Hoppa direkt till innehållet
printicon

Lokala naturvårdssatsningen - fem utvärderingar under tio år

Forskningsprojekt De lokala naturvårdsbidragen (LONA) har sin bakgrund i regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik som syftar till att naturvårdsarbetet i större utsträckning ska föras ner på lokal nivå och engagera fler.

LONA skapades för att öka lokalt engagemang, tillgänglighet, förankring, och förbättra skyddet av tätortsnära naturtillgångar. Våra svar på om detta lyckats är positivt, och utvärderingarna har bidragit till att regeringen valt att permanenta stödet. Forskningen har finansierats av Naturvårdsverket och resulterat i fem rapporter som kan beställas genom Naturvårdsverkets bokhandel alternativt laddas ned.

Projektledare

Projektöversikt

Projektperiod

2006-01-01 2017-12-31

Finansiering

Naturvårdsverket

Forskningsämne

Statsvetenskap

Projektbeskrivning

I den första studien visade vi att en överväldigande majoritet av kommunerna var nöjda med länsstyrelsen som statlig aktör i programmet och de flesta av länsstyrelserna är själva nöjda med rollen och med medelsfördelningen mellan länen. Samverkan lokalt, mellan kommuner och andra lokala aktörer, har varit betydande i LONA och programmet bidragit positivt till att skapa lokal politisk förankring och brett deltagande i naturvården. Hela 90 procent av kommunerna tog del av bidragen redan från starten.

Slutsatsen från studien om LONA:s bidrag till lärandeprocesser om natur och miljö är att de lokala naturvårdsbidragen i hög grad har skapat positiva effekter för lärande om naturvård i svenska kommuner. Både deras utformning, kriterierna för bidrag och själva ansökningsprocessen har stimulerat samverkan mellan olika lokala intressenter och involverat både skolor och frivilligorganisationer i arbetet. Enkätstudien visar att de projekt som har en direkt anknytning till skolan framför allt har använts för att stimulera kännedom om lokal natur-/kulturmiljö, som pedagogiskt grepp i undervisningen, för att stimulera ekologi och helhetsperspektiv samt för att främja folkhälsa.

Studien om deltagande i LONA stärker slutsatsen från de tidigare utvärderingarna att fler än tidigare engagerats och blivit delaktiga på olika sätt i naturvård. Vi har visat att programmet väckt intresse för och ökad kunskap om naturvård hos nya grupper inom och utanför kommunorganisationen och att det stimulerat till ökat lokalt nyttjande av naturområden, samt ett ökat intresse för friluftsliv, inklusive av sådana medborgargrupper som vanligen inte rör sig i naturen. LONA har även medfört ökat stöd för lokal naturvård och friluftsliv hos kommunala politiker vilket i sin tur resulterat i en markant ökning av omfattningen av lokala naturvårdsområden runtom i landets kommuner.

Den fjärde studien frågar specifikt om LONAs betydelse för inrättandet av kommunala naturreservat. Drygt hälften av kommunerna uppger att de bildat kommunala naturreservat, som främst handlar om att tillgodose behov av tätortsnära områden för friluftsliv och om att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer. Studien visar att den politiska viljan i kommunen, resurser för köp och förvaltning av mark samt tid för handläggning utgör hinder när inrättandet av ett naturreservat är aktuellt. LONA var ofta inte avgörande för bildandet av reservat, eftersom många kommuner redan var igång med reservatsprocesser före LONA startade. För cirka 40 procent av kommunerna med ett LONA- finansierat reservat har bidraget varit betydelsefullt: för att öka det politiska intresset, sätta igång processerna kring naturreservat, och för att genomföra åtgärder i reservaten. LONA-stödet har i genomförandet av reservaten lett till en kvalitetsförbättring för skötselplaner och anläggningar samt ökade informationsåtgärder. Slutsatsen är att LONA spelat en viktig roll i att katalysera lokalt områdesskydd särskilt i kommuner där naturreservatsprocessen ännu inte påbörjats och där bidragit till att öka intresset och förankringen hos lokala politiker för naturskydd.

Under 2016-2017 genomförde vi en femte utvärdering av LONA. Syftet var att studera skillnader över tid och hur ett långsiktigt arbete kan främjas till stöd för skydd och tillgängliggörande av natur och stärkt lokalt friluftsliv. Studien visar på fortsatt framgång vad gäller effekter för ökat intresse, deltagande och lärande i dessa frågor. Vi belyste även hur coachning, vägledning och goda exempel fungerat som stöd till länsstyrelser och kommuner och fann att de olika vägledningsmetoderna kompletterar varandra och upplevs som ändamålsenliga och viktiga för att skapa delaktighet, kunskap och förståelse för vad LONA kan och bör åstadkomma.

Övrigt:

Forskningen har finansierats av Naturvårdsverket och resulterat i fem rapporter som kan beställas genom Naturvårdsverkets bokhandel alternativt laddas ned. Förutom Katarina Eckerberg som varit projektledare har utvärderingarna genomförts med hjälp av Katrin Dahlgren (numera U&We), Annika Nordenstam, Eva Mineur (numera Sida), Åsa Swartling (Stockholm Environment Institute), samt Therese Bjärstig, Matilda Miljand och Irina Mancheva vid statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet.

Ladda hem rapporter från projektet

Rapport 5605: Erfarenheter av Lokala naturvårdsbidrag (LONA) i processperspektiv

Rapport 5811: Lärande i Lokala naturvårdsprojekt (LONA)

Rapport 5923: Effekter av delaktighet i Lokala naturvårdsprojekt

Rapport 6392: Kommunalt naturskydd i lokala naturvårdssatsningen

Rapport 6748: Tio års erfarenheter med LONA – lokala naturvårdssatsningen: Intresse, deltagande och lärande inom naturvård och friluftsliv