Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-21 Uppdaterad: 2022-11-23, 11:38

80 nya EU-miljoner till Umeåforskare

NYHET Av de ansökningar som forskare vid Umeå universitet har skickat in till 2021 års utlysningar inom EU har 18 fått positiva besked. Tillsammans får de dela på omkring 80 miljoner kronor, i huvudsak från nya ramprogrammet Horisont Europa.

Text: Lena Holmberg

Horisont Europa är EU:s viktigaste program för forskning och innovation. Det har tre huvudinriktningar, pelare, inom vilka projekt kan få finansiering: Vetenskaplig spetskompetens, Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft och Innovativa Europa.

Umeå universitet har beviljats pengar för spännande forskning inom samtliga pelare, liksom från det nya hälsoprogrammet EU4Health. Projekten spänner över allt från AI-diagnostik till klimatförändringarnas inverkan och unga som överlever cancer.

Nyfiken? Läs mer om projekten, forskarna och utlysningarna nedan.


VETENSKAPLIG SPETSKOMPETENS

Forskningsinfrastruktur

Skills4EOSC

Europeiska öppna forskningsmolnet, EOSC, är en framväxande EU-satsning på en virtuell miljö där det går att dela och återanvända forskningsdata. Projektet Skills4EOSC vill bidra genom att arbeta med anpassad kompetensutveckling och utbildning.

Skills4EOSC samlar 44 parter från 18 länder i syfte att skapa ett enhetligt europeiskt ekosystem för utbildning, både i och kring det öppna forskningsmolnet. Förhoppningen är att påskynda en ökad kompetensnivå hos forskare och andra yrkesverksamma inom FAIR forskningsdatahantering och öppen vetenskap. 

Med gemensamma krafter vill projektet bland annat bana väg för att:

  • certifera utbildare som i sin tur kan lära andra om öppen vetenskap.
  • utforma harmoniserande kursplaner och utbildningsvägar. Inte bara för forskare och dataförvaltare, utan även för exempelvis beslutsfattare och organisationer.
  • erbjuda metoder för att skapa utbildningsmaterial som är "FAIR-by-design" (som enkelt kan hittas, nås, kombineras, återanvändas och till och med anpassas efter situation och målgrupp).

Dessutom satsar Skills4EOSC på att bygga nätverk av kompetenscentra som ska kunna ta tillvara och använda sig av det material och de metoder som projektet har utvecklat, samt stödja andra. 

Paolo Bientinesi vid Institutionen för datavetenskap beviljas drygt 2,6 miljoner kronor för sin del i projektet via utlysningen Supporting an EOSC-ready digitally skilled workforce.

Marie Skłodowska-Curie-åtgärder

EnvSeis

Doktorandnätverket EnvSeis samlar tio ledande forskargrupper från sju länder för att utbilda tolv unga forskare i både seismologi och geomorfologi. Målet är att lägga grunden för ny stark generation av miljöseismologer.

Seismologi är studier av jordbävningar och hur elastiska vågor breder ut sig i jorden. Inom geomorfologin studerar forskarna istället landformerna på jordens yta och processerna som skapar dem. Doktorandnätverket EnvSeis förenar de båda perspektiven i syfte att fullt ut utnyttja potentialen inom ett framväxande område – miljöseismologi.

Med hjälp av seismiska tekniker blir det möjligt att ta sig an utmaningar inom geomorfologin och analysera annars svårtillgängliga fenomen som jordskred, slamströmmar och glaciärsmältning. På Umeå universitet kommer doktoranden att studera hur klimatförändringar kan påverka islossningens roll för sedimenttransport och därmed forma och förändra våra nordiska vattendrag. 

Samtliga projekt kommer att kombinera observation, teori och numerisk modellering för att bedriva banbrytande forskning. Arbetet innebär att EnvSeis kommer att fastställa standarder för att använda seismiska metoder inom jordytans vetenskaper, vilket etablerar Europa som ledande inom den nya miljöseismologin.

Lina Polvi Sjöberg vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap beviljas drygt 3,1 miljoner kronor via utlysningen Marie Sklodowska-Curie Doctoral Networks. 


LEMUR

Maskininlärning är gren av AI där datorer programmeras att själva dra slutsatser, lösa problem och förbättra sina resultat ju mer data som finns tillgängligt. I slutänden löser datorn ofta ändå uppgiften utifrån en enda datarepresentation. Doktorandnätverket LEMUR vill lära den att hantera flera samtidigt. 

