Bild: Philip Buckland
Bild: Philip Buckland
Forskningsprojekt Klimatförändringarna påverkar kulturarvet negativt, och denna påverkan kommer att fortsätta i framtiden. För att kunna förvalta vårt kulturarv på ett hållbart sätt behöver vi en fördjupad förståelse av denna alltmer akuta situation. Att förutse och anpassa sig till framtida förhållanden är avgörande för att säkerställa att kommande generationer får tillgång till kulturarvet.
Vi har fått i uppdrag av Riksantikvarieämbetet att ta fram en kunskapsöversikt om klimatförändringar och kulturarv, med målet att bidra till utvecklingen av forskningsstrategier för de kommande tio åren. I arbetet med att utforma ett framtida ramverk för forskning inom området klimatförändringar och kulturarv avser vi att utforska ett brett spektrum av akademiska discipliner i syfte att identifiera behov, prioriteringar och möjliga åtgärder som är relevanta för vårt arbete.
Marcia Rockman, marcy.rockman@lnu.se
Markus Fjellström, markus.fjellstrom@arklab.su.se
Hans Antonson, hans.antonson@lundsbol.se
Klimatförändringarnas påverkan på kulturarvet är både tydlig och omfattande. Förändringar i temperatur- och nederbördsmönster, stigande havsnivåer samt allt vanligare extrema väderhändelser utgör betydande risker för kulturmiljöer världen över. Arkeologi och kvartärgeologi tillhandahåller stora mängder data som har bidragit till vår förståelse av hur klimatet har förändrats — och därmed kan förändra — samt hur det påverkar landskap och människor. Dessa förändringar kan vara direkt eller indirekt orsakade av aktiviteter under antropocen.
I Sverige har Riksantikvarieämbetet identifierat flera centrala konsekvenser av klimatförändringar som påverkar kulturarvet. Stigande havsnivåer hotar exempelvis kustnära kulturlandskap och arkeologiska lämningar; allt oftare återkommande temperaturväxlingar kring fryspunkten ökar risken för frostsprängning och saltsprängning i byggnadsmaterial; perioder av värme och torka förhöjer risken för skogsbränder; och kraftig nederbörd bidrar till erosion och skred som drabbar värdefulla kulturmiljöer. Ett varmare och fuktigare klimat ökar dessutom risken för fuktskador, biologisk nedbrytning och angrepp av skadegörare i samlingar, arkiv och historiska byggnader. Därtill kommer direkta mänskliga ingrepp i landskapet, såsom vattenkraftsdammar och vindkraftsparker, vilka kan bidra till social och kulturell degradering av kulturarvet.
I norra Fennoskandien och Sápmi leder dessutom snabbt smältande glaciärer och permanenta snölegor till att organiskt material från förhistoriska och historiska sammanhang blottläggs i allt snabbare takt. När dessa fynd exponeras bryts de snabbt ned och kräver omedelbara åtgärder. Samtidigt omformar stora mängder smältvatten landskapet, vilket både frilägger vissa kulturmiljöer och eroderar eller förstör andra. Restaureringsåtgärder som syftar till att stärka den biologiska mångfalden kan också oavsiktligt skada arkeologiska och kulturhistoriska värden.
Det finns många fler faktorer som påverkar, och detta projekt syftar till att sammanställa och granska det aktuella kunskapsläget kring klimatförändringar och kulturarv, med fokus på Sverige men i ett globalt perspektiv. Projektet är en del av Riksantikvarieämbetets kunskapsöversiktssatsning om 12 miljoner kronor, som ska vägleda de kommande tio årens kulturarvsforskning i Sverige. Läs mer på Riksantikvarieämbetets webbplats: https://www.raa.se/nyheter/2026/01/forskning-for-framtiden-far-12-miljoner-kronor/
