Hoppa direkt till innehållet
printicon

Nationella prov i matematik – vad gör testandet med eleverna?

Forskningsprojekt För närvarande råder en stark trend mot tidigare och tydligare bedömning av elever. De nationella proven i åk 3 kan ses som ett exempel på detta.

Projektet syfte är att utveckla kunskaper om hur nationella prov i matematik påverkar elever i grundskolan och primärt är syftet att följa de elever som har problem att klara en godkänd nivå i ämnet. Projektet genomförs som en dokumentstudie samt som en fallstudie där videoinspelade provtillfällen, enkäter och intervjuer skall användas. Projektet förväntas bidra med kunskap på området som kan leda till en förbättrad inlärningssituation för dessa elever. Förhoppningsvis kommer också de nationella proven att kunna anpassas och användas på ett optimalt sätt för att kunna hjälpa denna elevgrupp i grundskolan.

Projektöversikt

Projektperiod

2011-01-26 2013-06-30

Forskningsämne

Matematik, Utbildningsvetenskap

Projektbeskrivning

Tre karakteristiska drag utmärker studien. För det första ger den ett unikt tillfälle att studera hur implementeringen av nationella prov för yngre elever påverkar lärande och prestationer i matematik. För det andra betonar studien mötet med eleven då provsituationen i sig är ett kontextberoende fenomen och därför bäst torde låta sig studeras i sitt sammanhang. För det tredje hävdar vi att problemområdet belyser aktuella och grundläggande frågor som i hög grad är relevanta och angelägna för lärare, inte minst utifrån den tyngd dessa frågor fått i den borgerliga regeringens skolpolitik.

Studien genomförs dels som en dokumentstudie, dels som fallstudier i tre faser. Dokumentstudien ämnar belysa de politiska diskussioner och beslutsprocesser som lett till införandet av nationella prov för de yngre åldrarna och syftar till att kontextualisera förändringen kring nationella prov. Fokus ligger på överväganden och ställningstaganden som föregått styrningsförändringen och avgränsar sig således till den relativt sett nyliga debatt och korta beslutskedja som går att följa via offentliga dokument. Den andra delstudien, fallstudien, genomförs i tre faser, före, under och efter de nationella proven. Djupintervjuer med elever och lärare kommer där att utgöra den grundläggande empiriinsamlingsmetoden. Då fokus riktas mot yngre barns lärande blir även intervjuer med föräldrar en viktig kunskapskälla då engagemang i skolfrågor oftast är hög under de tidiga skolåren. Vidare skall klassrumsobservationer i undervisnings- och provkontext samt återkommande standardiserade enkäter med profilbedömande skalor användas, den senare metoden för att kunna relatera SUM-elevernas situation till studiens övriga elever. Att forskningen i detta projekt till stor del är förlagd ute i skolorna bedöms som angeläget både för att kunna studera olika provsituations kontexter och för att kunna observera eleverna i den dagliga undervisningssituationen. Yngre barn kräver överlag mer tid i kontakten med vuxna och det är viktigt att ha gemensamma upplevelser och situationer med eleverna för att underlätta kontakten (Doverborg & Pramling Samuelsson 2000). Detta tillsammans med studiens fokus på elever i problem, en redan utsatt grupp elever, är faktorer som understryker vikten av att tillbringa mycket tid i fält. Förutom den ovan beskrivna empiriinsamlingsmodellen skall analysarbetet även vila på empiri av mer traditionellt kvantitativ karaktär i form av skriftliga omdömen och provresultat men även på uppgifter om elevernas skolhistoria, samt sociokulturella och socioekonomiska aspekter.

Under fem terminer skall två åldersgrupper elever studeras ingående. De följs från en inledande kartläggningsperiod av matematikundervisning över de nationella provperioderna i årskurs tre respektive fem till en avslutande uppföljning och reflektionsfas. SUM-eleven står då i centrum och dess erfarenheter av bedömningssituationerna skall relateras till de övriga eleverna i undersökningsgruppen. Vidare undersöks om särskilda köns-, klass- och/eller etnicitetsmönster kan urskiljas då detta kan tänkas ha betydelse ur jämställdhets- och jämlikhetssynpunkt.

Fallstudierna genomförs i en medelstor svensk stad där fem klasser/undervisningsgrupper i vardera årskursen två och fyra väljs ut på sådant sätt att ett representativt elevunderlag erhålles. Fallstudien omfattar därmed drygt 200 elever, där huvuddelen av gruppen skall utgöra en s.k. jämförelsegrupp till de dryga tio procent SUM-elever som studeras. Studien inrymmer också en uppföljande fas där SUM-elever ges möjlighet att reflektera på matematikundervisningen i allmänhet och provsituationerna i synnerhet.

Som huvudsökande deltar Gunnar Sjöberg i projektets samtliga faser undantaget dokumentanalysen som Eva Nyström genomför under studiens första två terminerna. Vid sidan av dokumentanalysen kommer hon huvudsakligen att delta i planeringsarbetet samt vid den forskningsetiska granskningen. Efter denna period medverkar därefter Nyström i samma omfattning som Sjöberg i projektets arbetsuppgifter. Mikaela Nyroos startar hösten 2008 en sexårig foass-tjänst med fokus på de nationella proven i matematik och test anxiety. Om den aktuella studien kan sägas ha fokus mot yngre svenska elever har Nyroos studie en internationell fokus primärt inriktad mot äldre elever och med en psykologisk-pedagogisk ingång. Vår bedömning är att dessa båda studier tillsammans kommer att ge stora samordningsvinster och underlag för den breda beskrivning av problemområdet som det finns ett stort behov av.

Nyroos kommer att arbeta parallellt med delar av projektet i sin foass-tjänst, men medel söks för femton procent av en heltidstjänst för samordning. Projektet avrapporteras i form av vetenskapliga artiklar i svenska och internationella tidskrifter och i en samlad slutrapport. Vidare presenteras fortlöpande projektresultat vid konferenser och seminarier. Även om det finns en överrepresentation av elever med annan etnisk bakgrund bland de elever som har störst problem att uppnå en godkänd nivå i matematikämnet så förekommer SUM-elever i alla skolsammanhang. Andelen elever som uppvisar dessa problem förefaller vara relativt konstant (tio till femton procent) enligt Magne (2007) som studerat området sedan 1950-talets början. För projektets del understryker detta behovet av att inkludera olika kontext och att empirin därför samlas in i ett så brett spektrum av skoltyper, som möjligt. Urvalet av skolor kommer därför att baseras på följande kriterier; föräldrars utbildningsnivå, områdets socioekonomiska nivå, stads- respektive landsortsskola, andelen elever med annan etnisk bakgrund, skolans pedagogiska inriktning med avseende på specialpedagogiska insatser samt kommunal- respektive friskola.