Forskningsprojekt Varför tappar så många elever lusten att lära – och hur kan skolan vända trenden? I ett samarbete mellan forskare, lärare och skolledare utvecklas och prövas motivationsstärkande undervisningsformer i alla ämnen på två högstadieskolor. Elevernas studiemotivation och lärarnas undervisningspraktiker följs i tre år för att ringa in vilka konkreta undervisnings- och bedömningspraktiker som stärker motivationen över tid – långsiktigt hållbara i skolvardagen och möjliga att skala upp.
Projektets syfte är att vända nedgången i elevers motivation genom att tillsammans med lärare utveckla och pröva undervisnings- och bedömningspraktiker som stärker elevers upplevelse av lärandets värde och relevans, deras känsla av kompetens och autonomi samt positiva emotioner i samband med lärandet. Genom att följa elever över tid och samtidigt studera motivation i stunden i klassrummet ska projektet identifiera vilka konkreta arbetssätt som ökar engagemang och uthållighet – och för vilka elevgrupper. Resultatet väntas bli skalbara principer och verktyg för hållbar motivation i skolan.
Anders Holmgren, Fil.Dr., Lärare vid Skellefteå kommun.
anders.k.holmgren@skelleftea.se
Många elever upplever minskad ”egen” motivation att lära när kraven ökar i högstadiet. Istället ökar den externa motivationen, driven av yttre krav. Projektet tar sig an frågan genom att fokusera på vad som händer i klassrummet: vilka undervisnings- och bedömningspraktiker kan stärka elevers autonomi, känsla av kompetens, upplevt värde av skolarbetet och positiva emotioner – och därmed engagemang och uthållighet över tid? Centralt är också att förstå för vilka elever olika undervisningsformer fungerar bäst.
Forskargruppen arbetar sida vid sida med lärare och skolledare under två år. Tillsammans utvecklas en helhetsinriktad undervisningsintervention som integreras i ordinarie undervisning i alla ämnen på två högstadieskolor, med två matchade kontrollskolor för jämförelse. Upplägget bygger på iterativa cykler: planera, pröva, analysera och förbättra, syftande till utveckling av effektiva och praktiskt genomförbara undervisningspraktiker
Eleverna följs i tre år med återkommande enkäter som fångar generell studiemotivation och upplevelser av undervisningen. För att förstå vad som triggar motivation i stunden görs dessutom närstudier i flera klasser och ämnen: korta digitala enkäter till elever under lektioner, klassrumsobservationer och ljudinspelningar av lärarna. Det ger ett “mikro–makro”-perspektiv där enskilda undervisningsmoment kan kopplas till både kort- och långsiktiga förändringar i elevernas motivation.
Projektet kombinerar statistiska analyser av observations- och enkätdata med systematiska lärarreflektioner. AI används som stöd för att strukturera och tolka stora mängder kvalitativa data från lärarnas utvecklingsarbete och ge återkoppling till lärarna om hur deras undervisningspraktiker och erfarenheter relaterar till deras kollegors. Projektet syftar till att utveckla konkreta principer och exempel på motivationsstärkande undervisningspraktiker, samt ge kunskap om under vilka villkor denna typ av utvecklingsarbete och de resulterande undervisningspraktikerna blir långsiktigt uthålligt.