Olika datarepresentationer kan vara mer eller mindre lämpliga för att ta itu med en viss uppgift. Men i de flesta fall löses problemet så småningom ändå på basis av en enda. LEMUR bygger istället på en idé om lärande med multipla representationer (LMR) som används används sida vid sida.

I doktorandnätverket ingår tio forskningsinstitut från hela Europa, varav Umeå universitet är ett.​ Här ligger fokus på att framkalla, identifiera, implementera och integrera olika datarepresentationer ur ett sociotekniskt perspektiv. Alltså med samspelet mellan människor, organisationer och teknik i åtanke. Skellefteå kommun kommer att tillhandahålla den praktiska miljön för forskningsverksamheten.

Forskarna ska undersöka de etiska och samhälleliga effekterna av LMR-algoritmer, med fokus på att analysera partiskhet, inkludering, transparens och hållbarhet. Tanken är att detta bland annat ska resultera i nya metoder för att designa och visualisera modeller för maskininlärning, samt utvärdera hur de fungerar och löser problem.

Virginia Dignum vid Institutionen för datavetenskap beviljas drygt 3,1 miljoner kronor via utlysningen Marie Sklodowska-Curie Doctoral Networks

 

Viroglimmage

TBE, nilfeber och zikavirusinfektion är alla exempel på flavivirusmedierade sjukdomar som kan angripa det centrala nervsystemet. Viroglimmage vill förbättra vår förståelse för hur dessa virussjukdomar kan påskynda hjärnans åldrande genom att bidra till att nervceller bryts ner eller dör.

Virusinfektioner kan vara livshotande alternativt ge bestående skador på det centrala nervsystemet. Något som till exempel orsakar kramper, förlamning, minnesproblem och svårigheter att förstå information. Men hur samspelet ser ut mellan virusinfektion, hjärninflammation, nedbrytning och död av nervceller är i dagsläget oklart.

Postdoktorprojektet Viroglimmage hoppas råda bot på detta genom att undersöka virusframkallad inflammation av hjärnans byggstenar, studera hur förloppet ser ut och vilka effekter det får med hjälp av särskilda avbildningstekniker. De kommer också att försöka reda ut vilken roll som hjärnans renhållningsarbetare, mikroglia, har i processen.

Projektet syftar både till att utveckla mer avancerade avbildningstekniker och förbättra förståelsen för hur gruppen flavivirus påverkar hjärnan.

Anna Överby-Wernstedt och Stefanie Willekens vid Institutionen för klinisk mikrobiologi beviljas drygt 2,2 miljoner kronor via utlysningen Marie Sklodowska-Curie Postdoctoral Fellowships


ARGO

Projektet ARGO bygger på att genom samarbete och mobilitet överföra kunskap mellan industrin och akademin i Europa. Målet är att tillsammans utveckla nya innovativa lösningar inom nanomaterial och klinisk tandvård. 

ARGO kommer att involvera flera akademiska och industriella parter från EU och associerade länder som Ukraina. Genom att samla kompetens inom områden som kemi, biomaterial, nanoteknik, mikrobiologi, cellbiologi och tandvård vill nätverket utforska innovativa translationella aktiviteter. Det vill säga sätt att överföra kunskap från vården till laboratoriet och åter till patienterna, för att där kunna göra konkret nytta.

Forskningsmålet för ARGO är att med förenade krafter utveckla nya antibakteriella material för tandvård, exempelvis för rotfyllning. Det viktigaste verktyget för projektgenomförandet kommer att vara tvärvetenskaplig och sektorsövergripande mobilitet som kan stärka överföringen av kunskap från akademin till industrin och vice versa.

Thomas Boren vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och Anders Berglund vid Institutionen för Odontologi tilldelas nära 2,4 miljoner kronor för deras bidrag till ARGO-projektet via utlysningen Marie Sklodowska-Curie Staff Exchanges


FF22_23
 
ForskarFredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival. Under 2022 och 2023 kommer festivalen att engagera över 1 300 forskare, ordna evenemang i 26 städer och även erbjuda ett onlineprogram för att visa att forskning både kan vara spännande och relevant i vardagen.

FF2022_23 ger allmänheten chans att träffa forskare och delta i aktiviteter tänkta främja öppenhet, nyfikenhet och dialog – allt från debatter och vetenskapskaféer till tävlingar, shower och praktiska experiment. Med grund i EU:s prioriteringar är tanken också att belysa forskningens roll när det gäller att möta de utmaningar som samhället står inför.

