Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)
Information till studenter och medarbetare med anledning av covid-19 (Uppdaterad: 27 november 2020)
Doktorandprojekt Projektet beskriver och jämför upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga 1,5 till fem år efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden (sfinkterruptur).
I Sverige samlar Bristningsregistret in data om förlossningsbristningar under det första året efter förlossningen, men kunskapen är knapphändig om hur kvinnors hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga påverkas i ett längre tidsperspektiv. Detta doktorandprojekt beskriver och jämför upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga 1,5 till fem år efter uppkomst av större förlossningsbristningar (tredje eller fjärde graden, så kallad sfinkterruptur) där forskningsdata samlas in via webbaserad enkät, registerutdrag samt intervjuer.
Förlossningsbristningar grad 3 eller 4 opereras i anknytning till förlossningen, men tidigare forskning visar att många drabbade kvinnor får kvarstående besvär. I ett svenskt sammanhang finns kunskapsluckor gällande långtidskonsekvenser av förlossningsbristningar grad 3 eller 4, men internationella och även några mindre nationella studier visar att dessa förlossningsbristningar kan leda till smärttillstånd, inkontinens, avföringsproblem, framfall och sexuella problem. Forskning visar motstridiga resultat ifall kvinnornas livskvalitet påverkas av kvarstående besvär från dessa bristningar och det existerar ingen forskning kring eventuella följder för arbetslivet vid de allvarligare förlossningsbristningarna.
Cirka en fjärdedel av kvinnor med förlossningsbrisntingar av tredje eller fjärde graden uppger att de har kvarstående problem ett år efter förlossningen. Detta forskningsprojekt kan bidra med ny kunskap för att fylla existerande kunskapsluckor och bidra till att skapa förbättrad förståelse om hur kvinnors vardag och arbetsliv påverkas på längre sikt än ett år av att drabbas av en förlossningsbristning grad 3 eller 4. Vidare syftar forskningsprojektet till att eftervården för kvinnor med förlossningsbristningar av tredje och fjärde graden förbättras och att konsekvenser för arbetslivet och eventuell inverkan på sjukförsäkringssystemet synliggörs.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att beskriva och jämföra upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga 1,5 till fem år efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden. Projektet ska dessutom undersöka om, hur och i vilken omfattning sjuklighet relaterat till en förlossningsbritning av tredje eller fjärde graden påverkar det dagliga livet och arbetsförmåga.
Att beskriva och jämföra livskvalitet 1,5 till fem år efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden hos kvinnor med och utan kvarstående problem samt att identifiera riskfaktorer för försämrad livskvalitet.
Att beskriva och jämföra arbetsförmåga 1,5 till fem år efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden hos kvinnor med och utan kvarstående problem samt att identifiera riskfaktorer för nedsatt arbetsförmåga.
Att undersöka hur kvinnor med kvarstående problem efter en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden upplever sina problem i relation till dagligt liv och arbetsförmåga.
Forskningsprojektet samlar in material bestående av både kvantitativ och kvalitativ data. I två av projektets delstudier sker en nationell rekrytering av kvinnor med bristningar av tredje och fjärde graden. Möjliga deltagare i dessa studier identifieras med hjälp av uppgifter från Medicinska födelseregistret (MFR), ett nationellt register där vissa obligatoriska uppgifter om alla graviditeter och förlossningar i hela landet registreras. Sociala medier kommer också att användas för rekrytering av deltagare till delstudier i projektet.
Delstudie 1 och 2 är nationella tvärsnittsstudier där data samlas in med hjälp av en webbaserad enkät bland ett sumpmässigt urval av kvinnor med förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden. Även uppgifter från nationella register som Medicinska födelseregistret och register från Försäkringskassan inkluderas. Enkäten består av frågor om bakgrund och om eventuella kvarstående besvär efter en förlossningsbristning grad 3 eller 4. Dessutom innehåller enkäten frågor om livskvalité och arbete. Forskningspersoner kan välja att avstå från att besvara frågor som dem inte känner sig bekväma med. Enkäten nås via länk som deltagaren erhåller genom att följa instruktionerna i informationsbrevet som kommer via post till slumpmässig utvald deltagare.
Inklusions- och exklusionskriterier för delstudie 1 och 2
Kvinnor som fött minst ett levande barn via vaginal förlossning eller vaginal instrumentell förlossning med partiell eller total sfinkterruptur i tidsperioden januari 2016 till juni 2019. Kvinnor lämpliga för inklusion i delstudie 1 och 2 identifieras via ett slumpmässigt urval av kvinnor med dessa bristningar som finns rapporterade i MFR. Kvinnor med intrauterin fosterdöd eller barn som avlidit i anslutning till förlossning (inom 28 dagar anges i MFR) exkluderas.
I delstudie 3 kommer intervjuer att genomföras med ett urval av kvinnor som har kvarstående besvär. Intervjufrågorna kommer att beröra kvinnornas upplevelse av det dagliga livet samt arbetsförmåga och om och hur de har anpassat sin situation på grund av kvarstående problem efter förlossningsbristningen. För denna delstudie är det möjligt att anmäla sitt intresse att delta via projektets webbsida och information om studien annonseras bl.a. via sociala medier och projektets webbsida på umu.se (se länk längst ned på denna sida). En medlem ur forskargruppen kontaktar de personer som anmält intresse att delta för ytterligare information och kommer då också ställa en del frågor för att säkerställa att kriterierna för deltagande uppfylls. Intervjuerna genomförs via telefon, Skype/Zoom eller på det sätt som deltagarna finner lämpligt.
Inklusions- och exklusionskriterier för delstudie 3
Kvinnor som fött minst ett levande barn via vaginal förlossning eller vaginal instrumentell förlossning med partiell eller total sfinkterruptur i tidsperioden januari 2016 till juni 2019 och som upplever kvarstående besvär som följd av förlossningsbristningen. Kvinnor med intrauterin fosterdöd eller barn som avlidit i anslutning till förlossning, kvinnor som fortfarande är föräldralediga samt kvinnor med en pågående graviditet exkluderas.
Alla insamlade data förvaras enligt gällande etiska rekommendationer (Helsingfors deklarationen) samt regelverk och är enbart tillgängligt för forskargruppens medlemmar. Insamlade data avidentifieras och förses med identifieringskod så att forskningspersonernas konfidentialitet tillgodoses. Kodnyckeln förvaras separat från personuppgifterna i arkiv på Umeå universitet under huvudansvarig forskares ansvar, dvs. att enbart huvudansvarig forskare kommer att ha tillgång till kodnyckeln som kopplar samman enskild individs identitet med insamlade data. REDCap®-databasen, där enkätsvaren lagras, finns i en säker REDCap®-server vid Umeå Universitet. Därutöver hanteras personuppgifter i enlighet med GDPR. Utifrån gällande forskningsetiska riktlinjer sparas forskningsdata i 10 år.
Alla forskningsresultat redovisas enbart på sådana sätt att ingen enskild deltagare kan identifieras.
Alla resultat som genereras i projektet publiceras i vetenskapliga tidskrifter med peer review-förfarande och openaccess-publicering. Första publikationer från projektet planeras i slutet av 2021 och fortsätter regelbundet tills projektet avslutats. Projektet uppskattas utmynna i upp till sex vetenskapliga arbeten varav fyra studier planeras ingå i doktorandens avhandlingsarbete.
Under denna rubrik kommer projektets resultat att publiceras fortlöpande.
Beställning av individdata för forskning (MiDAS, Försäkringskassan)
Medicinska födelseregistret
Bristningsregistret
Behandling av personuppgifter, GDPR
