Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)
Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 14 januari 2021)
Doktorandprojekt Forskningen syftar till att utforska poliser i yttre tjänst, vilka livsmiljöer de befinner sig i och hur dessa påverkar deras hälsa. Den innefattar också polisers livsbalans och hur den kan mätas utifrån deras specifika livskontext.
Syftet med projektet är att utforska poliser i yttre tjänst, med fokus på deras livsmiljöer och livsbalans. Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, samt Enheten för polisutbildning, Umeå universitet. Finansiering för studierna kommer från Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
Just nu inväntar vi etiskt godkännande för studierna, mer information kommer när etikansökan är godkänd hos Etikprövningsmyndigheten. Förhoppningsvis startar studierna våren 2021.
Livsbalans hos poliser i yttre tjänst
PhotoElin Granholm Valmari och Kajsa GilenstamI många länder, även i Sverige, försämras den psykiska hälsan, och arbetsrelaterad ohälsa är ett återkommande problem särskilt om man arbetar inom offentlig sektor. Gällande poliser har internationell forskning visat på att poliser i yttre tjänst upplever stress i arbetet, och att de poliser som upplever stress inte återhämtar sig lika bra som andra poliser när de är lediga. Det finns också internationell forskning som visar på att poliser i yttre tjänst upplever konflikter mellan arbetsliv och privatliv, där arbetet spiller över på polisens hemliv. Också organisatoriska förändringar, för höga kognitiva krav på arbetet, socioekonomiska faktorer och brister i kommunikation relaterat till arbetsplatsen m.m. kan resultera i ohälsa för poliser. Utöver det tillkommer det facto att poliser i yttre tjänst ofta upplever hot, våld eller trakasserier från offentligheten, vilket i sin tur har visat sig leda till dålig hälsa och sjukskrivningar. I längden leder det till att allt fler poliser i yttre tjänst av olika anledningar söker sig vidare till andra typer av uppdrag inom polisen, alternativt säger upp sig. Polismyndigheten kan också få svårt att rekrytera medarbetare. Detta är även något man idag kan se hända.
Inom arbetsterapi ser vi på de livsmiljöer vi befinner oss i som möjligheter eller begränsningar till meningsfull aktivitet. Livsbalansen i sin tur representerar ett kontinuum av aktivitetsmönster i olika miljöer över ett helt liv. Således innefattar den alltså en dynamisk interaktion mellan vardagliga aktivitetsmönster och våra miljöer. Därför vill vi i vår forskning utforska livsmiljöer och livsbalans hos poliser i yttre tjänst i syfte att identifiera positiva områden för en hälsosam och hållbar livsstil.
Studie 1 och 2 är pågående och vi söker deltagare till studie 3 och 4 när etiska ansökan är godkänd.
Studie 1 är en scoping review (översiktsstudie) med tematisk analys, med syfte att hitta kunskapsgap gällande forskning på polisers livsmiljöer inom Europeiska Unionen (EU). Populationen är poliser i yttre tjänst.
Studie 2 är en systematisk litteraturöversikt med narrativ analys med syfte att undersöka livsmiljöer hos poliser i yttre tjänst inom EU, samt att identifiera positiva områden för en hälsosam och hållbar livsstil.
Studie 3 är en kvalitativ studie med intervjuer analyserade utifrån grundad teori, i syfte att utforska till vilken grad poliser i yttre tjänst upplever livsbalans
Studie 4 handlar om att skapa ett mätinstrument för att bedöma livsbalansen hos poliser i yttre tjänst, specifikt för deras livskontext. Denna studie kommer att inkludera både pilottestning och fälttestning av det skapade instrumentet.
Genom att mäta livsbalans hos poliser kopplat till deras specifika livsmiljöer är det ett första steg i att förstå hur anpassning av arbete och arbetsmiljö kan ske. Målet är att poliser i yttre tjänst ska uppleva att de har en god återhämtningsförmåga i ett arbete som ställer höga krav, och således vilja arbeta kvar inom just yttre tjänst under en längre period än de gör idag. I framtida forskning ska man även kunna gå vidare med reliabilitetstester, och validitetstester, och sedan använda instrumentet för att utvärdera hälsofrämjande insatser för poliser inom yttre tjänst.