Unga i åldrarna 6–19 år är en viktig målgrupp och ett särskilt skolprogram kommer att erbjuda många möjligheter till möten med forskning. Till exempel via konceptet ”Låna en forskare”. Här får elever över hela Sverige chans att träffa en forskare digitalt eller på plats i klassrummet, ställa frågor och höra mer om hens intresseområde och vardag.

Madelen Bodin, föreståndare för Curiosum, får omkring 300 000 kronor för sitt arbete med FF22_23 via utlysningen MSCA and citizens

GLOBALA UTMANINGAR OCH EUROPEISK INDUSTRIELL KONKURRENSKRAFT

Kluster 1: Hälsa

AICE

I många fall skulle en ny underlättande teknik kallad CCE kunna ersätta koloskopi för att tidigt upptäcka tjocktarmscancer. Men idag är analysarbetet både för dyrt och för osäkert. Det hoppas projektet AICE kunna råda bot på med hjälp av artificiell intelligens.

Bakgrunden till projektet är att över 18 miljoner koloskopier görs i EU varje år, undersökningar där ett fingertjockt rör förs in genom ändtarmsöppningen. Utöver att detta ofta upplevs obekvämt orsakar koloskopier i vissa fall komplikationer. De innebär också en betydande resursbelastning för sjukhusen.

I upp till 65 procent av fallen skulle man istället kunna använda sig av en ny teknik kallad kolonkapselendoskopi (CCE). Det innebär att patienten sväljer en kapsel som tar och sänder bilder när den passerar genom tarmen. Ett av hindren för implementering är att granskningen av undersökningsmaterialet kräver mycket personalresurser, vilket både är dyrt och kan innebära mänskliga fel.

I projektet AICE samarbetar tolv parter för att utveckla en helt AI-assisterad process som förbättrar CCE-diagnostiken. Målet är att göra det realistiskt att införa tekniken i klinisk praxis till gagn för patienterna, sjukvården och samhället som helhet.

Madeleine Hayenhjelm vid Institutionen för idé- och samhällstudier beviljas drygt 5,2 miljoner kronor för sitt arbete i AICE via utlysningen Clinical validation of artificial intelligence (AI) solutions for treatment and care

CATALYSE

CATALYSE är ett tvärvetenskapligt konsortium som vill driva på klimatåtgärder i Europa. Deras uppdrag är att studera och kommunicera de pågående klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter – och svara på det akuta behovet av lösningar.

CATALYSE står för Climate Action To Advance Healthy Societies in Europe. Utöver att tillhandahålla ny kunskap för väl grundat beslutsfattande strävar forskarna efter att dela med sig av användbara verktyg för att omsätta teori i praktik.

De kommer bland annat att utforska hur miljörisker orsakade av klimatförändringar, ekosystem och människors hälsa hänger ihop, belysa klimatförändringarnas konsekvenser för hälso- och sjukvård och vilka hälsofördelar som olika klimatåtgärder kan medföra.

CATALYSE ska också utveckla verktyg för att kunna övervaka och förutspå klimat- och miljörisker och presentera strategier för att begränsa negativa effekter. Till exempel för människor som i sitt dagliga arbete utsätts för hälsorisker orsakade av just klimatförändringar.
 
Maria Nilsson vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa beviljas drygt 5,5 miljoner kronor för sin del i projektet via utlysningen Health impacts of climate change, costs and benefits of action and inaction


IDAlert

Idag behöver politiker och beslutsfattare effektivare sätt att kunna övervaka de sjukdomsrisker som klimatförändringarna medför, liksom hjälpande verktyg för tidig varning, konsekvensbedömning och respons. Det vill projektet IDAlert bistå med.

Klimatförändringarna är en av orsakerna till återkommande utbrott och större spridning av zoonotiska infektionssjukdomar i Europa. Det vill säga sjukdomar som smittar mellan djur och människor, likt covid-19, TBE och ebola.

IDAlert kommer bland annat att skapa indikatorer som kan spåra allt från direkta faror till gränssnitt mellan djur, miljö och människa där vi är extra utsatta och sårbara. Projektet ska också ta fram verktyg för att bedöma kostnadsnyttan av olika klimatåtgärder och prototyper för att öka hälso- och sjukvårdens motståndskraft på regional och lokal nivå.

