Forskningsprojekt Vilken hjälp får personer med missbruksproblem av socialtjänsten och vad leder hjälpen till?
Projektet har som målsättning att studera närmare 6000 personer i Sverige som utreds för missbruksproblem inom socialtjänsten under åren 2015-2017. Fokus ligger på vilka insatser som ges, specifika kombinationer av insatser anpassade efter behov, och vilka av dessa kombinationer som leder till positiva eller negativa behandlingsresultat. Syftet med projektet är att ta fram kunskaper för att förbättra socialtjänstens insatser. En registerdatabas kommer att byggas upp som kan användas för att visa vilka insatser som fungerar bäst, samt främjar människors välbefinnande och positiva behandlingsresultat.
FORTE, 2014-2017: 6 000 000 kr
Siv Nyström, Fil dr
Lisa Sullivan, Professor
Deborah Chassler, MSW
Jan Bränsström, MSW
Det övergripande syftet är att undersöka om den svenska socialtjänstens insatser vid substansmissbruk är effektiva för att minska alkohol- och narkotikamissbruk samt andra konsekvenser av missbruk och beroende.
Studiens hypoteser:
1. Klienter som vid sin första ASI-intervju bedömdes att ha mindre allvarliga och komplexa behov uppvisar efter två år en mer positiv problembild jämfört med klienter med mer allvarliga och komplexa behov.
2. Klienter med mer allvarliga och komplexa behov får ett bredare utbud av och ett större antal insatser, jämfört med klienter med mindre allvarliga och mindre komplexa behov.
3. Skillnader i insatsmönster (t.ex. slutenvård följt av öppenvård och annat socialt stöd) är associerat med mönster av alkohol- och droganvändning.
Design och material
I projektet skapas en databas med åtta olika avidentifierade datamaterial (innehållande uppgifter om behov, insatser och resultat) som visar vilka insatser som fungerar bäst, samt främjar människors välbefinnande. Uppgifter till denna databas kommer att samlas in på två olika sätt. Dels genom strukturerade klientintervjuer utifrån etablerade frågeformulär, dels genom att inhämta personuppgifter ur befintliga myndighetsregister.
Strukturerade intervjuer
Vid kontakt med missbruksenheter som deltar i studien, svarar klienter på intervjufrågor i formulären ASI (Addiction Severity Index, för bedömning av missbruksproblematik) och UBÅT (Uppföljning och Beskrivning av Åtgärder inom socialtjänsten). Intervjuerna görs av ordinarie personal i respektive missbruksenhet. Klienterna informeras om projektet av missbruksenhetens personal och tillfrågas därefter om han/hon vill medverka. De som väljer att delta får underteckna en samtyckesblankett där det framgår vilken typ av uppgifter som forskarna önskar få tillgång till och vilka rättigheter klienten har. Ett år efter första intervjun görs en uppföljningsintervju.
Registerdata
Uppgifter om deltagande klienter hämtas ur sex olika myndighetsregister:
1. Socialstyrelsens Patientregister (om slutenvård och poliklinisk öppenvård)
2. Brottsförebyggande rådets Lagföringsregister (om domar från tingsrätten)
3. Socialstyrelsens Dödsorsaksregister
4. Statens Institutionsstyrelse Klientadminstrativa register (KIA)
5. SCB:s LISA/LOUISE-register (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier) om arbete, arbetslöshet etc.
6. Socialstyrelsens LARO-register (om LäkemedelsAssisterad Rehabilitering vid vid Opiatberoende)
Dessa register överensstämmer med de livsområden som är centrala i ASI-intervjun och utgör en grund för att studera långtidsutfall för missbruksklienter som intervjuats med ASI.
