Forskningsprojekt Alzheimers sjukdom är en av våra vanligaste sjukdomar. Vi kommer att undersöka hur blodsocker är förknippat med sjukdomen och hur andra vanliga sjukdomar påverkar insjuknandet i Alzheimers sjukdom.
Blodglukos påverkar flera organ inklusive hjärnan varför vi vill undersöka hur blodsocker påverkar insjuknandet av Alzheimers sjukdom. Många av de vanligaste sjukdomarna såsom hjärtkärlsjukdom, njursjukdom, leversjukdom, infektioner och cancer är associerade med Alzheimers sjukdom liksom med blodsocker vilket bildar ett intrikat system. Vi kommer att studera dessa samband genom samkörning av deltagare i Västerbottens hälsoundersökningar och olika nationella register för att utröna sambandet mellan blodsocker och Alzheimers sjukdom med hänsyn taget till andra komplicerande sjukdomar.
Alzheimers sjukdom är en av de stora folksjukdomarna, som förorsakar lidande hos den enskilde patienten, påverkar kraftigt familjen och den närmaste omgivningen på ett påtagligt ingripande sätt. Den egentliga orsaken till sjukdomen är dock fortfarande oklar.
Genetiska faktorer är en möjlig mekanism, men det är endast i undantagsfall, som genetiken räcker som förklaring till att sjukdomen utvecklas, varför det är uppenbart att andra orsaker är relevanta. En viktig patofysiologisk mekanism är känd då det finns goda belägg för att rubbningar i proteinmetabolismen, främst beta-amyloid, är av central betydelse. Detta är dock knappast enda eller hela förklaringen till att individer insjuknar i Alzheimers sjukdom.
Sedan mer än ett decennium är det känt att typ 2 diabetes och dess metabola förändringar är associerat med demens inklusive Alzheimers sjukdom. Det är dock inte klarlagt vad som är den mest avgörande metabola förändringen vilket kan vara högt blodsocker, höga insulinnivåer, insulinresistens eller kardiovaskulära riskfaktorer. Senare studier har antytt att fasteglukos ökar risk för demens men få studier har haft möjligheten studera effekt av 2- timmarsglukos och insulinresistens i en större population.
Samtidigt är demenssjukdomar associerade med en rad andra sjukdomar så kallad samsjuklighet. I en nyligen publicerad studie påvisades ett samband mellan demenssjukdomar och hjärtkärlsjukdom, lungsjukdom, infektioner, njursjukdom, leversjukdom, olika cancersjukdomar och metabola sjukdomar inklusive diabetes.
En samkörning mellan deltagare Västerbottens hälsoundersökningar och registerdata från Socialstyrelsen utgör en världsunik möjlighet att besvara vår frågeställning.
Det övergripande syftet med denna studie är att värdera om metabola faktorer ökar risken att insjukna i demenssjukdom inklusive Alzheimers sjukdom och dess association till samsjuklighet.
Den specifika frågeställningen är att med hjälp av befintliga databaser i en prospektiv nästad fall-kontrollstudie studera samband mellan fasteglukos, 2h-glukos, insulinresistens och demenssjukdomar inklusive Alzheimers sjukdom.
Den första studien initierades av docent Sture Eriksson som tragiskt nog avled under hösten. Han var fram till sin död mycket engagerad i projektet och såg fram emot att studierna kunde slutföras. Efter hans frånfälle har vi omformat studiegruppen som nu omfattar senior professor Olov Rolandsson, Senior professor Tommy Olsson, professor Lars Nyberg, samtliga vid Umeå universitet, samt att vi rekryterat professor Dianna Magliano, Baker Heart and Diabetes Institute, Melbourne, Australien.
Senior professor Lars Weinehall var med och startade Västerbottens hälsoundersökningar på 1980-talet och han har därmed en unik kunskap om databasen och hur den kan användas i epidemiologiska studier.
Professor Magliano är världsledande inom fältet diabetesepidemiologi och konsekvenserna av diabetes inklusive kognitiva förändringar. Hon har tidigare publicerat studier med liknade tema som den planerade studien baserat på en australiensisk befolkning.
Dessutom deltar William C Knowler, NIDDK, NIH, USA och professor Paul Franks, Lunds universitet som drar med sina djupa kunskaper i epidemiologi, genetik och metabola sjukdomar.
För dig som tidigare har deltagit i NSHDS och som har lämnat prov och/eller data till forskning finns mer information om hur personuppgifter behandlas i forskningsprojektet här: Information till deltagare i studier.
