av karriärmedel och projektmedel
Den senaste (våren 2023) utlysningen av karriärmedel och projektmedel har nu bedömts av externa granskare. Ansökningar som kommit in har administrerats av Majken Hjalmarsson och fem externa granskare har först individuellt och därefter gemensamt bedömt varje ansökan i enlighet med kriterierna i utlysningstexten. Vid granskarnas beredningsmöte utsåg de inom gruppen en ordförande och därtill agerade Birgitta Olofsson som intern observatör.
Totalt inkom 23 ansökningar och fördelningen var 70% kvinnor och 30% män. 8 av 16 kvinnor (50%) och 4 av 7 män (57%) fick anslag.
SFO-V har i enlighet med granskningsgruppens förslag tilldelat 6,9 miljoner kronor mellan följande personer:
Sara Lundell
Titel: Countering stigma in self-management in people with chronic obstructive pulonary disease: co-creation and feasibility of an intervention to improve health
Syftet med projektet är att utveckla och utvärdera genomförbarhet av en ny samskapad insats för att motverka påverkan av stigma på egenvård hos personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. En fokusgruppsstudie kommer genomföras för att utforska hur personer med KOL upplever och hanterar stigma i relation till egenvård. Resultaten kommer att användas till att designa en samskapandestudie med personer med KOL, anhöriga, hälso- och sjukvårdspersonal och -chefer samt beslutsfattare. I samskapandestudien kommer vi att utveckla en insats tillsammans med deltagarna. I en genomförbarhetsstudie kommer vi att utvärdera både kvantitativt och kvalitativt hur denna insats går att genomföra i primärvård och specialistsjukvård. Genom att inkludera dessa grupper i utvecklingen kan vi skapa en insats som är högst relevant för personer med KOL. Om insatsen visar sig genomförbar kan vi förfina insats, studieprotokoll och implementeringsstrategi inför en framtida RCT. En insats som denna kan senare även anpassas efter andra stigmatiserade patientgrupper för att förbättra egenvårdsstödet och leda till ökad jämlikhet.
Projektledare: Sara Lundell
Andreas Hult
Titel: Exploring a novel, collaborative approach designed to enhance effectivenss and utilization och Physical activity on Prescription for patients inprimary health care
Syftet med projektet är att undersöka om förskrivning av och följsamhet till Fysisk aktivet på Recept (FaR) kan förbättras genom att koppla samman primärvården med den privata friskvården. Detta utvärderas i en randomiserad kontrollerad träningsstudie med två års uppföljningstid där fysiskt inaktiva patienter identifieras av personal inom primärvården men där FaR-förskrivning och tillhörande träning genomförs på ett privat friskvårdsföretag. Bryggan mellan dessa aktörer är fysioterapeuten som både förskriver FaR och initialt leder träningen på friskvårdsföregaget. Träningen genomförs i grupp där deltagare får prova olika träningsformer och där de succesivt får ta mer eget ansvar för sin träning. Projektet är grundat i beteendeteorin Self-Determination Theory där målet är att stötta autonomi, kompetens och samhörighet för att skapa goda förutsättningar till långsiktigt ökad motivation till träning och fysisk aktivitet som ska stärka individen att långsiktigt leva ett mer aktivt liv. Arbetet med FaR-förskrivning underlättas samtidigt då sjuksköterskor och läkare på hälsocentraler som idag oftast inte hinner utfärda FaR endast behöver fråga inaktiva patienter om intresse att medverka i studien, utan att även genomföra den tidskrävande FaR-förskrivningen då detta genomförs av fysioterapeuten som även håller träningspassen. Genom att testa detta koncept hoppas vi att fler inaktiva patienter fångas upp i primärvården och att samtidigt FaR konceptet kan utvecklas till att inkludera inte bara råd till träning men även en träningsintroduktion i en miljö där patienten kan fortsätta att träna.
