"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2023-06-21

PFAS finns i restprodukter från avfallsförbränning

NYHET Högfluorerade kemikalier, PFAS, bryts inte ned fullständigt i avfallsförbränning och kan hittas i aska, processvatten och rökgaser. Det visar en ny studie av forskare vid Kemiska institutionen, Umeå universitet. Projektet utförs inom Företagsforskarskolan, i samarbete med Umeå Energi.

Text: Sara-Lena Brännström

Högfluorerade kemikalier, så kallade PFAS, är en familj bestående av tusentals kemikalier som finns i en rad olika produkter som exempelvis rengöringsmedel, kosmetika, kokkärl med non-stickbeläggning, skidvalla, samt smuts- och vattenavvisande textilier och fritidskläder. PFAS, som ibland omnämns som ”evighetskemikalier”, är mycket stabila och har till skillnad från många andra miljögifter även förmågan att spridas med vatten.

Vissa PFAS har kopplats till minskad födelsevikt hos barn, negativa effekter på immunsystemet och förhöjda kolesterolvärden. För de flesta av de tusentals PFAS på marknaden är effekterna dock okända.

PFAS i aska, vatten och rök

Produkter som innehåller PFAS kommer naturligtvis förr eller senare att hamna i vårt avfall. En tidigare studie från Umeå universitet har visat att PFAS kan läcka ut från avfall som lagras i väntan på förbränning. Nu har samma forskargrupp undersökt förekomst av PFAS i en rad restprodukter från avfallsförbränning, såsom aska, processvatten och rökgaser. Resultaten, som nyligen publicerats i tidskriften Environmental Science & Technology, visar att PFAS gick att hitta i alla restprodukter som undersökts.

– Målet med studien var att ta en ögonblicksbild av hur PFAS fördelar sig i en avfallsförbränningsanläggning, säger Sofie Björklund, doktorand vid Kemiska institutionen och den av forskarna bakom studien som utfört huvuddelen av arbetet med provtagning och analyser. Hon fortsätter:

– Vad vi fann var till största del korta PFAS, och de fanns i alla restfraktioner vi undersökte. Vad vi ännu inte vet är i vilken utsträckning dessa är ett resultat av nedbrytning av andra, längre PFAS, eller om det helt enkelt är dessa kortare PFAS som kan motstå de höga temperaturer som förekommer vid avfallsförbränning.

Helt nya mätresultat

Studien, som är den första i sitt slag, kunde för första gången mäta och identifiera PFAS i rökgaser från avfallsförbränningen.

– Tidigare har det saknats metoder för att provta PFAS i rökgaser, men då vi i vår forskargrupp har stor erfarenhet av att mäta dioxiner i rökgaser kunde vi modifiera våra metoder för att även kunna fånga upp PFAS. Det krävs ytterligare tester för att fullt ut anpassa metoden men vi har kunnat konstatera att PFAS kan förekomma i rökgaser från avfallsförbränning vilket är helt nytt, säger Stina Jansson, universitetslektor vid Kemiska institutionen och huvudansvarig för projektet.

Forskarna undersökte även skillnaden mellan att förbränna vanligt avfall och att blanda in slam från avloppsreningsverk tillsammans med avfallet som förbrändes. De fann att de totala halterna av PFAS som lämnar förbränningsanläggningen per år blir 3–4 gånger högre med inblandning av avloppsslam, jämfört med då enbart vanligt avfall förbränns.

– Resultaten är inte så förvånande med tanke på att det är väl känt att PFAS finns i avloppsslam. Även om det sannolikt sker en nedbrytning under förbränning så kan vi i dagsläget inte säga hur stor den är, säger Sofie Björklund.

Mer forskning krävs

Under vilka betingelser som nedbrytning av PFAS kan ske, och vilka nedbrytningsprodukter som kan bildas är för närvarande okänt, men är föremål för kommande studier. Forskargruppen kommer under året att anställa ytterligare en doktorand för att undersöka mer i detalj hur PFAS bryts ner vid höga temperaturer. Även det projektet kommer att genomföras i samarbete med Umeå Energi inom ramarna för Företagsforskarskolan vid Umeå universitet.

– Med de resultat som framkommit hittills kan vi konstatera att PFAS som finns i konsumentprodukter inte försvinner bara för att vi slänger bort dem. Som tur är kan EU inom en inte alltför avlägsen framtid komma att kraftigt begränsa användningen av PFAS vilket åtminstone begränsar inflödet. En ytterligare satsning på forskning är vägen till både kunskap om vad som faktiskt händer i en förbränningsanläggning och hur vi kan minska spridningen av dessa skadliga ämnen, säger Åsa Benckert, senior miljöingenjör på Umeå Energi.

Sofie Björklund utför sina doktorandstudier inom ett samarbetsprojekt mellan Umeå universitet och Umeå Energi.

Om den vetenskapliga studien

Sofie Björklund, Eva Weidemann, Stina Jansson. Emission of Per- and Polyfluoroalkyl Substances from a Waste-to-Energy Plant─Occurrence in Ashes, Treated Process Water, and First Observation in Flue Gas. Environmental Science & Technology, 2023, DOI: 10.1021/acs.est.2c08960

Läs hela artikeln

Om Företagsforskarskolan

Företagsforskarskolan vid Umeå universitet bygger på samverkan mellan universitet, forskare och företag eller annan organisation och syftar till att förena vetenskaplig excellens med nytta för samhället och organisationen. Tillsammans byggs ett långsiktigt samarbete kring ett problem som behöver utforskas och doktoranden får också ett skräddarsytt akademiskt kurspaket.

Forskarskolan är öppen för alla forskningsområden och doktoranden har sin anställning vid Umeå universitet.

Läs mer på Företagsforskarskolans hemsida

Umeå Energi är ett energibolag och en samhällsaktör som i nära samarbete med omvärlden utvecklar och levererar hållbara energi- och kommunikationslösningar. Umeå Energis vision är en enklare vardag för kunderna och en hållbar framtid för regionen. Umeå Energi omsätter ca 1,4 miljarder kronor, har drygt 400 medarbetare och är både miljö- och arbetsmiljöcertifierade.
umeaenergi.se

För mer information, kontakta gärna:

Stina Jansson
Universitetslektor
E-post
E-post
Telefon
090-786 76 22