"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2022-11-25

”Våldet behöver förstås i ljuset av historiska trauman och förtryck” – Umeåforskare om våld mot samiska kvinnor

NYHET Våld mot kvinnor och flickor är ett av de största hoten mot kvinnors hälsa och är ett brott mot de mänskliga rättigheterna som inte känner några lands- klass- eller åldersgränser. I dag den 25 november, på internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor, uppmärksammar vi forskningsprojektet Våld mot samiska kvinnor.

Text: Josefin Laestadius

Kunskapsläget om våld mot samiska kvinnor har hittills varit knappt, något som Sverige också fått internationell kritik för, bland annat av Europarådet. På uppdrag av Sametinget ska forskningsprojektet Våld mot samiska kvinnor bidra till att öka kunskapen och föreslå åtgärder för att utveckla metoder och strategier för att bättre kunna möta och förebygga våld mot samiska kvinnor.

– Vi undersöker förekomsten av våldsutsatthet bland olika grupper av samiska kvinnor men även vilka kunskaper och erfarenheter av våld mot samiska kvinnor som finns inom samhällets stödfunktioner, säger Jennie Brandén, statsvetare och postdoktor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

I sin tidigare forskning har hon undersökt olika trygghetsskapande insatser, såsom trygghetsvandringar och patrullerande vakter, i svenska kommuner. Sedan våren 2022 har hon arbetat med forskningsprojektet Våld mot samiska kvinnor på heltid. Monica Burman, professor vid Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet, är också knuten till projektet. Hon har tidigare forskat om våld mot samiska kvinnor samt skrivit en rapport på uppdrag av Sametinget där hon kartlagt kunskapsläget kring våld mot samiska kvinnor och redogjort för internationell forskning om våld mot urfolkskvinnor.

Det är viktigt att ta avstamp i en urfolksfeministisk förståelse av problemet.

– Det är viktigt att ta avstamp i en urfolksfeministisk förståelse av problemet och förutom mer forskning krävs att alla delar av det samiska samhället får möjlighet att mobilisera sig i frågan, säger Monica Burman.

Mångfacetterad fråga

Forskningsprojektet Våld mot samiska kvinnor är kopplat till Lávvuo som är en forsknings- och utbildningsmiljö vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa fokuserad på samisk hälsa och välbefinnande. Projektet har en referensgrupp med representanter från olika samiska organisationer knuten till sig och ska pågå till och med 2024.

Frågan om varför kunskapsläget är knappt när det gäller våld mot samiska kvinnor är mångfacetterad. I de stora folkhälsoundersökningarna efterfrågas inte etnisk bakgrund, vilket kan vara en anledning till kunskapsluckorna. En annan anledning är att frågan inte har varit politiskt prioriterad. Förra året genomförde dock forskargruppen Lávvuo en samisk folkhälsoundersökning i form av en enkät, ”Samisk hälsa på lika villkor 2021”, där bland annat frågor om våld, trygghet, rasism och diskriminering ställdes. Undersökningen är den första i sitt slag och ligger till grund för forskningen inom Våld mot samiska kvinnor som även innefattar en kvalitativ del med intervjuer och policyanalyser.

Historiska trauman och förtryck

Det samiska samhället bygger på en stark gemenskap och kultur och har en lång historia av utsatthet, tvångsförflyttningar, assimileringspolitik, förlorade renbetesmarker och annan kolonialisering av den svenska staten. Rasism, etnisk diskriminering och okunskap från majoritetssamhället drabbar samer än i dag.

– Våldet behöver förstås i ljuset av historiska trauman och förtryck både nu och då. En urfolksminoritet som kämpar för sin överlevnad, näring och kultur och som utsätts för ett starkt tryck utifrån har litet utrymme att visa sprickor eller dåliga sidor när gruppen behöver hålla ihop mot en yttre fiende. Att acceptera tystnad kring våld kan framstå som nödvändigt för gruppens bästa, säger Monica Burman.