Projektledare: Andreas Hult
Andre Nyberg
Titel: Innovative teatment for extrapulmonary benefits in COPD: effects and mechanisms of supramaximal High-Intensity Training (COPD-HIT)
Syftet med projektet är att fastställa effekter och förklarande mekanismer av kort, högintensiv intervallträning för personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) avseende muskel-, hjärta-kärl-, kognitiv struktur och funktion, livskvalité och andfåddhet. För att uppnå vårt syfte kommer en randomiserad kontrollerad studie med 3- och 24-månaders uppföljning att genomföras. Om behandlingsformen uppvisar positiva effekter på muskler, hjärta-kärl, och/eller hjärna, och dessutom är genomförbar och säker, kan den komma att förändra hur vi idag behandlar förändringar utanför lungorna vid KOL, vilket är av betydelse för såväl livskvalitet som prognos för den enskilda individen med KOL.
Projektledare: Andre Nyberg, Fysioterapeut. Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, enheten för fysioterapi.
Sophia Holmlund
Titel: Models of Midwifery Continuity of Care - the future for a sunstainable Swedish maternity care?
Barnmorskeledda kontinuitetsmodeller, där samma barnmorska eller en liten grupp barnmorskor vårdar den gravida under graviditeten, födseln och under eftervården, har visat på förbättrade medicinska och psykosociala utfall jämfört med andra vårdmodeller och rekommenderas av WHO. Trots detta är barnmorskeledda kontinuitetsmodeller ovanligt i Sverige. Syftet med projektet är att undersöka chefer, ledare och sjukvårdspolitikers syn på faktorer som skulle kunna underlätta eller försvåra implementering av barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i Sverige, samt undersöka hur detta kan påverka barnmorskors arbetsvillkor. Både enkät- och intervjustudier kommer att genomföras. Resultaten kan bidra till att främja implementeringen av barnmorskeledda kontinuitetsmodeller i Sverige och på sikt främja evidensbaserat arbete.
Projektledare: Sophia Holmlund medicine doktor, biträdande lektor Sexuell & Reproduktiv hälsa, Institutionen för Omvårdnad samt barnmorska Centrum för obstetrik och gynekologi, Region Västerbotten.
Jenny Molin
Titel: The adoption and use of Time Together in a psychiatric inpatient context
Forskning visar att personal och patienter som vårdas inom psykiatrisk heldygnsvård önskar möjligheter till gemensamma aktiviteter. Patienters återhämtning kan främjas av gemenskap och relationer. Vidare kan möjligheten att erbjuda gemensamma aktiviteter leda till minskad samvetsstress hos personal. Det finns få beskrivna omvårdnadsinterventioner med fokus på gemensamma aktiviteter. En av dessa är Tid Tillsammans (TT). TT innebära att personal och patienter umgås i gemensamma aktiviteter en timme per dag. Tidigare studier visar att TT är genomförbart i psykiatrisk heldygnsvård. Syftet med detta projekt är att, i samskapande med användarna, studera anpassning och användning av TT i psykiatrisk heldygnsvård för att i senare skede kunna utvärdera dess effekter. I projektet planeras fyra delstudier med mixad metod. Forskargruppen består av forskare från tre institutioner inom medicinska fakulteten samt en doktorand.
Projektledare: Jenny Molin
Madeleine Blusi
Titel: Smart Personalized Medication Assistand - SMAP
Att hantera och administrera läkemedel är en vanligt förekommande uppgift i sjuksköterskors kliniska arbete. Ofta finns förskrivna läkemedel inte tillgängliga eftersom de genom generisk substitution bytts ut till ett likvärdigt billigare läkemedel med annat namn, från en annan leverantör. Förfarandet är utmanande för sjuksköterskor och gör hantering av läkemedel extra tidskrävande. Forskning har visat att mer än 75% av sjuksköterskorna tyckte det var problematiskt att läkemedel ständigt byts ut, att det bidrar till felmedicinering och försämrad arbetsmiljö. Artificiell Intelligens, AI, kan bidra till att underlätta tidskrävande extraarbete orsakat av generisk substitution.
Syftet med projektet är att tillsammans med sjuksköterskor utveckla och testa ett AI-system som förenklar och tidsbesparar hantering av generiska läkemedel i sjuksköterskors kliniska arbete.
