Forskargrupp Beteendevetenskapliga mätningar (BVM) är en forskningsprofil som hjälper oss att förstå hur människor lär sig, vilka kunskaper och förmågor de har och hur de utvecklas och agerar. Genom att utveckla metoder och verktyg kan vi fånga allt från kunskaper och kognitiva färdigheter till attityder och psykologiska egenskaper – både hos individer och grupper.
Forskningen på BVM spänner över ett brett spektrum. Genom att kombinera statistik, psykologi, pedagogik och kognitionsvetenskap bidrar ämnet till att säkerställa att våra bedömningar är rättvisa, meningsfulla och användbara, och med viktig kunskap om hur inlärning går till. Forskare inom området utvecklar prov, enkäter och bedömningssystem som används i exempelvis skolan, arbetslivet och vården. Vi studerar också kognitiva aspekter av minne och lärande, aspekter som är viktiga för att främja elevers lärande i skolan. Vår forskning gör det möjligt att fatta välgrundade beslut, utvärdera insatser och främja rättvisa och kvalitet i utbildning och samhällsservice. Forskningen på BVM inkluderar hur nationella prov och urvalsprov utformas till hur arbetsgivare bedömer kompetens, eller hur kognitiva och affektiva faktorer påverkar elevers inlärning och prestation. Forskningen är dessutom en del av ett av Umeå universitets prioriterade områden, med fokus på människans lärande och hjärnans formbarhet genom hela livet. Nedanför listas några av våra forskningsområden.
Forskningsledare : Bert Jonsson
Internationella storskaliga mätningar
Forskningen inom detta område fokuserar på kvalitet och jämförbarhet i storskaliga, standardiserade kunskapsmätningar – både nationella och internationella. Ett centralt fokus är hur testresultat kan säkerställas som rättvisa och giltiga över tid, mellan olika testversioner och mellan olika elevgrupper. Detta innefattar analyser av hur olika former av testadministration, exempelvis digitala jämfört med papperstester, påverkar resultaten (så kallade mode effects), med särskild uppmärksamhet på likvärdighet för individer och grupper. Flera studier behandlar internationella undersökningar som PISA och TIMSS, där svenska elevers resultat analyseras både separat och i jämförelse med andra länders utbildningssystem. Forskningen omfattar även elevers digitala kompetens och dess relation till prestation i datorbaserade prov. Ett viktigtmetodologiskt fokusområde är psykometri, särskilt mätinvarians – det vill säga om ett test mäter samma sak på samma sätt i olika grupper – samt betydelsen av longitudinella analyser.
För mer information kontakta docent Hanna Eklöf eller docent Ewa Rolfsman.
Antagning och urval till högre utbildning
Forskningen fokuserar på antagning till högre utbildning ur ett validitets- och rättviseperspektiv. Den bedrivs i en tvärvetenskaplig miljö som förenar expertis inom pedagogik, psykometri och utbildningsekonomi. Studierna rör både modeller för urval och huruvida de urvalsinstrument som används är tillförlitliga och relevanta för att förutsäga framtida studieframgång, samt om de kan betraktas som rättvisa ur sociala och etiska perspektiv. Centrala teman inkluderar utvärdering av traditionella urvalsverktyg, såsom betyg och prov – med särskilt fokus på Högskoleprovet, som utvecklas vid institutionen – samt utveckling av alternativa metoder. Forskningen analyserar även hur faktorer som kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund påverkar tillgången till högre utbildning. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används, inklusive statistiska analyser av antagningsdata, policygranskningar och intervjustudier. Miljön samarbetar med nationella myndigheter, universitet och internationella nätverk för att bidra till kunskap om rättvisa i utbildningssystemet.
För mer information kontakta docent Christina Wikström.
Bedömning och betyg i skola
Genom arbetet med bedömningsstöd och nationella prov i matematik och naturvetenskapliga ämnen har en gedigen erfarenhet byggts upp kring analys och tolkning av kurs- och ämnesplaner. Denna kunskap omsätts i uppgifter och bedömningsanvisningar som syftar till att stödja en likvärdig betygssättning i ämnena. Forskningen inom området fokuserar bland annat på analys av bedömaröverensstämmelse – det vill säga i vilken utsträckning olika bedömare gör likvärdiga bedömningar av elevers arbete. Ytterligare studier behandlar exempelvis kravgränssättning, den process som används för att fastställa gränserna för olika provbetyg vid varje nytt provtillfälle.
För mer information kontakta projektledare Anna Lind Pantzare.
Provutveckling och psykometri
Forskningen syftar till att utveckla och utvärdera prov, enkäter och andra mätinstrument som används för att förstå människors kunskaper, upplevelser och hälsa. Det rör sig både om utbildningsrelaterade verktyg – såsom nationella prov, högskoleprovet och enkäter om motivation, testångest eller psykiskt välbefinnande – och om frågeformulär inom vården för att fånga symtom och funktionsförmåga. Arbetet omfattar såväl utveckling av nya instrument som granskning och vidareutveckling av befintliga. En central fråga är hur väl dessa verktyg mäter det de avser (validitet) och hur tillförlitliga resultaten är över tid och mellan olika grupper (reliabilitet). För att bedöma detta används psykometriska metoder – statistiska och matematiska tekniker som analyserar frågors funktion, samband mellan svar och instrumentens likvärdighet. Metoderna möjliggör rättvisa jämförelser mellan versioner, år och grupper, och inkluderar bland annat differential item functioning (DIF), klassisk testteori, item response theory (IRT) samt flernivåanalys för att studera hur elevresultat samvarierar med bakgrundsfaktorer inom och mellan utbildningssystem.
För mer information kontakta docent Per-Erik Lyrén.
Lärande och undervisning
Temaområdet Lärande och Undervisning studerar hur kognitiva och affektiva faktorer påverkar elevers inlärning och prestation. Kognitiva aspekter inkluderar arbetsminne, uppmärksamhetsstyrning och impulskontroll, medan affektiva faktorer rör självuppfattning, motivation och ängslan. Forskningen bygger på longitudinella uppföljningar, experiment, klassrumsstudier, enkäter och storskaliga dataanalyser. En långsiktig forskningslinje undersöker testbaserat lärande (retrieval practice) och Creative Mathematical Reasoning (CMR), i samarbete med UFM. Arbetet omfattar både klassrumsinterventioner och hjärnavbildningsstudier tillsammans med UFBI, med fokus på hjärnans roll i lärande. På senare år har forskningen riktats mot sambandet mellan matematikängslan och prestation. En parallell forskningslinje, fokuserar på elevers upplevelser av bedömning och provsituationer. Gruppen kombinerar självskattningar med digitala processmått, såsom responstider, för att kartlägga hur affektiva faktorer påverkar prestation. Arbetet inkluderar analyser av internationella databaser som TIMSS och PISA och har resulterat i flera internationellt uppmärksammade publikationer.
För mer information kontakta professor Bert Jonsson
Gynnas eller missgynnas vissa grupper av högskoleprovets utformning?
