Hoppa direkt till innehållet
printicon

Konflikthantering och sambandet mellan personlighet, mental hälsa och livskvalitet hos svenska poliser

Doktorandprojekt Polisarbete är ett komplext yrke, där den enskilde polisen behöver hantera brotts- och olycksoffer, utredningsuppgifter, brottsförebyggande arbete såväl som konflikthantering och våld. Utöver den komplexitet polisarbetet inrymmer, har polisarbete också sagts vara ett av de mest stressfyllda yrken som finns.

Det finns idag en stor mängd forskning som visar på de negativa effekterna av polisarbete på den enskilde polisens mentala hälsa. Samtidigt har studier visat att i samband med intagning, så har svenska polisstudenter en bättre mental hälsa än befolkningen i övrigt och personlighetsdrag som visat sig vara gynnsamma för god mental hälsa. En central hypotes i detta forskningsprojekt är att det inte bara är yrkets stressfulla natur som påverkar polisernas mentala hälsa, utan att frön till denna ohälsa sås redan under utbildningen till polis, inte minst den utbildning de genomgår inom polisiär konflikthantering (POLKON).

Projektöversikt

Projektperiod

2018-09-03 2022-11-06

Forskningsämne

Polisforskning, Psykologi

Projektbeskrivning

I Sverige genomgår poliser 2,5 års utbildning innan de är färdiga poliser. Av denna tid spenderas 6 månader på den så kallade aspiranten, eller praktiktjänstgöring. Utbildningen till polis har ett tydligt interdisciplinärt fokus, med såväl generiska som polisspecifika utbildningsinslag såsom vapen- och taktik, konflikthantering (inklusive fysiska metoder och tekniker, kommunikation etcetera) samt radio och polistaktisk bilkörning.

Forskningsprojektet kommer att delas in i fyra delar, vilka skall resultera i fyra artiklar för publikation i vetenskapliga tidsskrifter. I den första delen kommer intervjuer genomföras med poliser som nyligen genomfört sin aspiranttjänstgöring. Intervjuerna kommer att fokusera på polisernas uppfattningar om konflikthantering och den utbildning som de genomgått i ämnet, från att vara nybörjare till att tillämpa sina färdigheter på fältet. Intervjuerna syftar också till att studera hur polisstudenterna definierar begreppet konflikt och konflikthantering. Slutligen kommer dessa intervjuer också ligga till grund för de frågor som kommer att användas i det instrument som utvecklas inom projektets andra del. I den andra delen skall ett instrument utvecklas för att kunna mäta konflikthantering med koppling till personlighet. Som teoretisk grund för detta kommer, som tidigare nämnts, intervjuerna som genomförs i projektets första del att användas, men också forskaren Robert Cloningers psykobiologiska teori om personlighet.

I projektets tredje del kommer skillnader i konflikthantering mellan polisaspiranter (poliser som genomgår praktik) och mer erfarna poliser (arbetat mer än 2,5 år) att undersökas. Det instrument som utformats i projektets andra del kommer att användas för detta. I projektets fjärde och sista del kommer sambandet mellan konflikthantering och mental hälsa samt Quality of Life (livskvalitet) att undersökas.