Joacim Rocklöv vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin beviljas 15,8 miljoner kronor för sitt arbete i projektet via utlysningen Health impacts of climate change, costs and benefits of action and inaction

INQUIRE

Kvaliteten på vår inomhusluft kan påverka hälsan, framför allt hos barn. Genom kunskap, verktyg och förslag på åtgärder vill projektet INQUIRE bidra till att avsevärt förbättra inomhusluften och samtidigt värna hälsan för alla som lever och bor i Europa.

Forskarna kommer att undersöka farliga kemiska och biologiska föroreningar och riskfaktorer i 200 europeiska hem, utvärdera sätt att minska dem och lägga grunden till att utveckla gemensamma standarder för inomhusluft i Europa, så kallade IAQ-standarder (Indoor Air Quality).

INQUIRE lägger särskild tonvikt vid inomhusluftens påverkan på barn under fem år. Dels för att de vistas en stor del av sin tid i hemmet och dels för att de är mer känsliga för föroreningar i sin omgivande miljö än vuxna. Något som gör att de löper större risk att drabbas av olika sjukdomar och hälsobesvär.

Peter Haglund vid Kemiska institutionen beviljas drygt 2,8 miljoner kronor för sitt bidrag till INQUIRE via utlysningen Indoor air quality and health

NEUROCOV

Många lider av långvariga besvär efter covid-19-pandemin. Via projektet Neurocov vill forskarna förstå och försöka hitta sätt att hantera de komplikationer som specifikt påverkar hjärnan och den mentala hälsan, så kallad neurocovid.

Även om vaccinutvecklingen har varit framgångsrik så lever långvariga konsekvenser av virusinfektionen kvar. Inte minst genom en ökande förekomst av neurologiska och psykiatriska komplikationer. Idag lider många människor av försämrad koncentrationsförmåga, minnesproblem och ökad risk för stroke. Hos vissa har man också kunnat se förändringar i hjärnan. Men orsakerna bakom neurocovid är oklara. 

I projektet Neurocov samarbetar forskare från flera länder och discipliner för att undersöka vilka typer av hjärnceller som är mottagliga för SARS-CoV-2-infektion, hur skadorna uppstår och vad som gör människor sårbara eller motståndskraftiga. Projektet kommer också att kartlägga de olika komplikationerna, undersöka underliggande sjukdomsmekanismer och försöka utveckla metoder för att förutspå risken att drabbas.

Förhoppningen är att denna nya kunskap kan ligga till grund för framtida behandling och minska långtidseffekterna av covid-19, för individen och för samhället. 

Anne-Marie Fors Connolly vid Institutionen för klinisk mikrobiologi beviljas drygt 1,9 miljoner kronor för sin del i projektet via utlysningen Personalised medicine and infectious diseases: Understanding the individual host response to viruses (e.g. SARS-CoV-2).

 

PARC

PARC är ett nytt europeiskt partnerskapsprogram som ska ta fram verktyg för att minska vår exponering för farliga kemikalier, liksom deras effekter på människors hälsa och miljön.

PARC står för Partnership for the Assessment of Risks from Chemicals. Det är det största projektet som finansieras under det nya ramprogrammet Horisont Europa med ca 200 partners från 28 länder, inklusive europeiska och nationella myndigheter, universitet och forskningsinstitut.

Det unika med PARC är att projektet styrs av myndigheterna och utgår från deras behov av nya metoder för att kunna bedöma kemikalierisker. Ambitionen är att stödja EU:s kemikaliestrategi för hållbar utveckling och den europeiska gröna given, en samling politiska initiativ med siktet inställt på en giftfri miljö och ett klimatneutralt EU år 2050.

Patrik Andersson vid Kemiska institutionen och Maria Wennberg vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin får drygt 3,7 miljoner kronor för sina bidrag till projektet via utlysningen Partnerships in health

Kluster 4: Digitala frågor, industri och rymden

AEQUITAS

I dagens samhälle används AI-baserade beslutsstödssystem i allt större utsträckning. Projektet AEQUITAS vill skapa en plattform för att kolla att dessa system varken bygger på eller förstärker fördomar, partiskhet och diskriminering. 

En av huvudprinciperna för tillförlitlig AI (trustworthy AI) som främjas på EU-nivå är rättvisa. Men hur man översätter detta till tekniska, funktionella och lagliga krav i själva systemdesignen är fortfarande en öppen fråga. På samma sätt vet vi idag inte hur man testar om ett AI-system är kompatibelt med dessa principer – eller reparerar det om det inte är det. 

