Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)
Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 15 april 2021)
Doktorandprojekt Forskningen syftar till att utforska poliser i yttre tjänst, vilka livsmiljöer de befinner sig i och hur dessa påverkar deras hälsa. Den innefattar också polisers livsbalans och hur den kan mätas utifrån deras specifika situation.
Att vara polis i yttre tjänst kan innebära en ganska tuff arbetsmiljö och en del poliser upplever stress. Vi vill veta mer om både positiva och negativa faktorer som påverkar hälsan och därför letar vi efter nyckelfaktorer för en hållbar hälsa och livsstil.
Idag vet vi inte mycket om hur just polisers livsstil ser ut (både gällande arbete och fritid) och hur det är kopplat till hur man mår. För att försöka förstå dessa faktorer, har vi valt området livsbalans. Vi vill veta hur det ser ut för dig, för att kunna identifiera viktiga faktorer för en hållbar hälsa och livsstil.
När vi har hittat dessa faktorer är planen att utforma en enkät som mäter dessa faktorer och som i framtiden kan användas för att utvärdera hälsofrämjande insatser för poliser, alternativt undersöka hur poliser mår.
Är du intresserad av delta i en intervju?
Vi vill gärna ha en variation gällande ålder, kön, erfarenhet och stad/landsbygd så alla som arbetar i yttre tjänst på något vis är välkomna att höra av sig!
Kontakta elin.granholm@umu.se för att få veta mer! (Tidsåtgång ca 1,5h)
Livsbalans hos poliser i yttre tjänst
PhotoElin Granholm Valmari och Kajsa GilenstamI många länder, även i Sverige, försämras den psykiska hälsan, och arbetsrelaterad ohälsa är ett återkommande problem särskilt om man arbetar inom offentlig sektor. Gällande poliser har internationell forskning visat på att poliser i yttre tjänst upplever stress i arbetet, och att de poliser som upplever stress inte återhämtar sig lika bra som andra poliser när de är lediga. Det finns också internationell forskning som visar på att poliser i yttre tjänst upplever konflikter mellan arbetsliv och privatliv, där arbetet spiller över på polisens hemliv. Också organisatoriska förändringar, för höga kognitiva krav på arbetet, socioekonomiska faktorer och brister i kommunikation relaterat till arbetsplatsen m.m. kan resultera i ohälsa för poliser. Utöver det tillkommer det facto att poliser i yttre tjänst ofta upplever hot, våld eller trakasserier från offentligheten, vilket i sin tur har visat sig leda till dålig hälsa och sjukskrivningar.
Inom arbetsterapi ser vi på de livsmiljöer vi befinner oss i som möjligheter eller begränsningar till meningsfull aktivitet. Livsbalansen i sin tur representerar ett kontinuum av aktivitetsmönster i olika miljöer över ett helt liv. Således innefattar den alltså en dynamisk interaktion mellan vardagliga aktivitetsmönster och våra miljöer. Därför vill vi i vår forskning utforska livsmiljöer och livsbalans hos poliser i yttre tjänst i syfte att identifiera positiva områden för en hälsosam och hållbar livsstil.
Studie 1 och 2 är pågående och vi söker nu deltagare till studie 3 eftersom den etiska ansökan är godkänd.
Studie 1 är en scoping review (översiktsstudie) med tematisk analys, med syfte att hitta kunskapsgap gällande forskning på polisers livsmiljöer inom Europeiska Unionen (EU). Populationen är poliser i yttre tjänst.
Studie 2 är en systematisk litteraturöversikt med narrativ analys med syfte att undersöka livsmiljöer hos poliser i yttre tjänst inom EU, samt att identifiera positiva områden för en hälsosam och hållbar livsstil.
Studie 3 är en kvalitativ studie med intervjuer analyserade utifrån grundad teori, i syfte att utforska till vilken grad poliser i yttre tjänst upplever livsbalans
Studie 4 handlar om att skapa ett mätinstrument för att bedöma livsbalansen hos poliser i yttre tjänst, specifikt för deras livskontext. Denna studie kommer att inkludera både pilottestning och fälttestning av det skapade instrumentet.
Genom att mäta livsbalans hos poliser kopplat till deras specifika livsmiljöer är det ett första steg i att förstå hur anpassning av arbete och arbetsmiljö kan ske.
I framtida forskning kan mätinstrumentet utvecklas ytterligare för att utvärdera hälsofrämjande insatser och undersöka hur poliser mår. Målet är att få fler poliser med hållbar hälsa.
Projektet är ett samarbete mellan Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet, samt Enheten för polisutbildning, Umeå universitet. Finansiering för studierna kommer från Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.
