hos insekter

Insekter utgör vår äldsta och största djurgrupp och de har därmed haft en lång tid på sig att utveckla olika relationer till ett brett spektrum av olika mikrobarter.  Vissa av dessa mikrober (till exempel nyttomikrober som producerar antimikrobiella substanser) har en avgörande betydelse för insekters hälsa och motståndskraft. Andra mikrober, från virus, bakterier till svampar, kan orsaka flera olika sjukdomar hos olika insektsarter. Dessa sjukdomar kan därmed försvaga viktiga insekter både i naturen och hos bisamhällen, vilket kan ha negativa konsekvenser för den biologiska mångfalden och vår livsmedelsproduktion.

Syftet med vår forskning är att:

  • Studera nyttomikrober (till exempel mjölksyrebakterier) i tarmfloran hos bin och i deras produkter såsom honung och pollen – hur de kan bidraga till bins hälsa och varför, och om dessa nyttomikrober kan vara relevanta också för människans hälsa.
  • Studera patogena svampar (mikrosporidier) hos bin som orsakar tarmsjukdomen Nosema – dokumentera och motverka spridning av denna sjukdom i bisamhällen i Sverige.
  • Dokumentera och motverka spridning av parasitära kvalster hos bisamhällen i Västerbotten.
  • Studera näringsvärdet och förekomst av miljögifter i pollen hos olika växter – och deras betydelse för insekters motståndskraft.
  • Studera pollinerande insekter i deras naturliga miljöer.

Inom denna forskning använder vi flera olika metoder – från fältstudier i naturen och hos bisamhällen, (se Campus Bigården), anrikning och odling av mikrober, mikroskopi, olika kemiska analyser, spektroskopi, till molekylärbiologi och bioinformatik.

Miljöbioteknik – för en mera hållbar miljö

Mikrober spelar en stor roll i naturens kretslopp – inklusive i nedbrytning och omvandling av avfall och föroreningar. Vårt syfte är att screena efter nyttomikrober som kan möjliggöra mera hållbara processer inom industrin, främst inom skogsbioteknik och biologisk vattenrening. I samarbete med Sveriges Lantbruksuniversitet forskar vi kring:

  • Hur trädavfall från skogsindustrin kan återanvändas för lokal odling av matsvamp
  • Hur naturliga biocider såsom tanniner från växter och antimikrobiella substanser från nyttomikrober kan användas för att utveckla mera hållbara produktionsprocesser inom pappersindustrin

Astrobioteknik och vår framtid i rymden

Rymden utgör inte mera en exotisk forskningsplattform, utan kommer att spela en allt större roll för vårt framtida samhälle. Enligt Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, är ”en satsning på rymden ytterst en satsning på jorden”. Sedan 2018 har Sveriges regering presenterat en nationell strategi för att stärka svensk rymdverksamhet, där nyttan för samhället ska stå i centrum (Regeringen lanserar ny rymdstrategi - Regeringen.se).

Vår forskning bygger på att studera extremofila organismer i olika miljöer, och vilken nytta de kan ha för olika biotekniska applikationer – på jorden och ute i rymden: Ny bok om liv i extrema miljöer

I samband med detta forskar vi kring hur fotosyntetiserande organismer (lavor, mossor, cyanobakterier, kvävefixerande bakterier hos växter), som utgör viktiga modellorganismer för att vi ska kunna odla växter på längre rymdmissioner,  kan överleva ute i rymden. Kan liv från jorden överleva på Mars? 

Finansiärer

EU-projekt INTERREG Sverige-Norge ”Bistånd till nordiska bin” – i samarbete med Nordens Ark, Göteborgs universitet, Högskolan i Skövde och ett norskt universitet.

Kempe postdocstipendium

Noble Prize Museum – Forskarhjälpen 2021: Pollenjakten

Ekhaga stiftelse

Jordbruksverket

Naturvårdsverket LONA Pollineringsprojekt

Umeå Universitet Samverkan med kommunen

Göran Gustafssons stiftelse för natur och miljö i Lappland

Bo Rydins stiftelse

Europlanet Horizon 2020

SASUF South Africa Sweden University Forum

Forskningsledare

Natuschka Lee
Forskare
E-post
E-post
Telefon
090-786 54 47

Översikt

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Kemiska institutionen

Forskningsområde

Infektionsbiologi
  • Medlemmar

    Externa gruppmedlemmar

    Gästforskare och doktorand Baraa Rehamnia

    Examensarbetare

Lärorik ”bi”syssla för högstadieelever i Sveriges skolor

Över 1 000 skolelever hjälper till att sortera, räkna och mikroskopera pollen i årets Forskarhjälpen.