Forskningsprojekt Projektet fokuserar på hur kvicksilver transporteras från tinande permafrost och ackumuleras genom näringsväven, med koppling till klimatförändringarnas uppvärmning i Arktis.
När klimatförändringarna accelererar uppvärmningen i Arktis ökar oron för att tinande permafrost kan frigöra föroreningar som lagrats under en lång tid, exempelvis kvicksilver (Hg). Det här projektet fokuserar på hur Hg transporteras från tinande permafrost och sedermera ackumuleras genom näringsväven.
När klimatförändringarna accelererar uppvärmningen i Arktis ökar oron för att tinande permafrost kan frigöra föroreningar som lagrats under en lång tid, exempelvis kvicksilver (Hg). När Hg, som är ett känt nervgift, frigörs följer det med smältvattnet till närliggande vatten och riskerar att ackumuleras och biomagnifieras genom näringsväven, vilket utgör en betydande risk för ekosystem och i förlängningen även för människors hälsa. Om tinande permafrost leder till en kraftig ökning av kvicksilver i sjöar kan det kräva nya anpassade förvaltningsstrategier för arktiska ekosystem.
Föroreningar som Hg respekterar inte ekosystemgränser, utan transporteras över gränsen mellan terrestra och akvatiska miljöer. Trots detta fokuserar forskning och förvaltning ofta på antingen terrestra eller akvatiska system. Det är därför avgörande att beakta både inom- och mellan-ekosystemeffekter för att fullt ut förstå konsekvenserna av föroreningar såsom Hg. Dessutom kan ökade inflöden av näringsämnen och kol från upptinande jordar förändra produktiviteten i arktiska sjöar, vilket potentiellt påverkar Hg-transporten i näringsvävar både inom och mellan ekosystem. Sådana laterala kopplingar är dock fortfarande dåligt dokumenterade.
Syftet med denna studie är därför att undersöka hur tinande permafrost direkt och indirekt påverkar ackumuleringen av Hg i arktiska näringsvävar, med särskilt fokus på transport över klassiska ekosystemgränser.