Projektledare: Madeleine Blusi
Margareta Persson
Titel: Exploring prolonged self-reported physical and psychological health problems related to severe perineal trauma (SPT) at least 18 month after the childbirth
Varje år får 2,5% av de födande i Sverige förlossningsbristningar som omfattar delar av eller hela den anala slutmuskeln (sfinkterbristning). Var fjärde person med dessa bristningar rapporterar kvarstående besvär ett år efter förlossningen, men orsakerna bakom besvären och missnöjet med återhämtningen är till stora delar okänt. Därtill är kunskapen om hur kvarstående besvär kan påverka individens arbetsförmåga och -liv närmast obefintlig.
Syftet med projektet är att studera fysisk och psykisk hälsa, välbefinnande samt upplevd arbetsförmåga hos individer med tidigare sfinkterbristning (minst 18 månader efter förlossningen). Data kommer att samlas in genom en nationell online-enkät där flera validerade instrument som rör hälsa, välbefinnande, bäckenbottenbesvär samt arbetsförmåga ingår. Insamlade data bearbetas statistiskt med självskattad hälsa och arbetsförmåga i relation till kvarstående besvär i fokus och riskfaktorer för att skatta försämrad hälsa och/eller arbetsförmåga identifieras.
Dessa studier ingår i ett pågående doktorandprojekt som syftar till att öka kunskap om kvarstående besvär efter sfinkterbristning vid barnafödande – ett område som är sparsamt utforskat, men som är betydelsefullt för att drabbade individer ska få tillgång till den vård och rehabilitering som de behöver.
Projektet har tidigare genomfört djupintervjuer med kvinnor med kvarstående besvär. Resultat från tidigare delarbeten i projektet återfinns på projektets hemsida. Katharina Tjernström är doktorand inom projektet.
Projektledare: Margareta Persson, Docent, barnmorska, Institutionen för omvårdnad, Umeå Universitet.
Senada Hajdarevic
Titel: Hur går det för dig? Proaktiv sjuksköterskeledd telefonuppföljning för förbättrad livskvalitet efter cancerbehandling
Projektledare: Senada Hajdarevic
Åsa Audulv
Titel: Do you need to "work the system"? Strategies, challenges and solutions experienced by older adults with long-term conditions and their relatives when navigating the health-care system
Sjukvårdsnavigering handlar om hur patienter och deras anhöriga agerar för att ta sig in i och mellan olika delar av sjukvårdssystemet för att få tillgång till den vård de behöver. Därmed innefattar sjukvårdsnavigering både att kontakta sjukvård, men också strategier för att göra sig hörd och förstådd. Vårt sjukvårdssystem har blivit allt mer komplext med mer specialisering, fler organisationer, och COVID pandemin som skyndade på utvecklingen av digitala vårdalternativ. I och med detta har kraven ökat på patienter och deras anhöriga när de navigerar sjukvårdssystemet för att söka vård. För äldre personer med långvariga sjukdomar är sjukvårdsnavigering extra svårt, dels för att de har mindre digital kunskap, men också mer komplexa vårdbehov och därför behöver de ofta navigera en större del av sjukvårdssystemet (exempelvis både primärvård, flera olika specialistvårdsenheter och rehabilitering). Rapporter visar att digitaliseringen av vårdsökande har lett till ökad tillgång till vård för yngre och medelålders personer med lägre vårdbehov, men försvårat tillgång till vård för äldre personer med långvariga sjukdomar.
Denna studie kommer att beskriva strategier, utmaningar och lösningar som äldre personer och deras anhöriga upplever och använder när de navigerar sjukvårdssystemet. I projektets första del kommer vi intervjua äldre personer med långvarig sjukdom och även analysera klagomål om vårdsökande och bemötande som lämnats in till patientnämnderna i Norrland. Data kommer analyseras med fenomenografi, kritisk incidens analys och mixad metod. I projektets senare del kommer vi arbeta tillsammans med äldre personer, anhöriga, vårdpersonal och organisatörer för att i samskapande utveckla lösningar och hjälpmedel för sjukvårdsnavigering.
