Doktorandprojekt Projektet beskriver och jämför upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga minst 18 månader efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden (sfinkterruptur).
I Sverige samlar Bristningsregistret in data om förlossningsbristningar under det första året efter förlossningen, men kunskapen är knapphändig om hur kvinnors hälsa, välbefinnande och arbetsförmåga påverkas i ett längre tidsperspektiv. Detta doktorandprojekt beskriver och jämför upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga minst 18 månader efter uppkomst av större förlossningsbristningar (tredje eller fjärde graden, så kallad sfinkterruptur) där forskningsdata samlas in via webbaserad enkät samt intervjuer.
Förlossningsbristningar grad 3 eller 4 opereras i anknytning till förlossningen, men tidigare forskning visar att många drabbade kvinnor får kvarstående besvär. I ett svenskt sammanhang finns kunskapsluckor gällande långtidskonsekvenser av förlossningsbristningar grad 3 eller 4, men internationella och även några mindre nationella studier visar att dessa förlossningsbristningar kan leda till smärttillstånd, inkontinens, avföringsproblem, framfall och sexuella problem. Forskning visar motstridiga resultat ifall kvinnornas livskvalitet påverkas av kvarstående besvär från dessa bristningar och det existerar ingen forskning kring eventuella följder för arbetslivet vid de allvarligare förlossningsbristningarna.
Cirka en tredjedel av kvinnor med förlossningsbristningar av tredje eller fjärde graden uppger att de har kvarstående problem ett år efter förlossningen. Detta forskningsprojekt kan bidra med ny kunskap för att fylla existerande kunskapsluckor och bidra till att skapa förbättrad förståelse hur kvinnors vardag och arbetsliv påverkas på längre sikt än ett år. Vidare syftar forskningsprojektet till att eftervården för kvinnor med förlossningsbristningar av tredje och fjärde graden förbättras och att konsekvenser för arbetslivet och eventuell inverkan på sjukförsäkringssystemet synliggörs.
Det övergripande syftet med forskningsprojektet är att beskriva och jämföra upplevelser av hälsa, livskvalitet och arbetsförmåga minst 18 månader efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden. Projektet ska dessutom undersöka om, hur och i vilken omfattning sjuklighet relaterat till en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden påverkar det dagliga livet och arbetsförmåga.
Att undersöka hur kvinnor med kvarstående problem efter en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden upplever sina problem i relation till sin arbetsförmåga (publicerad studie, se nedan).
Att undersöka hur kvinnor med kvarstående problem efter en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden upplever sina kontakter med vården (publicerad studie, se nedan).
Att beskriva och jämföra arbetsförmåga minst 18 månader efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden samt att identifiera riskfaktorer för nedsatt arbetsförmåga (submitterad till vetenskaplig tidskrift, januari 2025).
Att beskriva hälsoproblem minst 18 månader efter uppkomst av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden samt att identifiera riskfaktorer för försämrad livskvalitet (dataanalys påbörjad februari 2025).
Forskningsprojektet samlar in material bestående av både kvantitativa och kvalitativa data. Rekrytering av deltagare kommer att ske på nationell nivå genom sociala medier och intresseorganisationer.
I delstudie 1 och 2 har intervjuer genomförts med ett urval av kvinnor som har kvarstående besvär. Intervjufrågorna berör kvinnornas upplevelse av det dagliga livet samt arbetsförmåga men även om och hur de har anpassat sin situation på grund av kvarstående problem efter förlossningsbristningen. Ett viktigt bifynd i intervjuerna var kvinnornas kontakter med sjukvården vilket undersökts i delstudie 2. Intervjuerna genomfördes via digitalt mötesverktyg och datainsamling avslutades våren 2021 (delstudie 1) respektive våren 2022 (delstudie 2).
Inklusions- och exklusionskriterier för delstudie 1 och 2
Kvinnor som fött minst ett levande barn via vaginal förlossning eller vaginal instrumentell förlossning med partiell eller total sfinkterruptur i tidsperioden januari 2016 till juni 2019 och som upplever kvarstående besvär som följd av förlossningsbristningen. Kvinnor med intrauterin fosterdöd eller barn som avlidit i anslutning till förlossning, kvinnor som fortfarande är föräldralediga samt kvinnor med en pågående graviditet exkluderades.
Delstudie 3 och 4 är tvärsnittsstudier där data samlas in med hjälp av en webbaserad enkät. Enkäten innehåller bakgrundsfrågor och validerade mätinstrument inriktad mot kartläggning av bäckenbottenbesvär och skattning av livskvalitet samt arbetsförmåga. Datainsamling via enkäten är avslutad och dataanalys pågår (status: mars 2024).
Inklusions- och exklusionskriterier för delstudie 3 och 4
Inklusionskriterier är vuxna kvinnor (över 18 år) som drabbats av en förlossningsbristning av tredje eller fjärde graden för minst 18 månader sedan. De kan delta oavsett omfattningen av befintliga hälsoproblem kopplat till bristningen eller om de har genomgått rekonstruktiv kirurgi. Exklusionskriterier är dödföddhet eller perinatal död hos barnet vid förlossningen när sfinkterbristning inträffade, pågående föräldraledighet efter förlossningen när sfinkterbristning inträffade eller pågående graviditet.
Delstudie 1 är en grounded theory studie och delstudie 2 analyserar intervjudata med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.
Delstudie 3 och 4 kommer att analyseras med hjälp av parametrisk och icke-parametrisk statistik. Vidare kommer multipel logistisk regressionsanalys att identifiera potentiella riskfaktorer för rapportering av lägre livskvalitet (studie 4) eller lägre arbetsförmåga (studie 3).
Alla insamlade data förvaras enligt gällande etiska rekommendationer (Helsingfors deklarationen) samt regelverk och är enbart tillgängligt för forskargruppens medlemmar. Insamlade data avidentifieras och förses med identifieringskod så att forskningspersonernas konfidentialitet tillgodoses. Kodnyckeln förvaras separat från personuppgifterna i arkiv på Umeå universitet under huvudansvarig forskares ansvar, dvs. att enbart huvudansvarig forskare kommer att ha tillgång till kodnyckeln som kopplar samman enskild individs identitet med insamlade data. Inga mejladresser eller IP-adresser sparas i den webbaserade enkäten för att värna om deltagarens anonymitet. Därutöver hanteras personuppgifter i enlighet med GDPR. Utifrån gällande forskningsetiska riktlinjer sparas forskningsdata i 10 år.
Alla forskningsresultat redovisas enbart på sådana sätt att ingen enskild deltagare kan identifieras.
Alla resultat som genereras i projektet publiceras i vetenskapliga tidskrifter med peer review-förfarande och openaccess-publicering. Projektet uppskattas utmynna i upp till sex vetenskapliga arbeten varav fyra studier planeras ingå i doktorandens avhandlingsarbete.