För att kunna bedöma och motverka fördomar i AI-system vill AEQUITAS skapa en experimentmiljö för utvecklare och användare. Tanken är att utgå från verkliga case inom exempelvis hälso- och sjukvård och personalärenden för att under kontrollerade former testa hur effektiv en föreslagen lösning är. 

AEQUITAS förlitar sig på ett starkt konsortium med AI-experter, domänexperter, samhällsvetare och föreningar som representerar minoriteter och utsatta grupper. Målet är att kunna utforma guidande riktlinjer, effektiva metoder för att mildra partiskhet och mjukvarutekniska sätt att designa nya, fördomsfria system.

Virginia Dignum, Lili Jiang och Andrea Aler Tubella vid Institutionen för datavetenskap beviljas drygt 4,9 miljoner kronor för deras arbete i AEQUITAS via utlysningen A human-centred and ethical development of digital and industrial technologies

Kluster 6: Mat, bioekonomi, naturresurser, jordbruk och miljö

BEPREP

Projektet BEPREP har siktet inställt på att förebygga framtida pandemier. För att kunna göra det ska forskarna både studera och identifiera bästa praxis för återhämtning av den biologiska mångfalden och folkhälsoinsatser som kan minska sjukdomsrisker.

Epidemier och pandemier orsakas ofta av zoonotiska och vektorburna nya sjukdomar, det vill säga smittor som överförs via djur, fästingar eller insekter. När naturliga ekosystem störs av exempelvis avskogning och klimatförändringar spås dessa hot mot vår hälsa och välfärd bli än värre.

En nyckel för att förebygga framtida sjukdomsutbrott tros vara biologisk mångfald. Tusentals projekt pågår nu världen över för att restaurera naturen i ett försök att trygga den. Problemet är att vi saknar kunskap om huruvida dessa restaureringar faktiskt avbryter infektionskedjan och minskar sjukdomsrisken eller tvärtom. Vi vet heller inte vilka framgångsfaktorerna bakom eventuellt lyckade restaureringar är. Den kunskapsluckan vill BEPREP fylla.

Genom experiment och fältstudier i såväl Europa som tropikerna ska forskarna kasta nytt ljus över orsaker till att sjukdomar sprids, liksom sätt att avbryta infektionsvägar och främja sunda ekosystem.

Joacim Rocklöv vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin beviljas närmare 7,1 miljoner kronor för sin del i projektet via utlysningen What else is out there? Exploring the connection between biodiversity, ecosystems services, pandemics and epidemic risk

Mission: Cancer

PANCAID

Pankreascancer (PDAC) upptäcks ofta sent och de flesta patienter dör inom ett år efter diagnos. Projektet PANCAID arbetar för att ta fram ett blodprov som gör det möjligt att upptäcka PDAC i tidigt skede.

Cancer i bukspottkörteln är en av de dödligaste cancerformerna. Oftast växer tumören i tysthet under lång tid, vilket innebär att det finns en möjlighet för tidig diagnostik. Det hoppas projektet PANCAID kunna bistå med genom att utveckla ett banbrytande blodprov.

Eftersom små tumörer bara frigör små mängder upptäckbara celler eller cellulära produkter (t.ex. DNA, RNA och protein) måste testet vara väldigt känsligt, men samtidigt väldigt specifikt. Annars finns risk för falska positiva blodprov som både innebär onödig stress för individen och höga kostnader för hälso- och sjukvården.

För att nå målet kommer forskarna i PANCAID att analysera stora kohorter av patienter med PDAC och dess föregångarsjukdomar, individer med risk för att utveckla PDAC och lämpliga åldersmatchade kontrollgrupper. Med hjälp av bland annat AI-assisterad beräkningsanalys är sedan förhoppningen att hitta den bästa sammansatta panelen av biomarkörer som kan diagnostisera pankreascancer med hög precision. 

Daniel Öhlund vid Institutionen för strålningsvetenskaper och Malin Sund vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap beviljas över 2,3 miljoner kronor för deras del i PANCAID-projektet via utlysningen Develop new methods and technologies for Cancer screening and early detection

Partnerskap

CEEC

Excellenscentrum för Exascale CFD (CEEC) är specialiserat på numeriska simuleringar av turbulens. Konsortiet består av partners från nio universitet och forskningslabb över hela Europa, med erfarenhet av olika aspekter av beräkningstung strömningsdynamik (CFD).
 