Projektledare: Åsa Audulv Docent, Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet
Erik Frykholm
Titel: High-Intensity training for older adults - from the laboratory to the gym
Syftet för studien är att utvärdera implementeringsstrategier för en specifik form av sprintintervaller på stationära cyklar som gruppträning för äldre personer. Vår forskargrupp har utvecklat träningsprogrammet. Det har tidigare utvärderats i en randomiserad kontrollerad studie med positiva effekter på syreupptagningsförmåga, blodtryck, styrkan i benmusklerna och arbetsminne. Tidigare forskning på sprintintervaller för äldre personer har genomförts på ett sätt som är svårt att använda utanför forskningen. Det har varit nödvändigt för att visa effekt av träningen och att den är säker att genomföra. Nu behövs en annan typ av forskning för att undersöka hur träningen bäst genomförs i praktiken.
Projektledare: Erik Frykholm
Lars Berglund
Titel: Virtual reality in musculoskeletal care of patients with chronic low back pain – a person-centred and interdisciplinary project with a co-creation design
Syftet med projektet är att skapa och utvärdera användbarheten av en applikation för virtuell verklighet särskilt designad med och av patienter och fysioterapeuter, för användning vid undersökning och behandling av långvariga ländryggsbesvär. Projektet är ett samarbete mellan institutionerna Samhällsmedicin och rehabilitering och Informatik där forskarna kommer att genomföra projektet med både kvalitativ och kvantitativ studiedesign för att på bästa sätt kunna utforma en applikation som bygger på användarnas upplevelser, erfarenheter och behov. I projektet kommer patienter och fysioterapeuter intervjuas och svara på enkäter rörande deras uppfattningar och erfarenheter av ländryggsbesvär och virtuell verklighet för att därefter prova en prototyp av en applikation i virtuell verklighet där deltagarna utför ett antal rörelser som både kan användas som utvärdering men även som behandling. Applikationen planeras därefter att vidareutvecklas för användning i kommande projekt som ska undersöka samband mellan rörelsekontroll, rörelserädsla, ländryggsbesvär och virtuell verklighet samt effekten av att träna i virtuell verklighet på patienter med långvariga ländryggsbesvär.
Projektledare: Lars Berglund, leg. fysioterapeut, universitetslektor, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, avdelningen fysioterapi.
Annika Toots
Titel: Motor-cognitive exercise for falls prevention: a randomized controlled pilot tiral
Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser är viktiga frågor för Sverige och resten av världen, inte minst med tanke på den åldrande befolkningen. Fall är den största orsaken till skador för äldre personer och leder till stora samhällskostnader i form av vård och omsorg, samt personligt lidande och ökad dödlighet. Fortsatt forskning och utveckling av fallförebyggande interventioner är av stor betydelse för äldre personer och samhället i stort. För att förebygga fall rekommenderas idag fysisk träning i form av muskelstärkande, balans- och funktionella övningar (i stående, gående och överflyttning), inklusive övningar som samtidigt utmanar tankeförmåga (motorkognitiv träning). Då få etablerade fallpreventiva träningsprogram innehåller motorkognitiv träning har ett högintensivt funktionellt träningsprogram berikats med kognitiva övningar (HIFE+kog programmet) genom en tidigare samskapande forskningsstudie. Syftet med detta projekt är att utvärdera genomförande HIFE+kog programmet för att främja fysisk och kognitiv funktion bland äldre personer med risk för fall. Genomförande av interventionen och utvärderingsprotokoll prövas i mindre skala i en randomiserad kontrollerad pilot- och genomförbarhetsstudie med uppföljning efter 3 månader. Resultaten från detta projekt har potential att förbättra behandling och minska lidandet för personer i den äldre befolkningen samt minska samhällskostnader på sikt. HIFE+kog programmet är utvecklat i samskapande med äldre personer och fysioterapeuter och därmed optimerad för att förenkla implementering samt öka mervärdet för målgruppen.
Projektledare: Annika Toots, Docent, fysioterapeut, Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering.