Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Integrering av traditionell och lokal kunskap för att förstå ett århundrade av ekosystemförändringar i Arktis

Forskningsprojekt Den globala uppvärmningen ökar den biologiska produktiviteten i Arktis, med tilltagande förbuskning och höjning av trädgränsen som följd. Tidigare forskning pekar på att betande djur, såsom renar, kan bidra till att bromsa denna förändring och på så sätt även bidra till att minska effekterna av klimatförändringarna i Arktis.

I det här projektet undersöks vilken betydelse klimatförändringar och bete har på trädgränsen och förbuskningen i norra Sverige och Norge. I nära samverkan med renskötare och lantbrukare används ett unikt dataset framtaget av den Svensk-Norska Renbeteskommissionen 1913 för att studera förändring över tid. Med utgångspunkt från ett socio-ekologiskt systemperspektiv integreras traditionell och lokal kunskap i studien för att utveckla studiens design och tolkning av resultat. Resultaten kan nyttjas av beslutsfattare för att mota den så kallade förgröningen av arktis.

Projektansvarig

Keith Larson
Övrig/annan befattning, projektsamordnare
E-post
E-post
Telefon
090-786 50 29

Projektöversikt

Projektperiod:

2022-01-01 2024-12-31

Medverkande institutioner och enheter vid Umeå universitet

Arcum, Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap (EMG), Statsvetenskapliga institutionen

Externa finansiärer

Formas

Projektbeskrivning

Den pågående klimatförändringen har förändrat vegetationen i arktiska områden. Stigande temperaturer har ökat växternas tillväxt, trädgränsens struktur och läge har förändrats, skogen har blivit tätare och trädgränsen har förflyttat sig uppåt längs sluttningarna. Även videsnår och andra buskar breder ut sig på fjällen. Genom att studera satellitbilder kan man se detta i form av ökad biomassa och sammantaget brukar man beskriva detta som ”Arctic greening” eller en förgröning av fjällen. Denna förgröning sker dock inte unisont överallt, på vissa platser kan man se att träd och buskar inte har påverkats av temperaturökningarna, och på andra platser har effekter av extremväder, till exempel torka, orsakat en minskad tillväxt. En faktor som kan ha stor påverkan på förgröningen är stora betesdjur, framför allt renar men även av tamboskap i områden där dessa finns. Ett högt betestryck kan hålla tillväxten hos växterna nere så att de inte har möjlighet att svara på de klimatförändringar som sker. Syftet med detta projekt är att undersöka betydelsen av klimatförändringar och bete på trädgräns och buskutbredning i norra Sverige och Norge. Vi jobbar efter hypoteserna att träd och buskar kan svara på klimatförändringar om betestrycket är lågt (”betesundvikande”), men att ett högt betestryck leder till att växterna inte svarar på ett förändrat klimat (”man är fast i ”betesfällan”). En tredje hypotes är att i områden som tidigare har varit hårt betade men där betestrycket nu är lågt kommer växterna att svara väldigt starkt eller snabbt på ett förändrat klimat eftersom de dels återhämtar sig efter betet, dels svarar på en ökad temperatur (”betesfrisläppande”).

I detta transdisciplinära projekt kommer vi att testa dessa hypoteser genom att i nära samverkan med renskötare och lantbrukare analysera ett unikt hundra år gammalt dataset som togs fram i samband med de fältundersökningar som genomfördes av den Svensk-Norska Renbeteskommissionen 1913.

Externa finansiärer