Att använda datorsimulering har blivit ett allt vanligare hjälpmedel för att utveckla avancerade produkter som flygplan. Alla som någon gång flugit vet att det kan förekomma turbulens, luftströmmar som snurrar och vrider med varierande styrka och riktning. Idag finns metoder med vars hjälp vi kan beräkna detta nyckfulla fenomen, men det är komplext och kräver stor beräkningskraft. Exascale computing erbjuder sådan superdatorprestanda.    
 
CEEC har som mål att:

  • Implementera exascale-förberedda arbetsflöden som kan hantera relevanta utmaningar för framtida exascale-system och framväxande teknologier som kvantberäkningar.
  • Underlätta energieffektivare beräkningar genom att utnyttja hårdvaruarkitekturer med acceleratorer, beräkningar med anpassad precision och fysisk modellering med hög realism och noggrannhet.
  • Utveckla nya eller förbättrade algoritmer som kan utnyttja kommande exascale-arkitekturer för att utforska datadrivna metoder som AI-baserad och storskalig optimering.
  • Demonstrera arbetsflöden i utvalda fall, relevanta för både akademi och industri, genom att utnyttja de olika exascale-algoritmerna som utvecklats i CEEC.

Roman Iakymchuk, Martin Berggren och Paolo Bientinesi vid Institutionen för datavetenskap beviljas cirka 11,3 miljoner kronor för deras arbete i CEEC via utlysningen European High Performance Computing Joint Undertaking

INNOVATIVA EUROPA

Europeiska innovationsrådet (EIC)

iSenseDNA

Att förstå hur en specifik molekyl beter sig under komplexa biologiska processer är en utmaning inom biomedicinsk forskning, trots att omfattande framsteg gjorts de senaste åren. Projektet iSenseDNA vill utveckla en teknik för att identifiera vad en förändring i en molekyls struktur betyder för dess funktion.

Idag finns tekniker för att studera en molekyls funktion under en biologisk process. Det finns också tekniker för att studera den detaljerade strukturen hos molekyler. Men ingen har i stor skala lyckats koppla samman struktur med funktion. Det gör det svårt att förutse vilka strukturella förändringar som behövs för att exempelvis förbättra ett läkemedel. Lite som att använda bilder av skridskoåkare för att lära sig spela hockey. 
 
Utifrån den liknelsen handlar projektet iSenseDNA om att göra det möjligt att inte bara lära sig spela hockey, utan också att förstå vilka muskler vi bör träna för att bli bättre hockeyspelare. Forskarna kommer att kombinera toppmoderna beräknings-, biotekniska och optiska metoder som verktyg för avancerad analys av biomolekyler "in action". Tillsammans vill de utveckla en så kallad nano-transducer. En slags DNA-baserad sensor som är känslig för strukturella förändringar och kan läsa av dessa i realtid. Den har potential att utvinna annars väl dold information om komplexa biologiska och kemiska processer. Något som så småningom kommer att bidra till framsteg inom medicinsk diagnostik och behandling.

Nicolò Maccaferri och hans grupp vid Institutionen för fysik får närmare 5,3 miljoner kronor för sitt arbete i iSenseDNA via utlysningen EIC Pathfinder Open.

EUROPEISKA HÄLSOPROGRAMMET

EU4Health

OACCUs

Projektet OACCUs vill att unga cancerpatienter inte bara ska överleva sin sjukdom, utan också ha förutsättningar för ett långt och tillfredsställande liv. Planen är att utbilda unga canceröverlevare, deras familjer och vänner i nycklarna till en hälsosam livsstil så att de i sin tur ska kunna stötta andra.

I början av 2021 presenterade EU en ny plan för att bekämpa cancer, Europe’s Beating Cancer Plan. Den omfattar olika insatser inom områden som prevention och folkhälsa, tidig upptäckt, vård och goda levnadsvillkor för dem som har överlevt cancer. I det sistnämnda fallet vill projektet OACCUs fylla en viktig funktion.

Med fokus på sådant som fysisk aktivitet, psykoedukation, sund kost och en hälsosam miljö där interaktion med andra är centralt driver OACCUs idén om att utbilda unga canceröverlevare, deras familjer och vänner till att fungera som ambassadörer och coacher. Detta för att de i sin tur ska kunna skapa stödjande nätverk för ungdomar som har överlevt cancer i vart och ett av de sju deltagande länderna. OACCUs har också utvecklat en app för att engagera och koppla samman ungdomarna.

Anna Nordström vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin är koordinator vid Umeå universitet. För sin del i projektet beviljas hon drygt 2,2 miljoner kronor från utlysningen Action grants for the EU Network of Youth Cancer Survivors.