Hoppa direkt till innehållet
printicon

Filosofi

Filosofin studerar grundläggande frågor om världen och vår egen tillvaro, frågor om normer, värden, kunskap, verklighet, medvetande, språk och tänkande. Vad kännetecknar ett gott samhälle, riktiga handlingar, eller ett bra liv? Går det att på ett systematiskt sätt nå fram till objektivt riktiga svar på sådana frågor? Vad är kunskap mer generellt, och kan vi ha kunskap om en av oss oberoende yttervärld? Har vi en speciell sorts kunskap om det egna medvetandet? Vad är relationen mellan medvetande, tankar och den materiella världen, inklusive våra hjärnor? Hur kan språket förmedla tankeinnehåll?

En viktig del av filosofisk forskning syftar till att systematiskt besvara dessa grundläggande frågor. Filosofiämnet är därför lika gammalt som det systematiska vetenskapliga tänkandet, och många andra vetenskaper kan sägas ha sitt ursprung i filosofin. Ämnen som fysik, datalogi, psykologi, och ekonomi är alla resultat av att man med utgångspunkt i filosofisk metod hittat systematiska empiriska eller matematiska metoder att ta sig an för ämnet specifika frågeställningar. Annan filosofisk forskning syftar till att skapa klarhet kring problem som särskilt aktualiseras av samhällelig och vetenskaplig utveckling, exempelvis etiska frågor kring miljöförstöring och familjebildning.

Grundläggande frågor för förståelsen av världen och tillvaron

Filosofisk forskning sysslar med frågor som är grundläggande för förståelsen av världen och vår egen tillvaro, frågor om normer, värden, kunskap, verklighet, medvetande och tänkande.

Inom normativ forskning ställs bland annat frågor om vad som kännetecknar ett gott samhälle, en riktig handling eller ett bra liv, tillsammans med mer specifika etiska frågor om hur lagstiftning eller praxis bör se ut inom vården, inom polisväsendet, på arbetsplatser, eller på andra områden. Inom den så kallade metaetiken undersöks det normativa tänkandets förutsättningar: Finns det bättre eller sämre sätt att försöka besvara normativa frågor? Kan vi nå fram till objektivt riktiga svar i värdefrågor, eller är de ofrånkomligt subjektiva, eller bundna till olika tider eller kulturer? Närliggande frågor rör bland annat livets mening och förenligheten av en vetenskaplig världsbild med tanken att vi har en fri vilja och är ansvariga för våra val och handlingar.

Inom kunskapsteori och vetenskapsteori ställs allmänna frågor om vår kunskap om yttervärlden, framtiden eller det egna tänkandet, tillsammans med specifika frågor om den vetenskapliga kunskapens natur och pålitlighet. Inom ontologi och metafysik ställs bland annat frågor om tidens eller existensens natur, liksom frågor om relationen mellan verklighet och möjlighet. Inom medvetandefilosofin undersöker man medvetandets natur och dess relation till den materiella världen. Inom språkfilosofin frågar man sig hur språklig kommunikation fungerar och hur språket låter oss förmedla information om världen och vårt tänkande.

Filosofiska forskningen försöker hitta systematiska sätt att besvara allmänmänskliga frågor

Filosofin behandlar ofta frågor som många av oss ställer naturligt, kanske redan som barn, men där svaren verkat vara en fråga om tycke och smak. Filosofisk forskning försöker att hitta systematiska sätt att besvara dessa frågor. Filosofiämnet är därför lika gammalt som det systematiska vetenskapliga tänkandet. Många av de frågor som sysselsätter filosofer idag diskuterades redan i antikens Grekland, och många andra vetenskaper kan sägas ha sitt ursprung i filosofin. T.ex. kan forskningsämnen som fysik, datalogi, psykologi, och ekonomi alla ses som resultat av att man med utgångspunkt i filosofisk metod hittat systematiska sätt att ta sig an frågeställningar med för ämnet specifika empiriska eller matematiska metoder.

Den samtida filosofin har nära koppling till andra forskningsdicipliner

Förbindelsen mellan filosofi och andra vetenskaper är inte enbart historisk. Den samtida filosofin har ett nära förbindelser med andra discipliner. Moralfilosofi och politisk filosofi har t.ex. nära beröringar med sociologi, statsvetenskap och ekonomi. Filosofisk estetik har nära förbindelser med konstnärliga och konstvetenskapliga utbildningar. Logik och språkfilosofi har starka anknytningar till matematik, datavetenskap och lingvistik. Kunskapsteori och medvetandefilosofi har många kopplingar till psykologi, kognitionsforskning, neurovetenskap, och utbildningsvetenskap. Det finns vidare uppenbara kopplingar mellan olika akademiska discipliner och olika grenar av tillämpad etik (medicinsk etik etc.) och vetenskapsteori (biologins vetenskapsteori etc). Dessutom studerar filosofin frågor kring sanning, rationalitet, subjektivitet, och objektivitet vilka är grundläggande för all vetenskap och även för världs- och livsåskådningar.

Filosofiämnet i Umeå har flera utbyten med andra discipliner och ämnet strävar efter att vidareutveckla ämnesöverskridande samarbeten. Ämnet bedriver för närvarande forskning framför allt inom kunskapsteori, medvetandefilosofi, perceptionsfilosofi, språkfilosofi, forskningsetik, medicinsk etik, meta-etik, miljöetik, politisk filosofi och utbildningsfilosofi. Mer information om denna forskning finns på individuella forskares hemsidor och i universitetets projektdatabas.

Samverkan

Förbindelsen mellan filosofi och andra vetenskaper är inte enbart historisk. Inom moralfilosofi och politisk filosofi samarbetar filosofer med sociologer, statsvetare och ekonomer. Logiker och språkfilosofer samarbetar med matematiker, datavetare och lingvister. Kunskapsteoretiker och medvetandefilosofer samarbetar med forskare inom psykologi, kognitionsforskning, neurovetenskap, och utbildningsvetenskap. Dessutom har filosofisk forskning som inriktas på konkreta aktuella problem stor direkt relevans för politiska beslut. Filosofer arbetar därför ofta med utredningar för stat, landsting och organisationer, sitter i etiska råd, och deltar i samhällelig debatt.

Nyheter

Fyra nya pedagogiskt meriterade lärare vid institutionen för idé- och samhällsstudier
Fyra nya pedagogiskt meriterade lärare vid institutionen för idé- och samhällsstudier

Institutionen har har nu ytterligare 3 meriterade och en excellent lärare.

Forskning och publikationer

Publikationer
Publikationer

Se aktuella publikationer i filosofi och vetenskapsteori.

Forskningsprojekt
Forskningsprojekt

Se aktuella forskningsprojekt inom filosofi och vetenskapsteori.

Högre seminariet i filosofi och vetenskapsteori
Högre seminariet i filosofi och vetenskapsteori

I denna seminarieserie ventileras avhandlingsavsnitt och annan forskning i filosofi.

Kontaktperson för forskning inom filosofi