I det vidsträckta Sápmi finns cirka 100 000 samer varav cirka 20 000–40 000 personer bor i de norra delarna av Sverige, ett stort antal i glesbygden där det kan vara långt till stöd och kvinnojour, något som många glesbygdskvinnor har gemensamt. Samtidigt som samiska kvinnors organisering och aktivism, både i Norge och Sverige, har ökat fokuset på frågan om våld i nära relationer finns på liknande sätt som i majoritetssamhället en utbredd tystnadskultur där känslor av skam och skuld kan finnas kopplat till våldsutsattheten.

– Samiska kvinnor är ofta dubbelt drabbade. Bor du i en liten ort med stark social kontroll kan det vara svårt att söka hjälp. Eftersom det samiska samhället generellt är litet och många känner till varandra, kan känslan av stigmatisering vara ännu starkare och det kan bli än svårare att söka hjälp, säger Monica Burman.

Specifika utmaningar och likheteter

Tidigare forskning visar på specifika utmaningar när det gäller våld mot urfolkskvinnor, men det är viktigt att även se likheterna med det våld som drabbar kvinnor i majoritetssamhället menar Jennie Brandén och Monica Burman.

– Det finns en risk att kulturalisera våldet mot de samiska kvinnorna, att göra det till ett samiskt problem. Självklart ska vi synliggöra våld men vara medvetna om likheterna, till exempel att förövarna använder samma kontrollmekanismer, säger Monica Burman.

I enkäten finns inga frågor om förövarna, men en utgångspunkt i projektet är att förövare kan ha både samisk och icke-samisk bakgrund, att de flesta förövarna är män och att våldet kan förekomma i alla slags relationer. Analysen utgår ifrån en bred förståelse av våld som även kopplat till den rasism och diskriminering som många samer utsätts för.

Öka förståelsen och förbättrat stöd

En viktig del av forskningsprojektet handlar om att ringa in vilken kunskap som finns inom vården, polisen, socialtjänsten och samiska organisationer som möter våldsutsatta eller på olika sätt jobbar med våldsutsatthet. Syftet är att öka förståelsen av vilka erfarenheter, problematiseringar och utvecklingsbehov som finns inom samhällets stödfunktioner.

–  Det finns ingen nationell samisk resurs, som exempelvis en stödtelefon dit utsatta kvinnor kan ringa. Vi vet också sedan tidigare att samhällets stödfunktioner ofta saknar kunskap om det specifikt samiska. Tanken är att ta reda på vilka förutsättningar som finns för att möta våld mot samiska kvinnor samt synliggöra brister och utmaningar. Utifrån det är ambitionen att belysa vad som behövs för att bättre möta och förebygga våld mot samiska kvinnor och föreslå konkreta förbättringsåtgärder i stödet till de samiska kvinnorna, säger Jennie Brandén.

Men olika initiativ är på gång och det finns goda exempel.

– I Jokkmokk är en kvinnojour i startgroparna som ska ha särskilt samiskt fokus och kompetens, och knutet till kvinnojourernas länsnätverk i Norrbotten jobbar en särskild grupp med att höja kompetensen om det specifika samiska inom kvinnojourerna, säger Jennie Brandén.

Fakta

En av tre kvinnor i världen utsätts för fysiskt eller sexuellt våld under sin livstid. 

Internationella dagen för avskaffandet av våld mot kvinnor instiftades av FN:s generalförsamling 1999.

#orangetheworld är en kampanj som startade 2008 på initiativ av FN:s dåvarande generalsekreterare.

Varje år den 25 november lyser kända byggnader upp i orange världen över, människor bär något orange och engagerar sig på olika sätt för att manifestera mot våldet. 

Källa: UN Women Sverige

 

 

Kontakt

Jennie Brandén
Postdoktor, gästlärare
E-post
E-post
Telefon
090-786 69 75
Monica Burman
Professor
E-post
E-post
Telefon
090-786 66 32