Hoppa direkt till innehållet
printicon

Svenska historiska folkräkningar - åtkomst för internationell forskning (SweCens)

Forskningsprojekt Svensk demografisk forskning och svenska demografiska källor har en stark internationell position. Detta projekt avser stärka denna position ytterligare.

Sverige är i den unika situationen att ha både högkvalitativa befolkningsregister i form av kyrkböcker och husförhörslängder och återkommande rikstäckande folkräkningar. Utifrån de förra har vi i Sverige byggt upp flera världsunika longitudinella befolkningsbaserade databaser för vissa geografiska områden. Att koda och tillgängliggöra de Svenska folkräkningarna för forskning blir ett viktigt komplement till de världsunika befolkningsdatabaserna vid Demografiska databasen och Skånes demografiska databas.

Projektöversikt

Projektperiod

2011-01-01 2012-06-30

Finansiering

Finansår , 2011

huvudman: Per Axelsson, finansiar: VR, y2011: 1350,

Forskningsämne

Demografi, Historia, Samisk forskning

Projektbeskrivning

De svenska folkräkningarna omfattar hela befolkningen för folkräkningsåren och innehåller ungefär samma uppgifter som finns i
denna typ av källmaterial i andra länder i Europa och Nordamerika. De historiska folkräkningarna finns till stora delar redan registrerade och tillgängliga för personhistorisk forskning. Detta material, som innehåller anmärkningsvärda ingångar för internationell och jämförande forskning av hög kvalitet kan ge utomordentliga möjligheter att ytterligare stärka den svenska positionen på området. Det krävs dock att de upparbetas för att kunna användas för akademisk forskning. Med hjälp av detta
planeringsbidrag avser vi förbereda, harmonisera och tillgängligöra den svenska folkräkningen från år 1890 i ett internationellt
gångbart format. Därtill kommer vi länka folkräkningen 1890 till folkräkningen 1900 i syfte att testa och utvärdera internationella och
svenska länkningsmetoder. Arbetet med kodning av data kommer att genomföras med hjälp av ett internationellt standardformat som
arbetats fram vid Minnesota Population Center (MPC), University of Minnesota, USA. MPC är en viktig samarbetspartner och
supporter av vår ansökan. Och när folkräkningen är färdigkodad kommer den att tillgängligöras för forskare via deras hemsida.
Planeringsbidraget är uppbyggt som en pilotstudie där vi kodar och utvecklar metoder för länkning av svenska historiska folkräkningar
och parallella källmaterial. Pilotstudien kommer att ge viktiga erfarenheter som avses integreras i en forskningsinfrastrukturansökan
2012 avseende samtliga folkräkningar från 1860 till 1910.. År 2008 publicerades, i samarbete mellan Riksarkivet, Stockholms
stadsarkiv och Umeå universitet, den svenska folkräkningen 1900 via North Atlantic Population Project (NAPP). Den svenska delen
behandlade alla personer som levde i Sverige den 31 december 1900, totalt 5,2 miljoner personer fördelade på 1,4 miljoner hushåll.
För att kunna göra jämförande analyser mellan länderna har NAPP harmoniserat datastruktur, kodning och dokumentation för de
olika ländernas folkräkningar. Totalt innehöll databasen då information om 93 miljoner personer och 19 miljoner hushåll. I
SweCens-projektet har samarbetet utvidgats till att även omfatta Göteborgs Universitet. MPC bistår med teknisk support och inte
minst, att disseminera folkräkningen till en internationell forskarvärld.



Att koda och tillgängliggöra de Svenska folkräkningarna för forskning blir ett viktigt komplement till de världsunika befolkningsdatabaserna vid Demografiska databasen och Skånes demografiska databas. De longitudinella databaserna följer väl
valda församlingar år efter år och kan därmed studera individers livsförlopp. Det folkräkningarna skänker är en möjlighet att göra tvärsnittstudier av hela den svenska populationen vid givna tidpunkter. Och genom att de är baserade på individdata kan de länkas till DDB eller SDD data och personer kan följas mellan de olika folkräkningarna. Detta i sin tur möjliggör att vi erbjuds att testa många av de länkningsprogram och metoder som utvecklats internationellt och ser hur de slår på svenska folkräkningar. I och med att de flesta andra länder enbart förfogar över folkräkningar är vi övertygade om att denna infrastruktur innebär att internationella forskare kommer söka fler samarbeten med svenska forskare och gör fler studier på svenskt material. Likaså kommer svenska forskare att ha tillgång till ett material som redan är skapat i en internationell forskningsinfrastruktur.