Bild: Johan Gunséus
Bild: Johan Gunséus
Forskningsprojekt Det finns mycket forskning om segregation i storstäder, men det behövs mer kunskap om risken för ökande sociala klyftor på mindre orter. Denna studie undersöker därför, med utgångspunkt i Umeå kommun, hur sociala problem förknippade med storstäder kan undvikas när en mindre stad växer, liksom hur olika insatser för social sammanhållning påverkar medborgares upplevelser av tillhörighet
Umeå har länge kännetecknats av relativt låga nivåer av boendesegregation och socioekonomiska klyftor. I takt med Umeås befolkningstillväxt finns dock en risk för att klyftorna ökar, vilket har föranlett en lokal debatt om vikten av social sammanhållning. Mot denna bakgrund är syftet med studien dels att studera hur innebörden av samhällsgemenskap formas genom offentliga och medborgerliga strategier för social sammanhållning, och dels att identifiera nyckelfaktorer för ett hållbart samarbete mellan offentliga aktörer och civilsamhället i arbete mot segregation.
Umeå har flera år i rad konstaterats vara den största svenska staden utan s.k. utsatta områden. I takt med Umeås befolkningstillväxt riskerar dock klyftorna öka. Detta har föranlett en lokal debatt om risken för segregation som bland annat fått kommunen att satsa på områdesbaserade projekt inriktade på brottsprevention och sociala insatser för unga. Samtidigt har aktörer i civilsamhället tagit andra initiativ, som delvis ifrågasätter den kommunala problemformuleringen.
Syftet med denna studie är tvåfaldigt:
1. Att studera hur samhällsgemenskap och tillhörighet i staden formas genom offentliga och medborgerliga strategier för social sammanhållning. Hur hanteras och förhandlas den förestående risken för ökad segregation av civilsamhället och kommunala politiker och tjänstemän? Vilka kriterier för inkludering skapar den lokala politiken för social sammanhållning?
2. Att identifiera nyckelfaktorer för ett hållbart och demokratiskt samarbete mellan offentliga aktörer och civilsamhället i arbete mot segregation. Vilken roll kan civilsamhället spela för lokal demokratisk och social utveckling?
Studien bygger på intervjuer med engagerade i civilsamhället, politiker och tjänstemän, en analys av kommunal policy, insatser för social sammanhållning och lokal politisk debatt, samt deltagande workshops med aktörer från civilsamhället och kommunala verksamheter.
Läs mer om projketet på den engelska sidan.
