Jag forskar om hur socialt samspel formar hälsa och livsvillkor, och samskapar arbetssätt som kan minska ensamhet och stärka delaktighet.
Vad jag forskar om
Jag forskar om social delaktighet och ensamhet, med särskilt fokus på äldre personers livsvillkor. Jag är intresserad av hur relationer, vardagliga aktiviteter och organisatoriska förutsättningar påverkar möjligheten att leva ett socialt meningsfullt liv.
I min forskning uppmärksammar jag också grupper vars sociala behov ofta inte tillgodoses fullt ut, till exempel äldre personer, personer med stigmatiserade tillstånd samt studenter och doktorander i akademiska miljöer. Jag arbetar även med frågor som rör sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), som ofta förbises i vård- och omsorgssammanhang.
Ett viktigt mål i mitt arbete är att bidra till konkreta och praktiskt användbara lösningar som kan stärka människors möjligheter till delaktighet och minska ensamhet i olika former, inklusive social, emotionell och existentiell ensamhet.
Hur jag arbetar
Jag arbetar främst med kvalitativa, kritiska och deltagarorienterade metoder, ofta i nära samverkan med de personer och verksamheter som berörs. Genom samskapande ansatser utvecklar vi kunskap och lösningar tillsammans, med ambitionen att de ska vara både relevanta och möjliga att använda i praktiken. Metodologiskt har jag ett särskilt fokus på hur forskningsmetod, etik och kvalitet hänger samman. Jag ser reflexivitet som ett centralt redskap för att synliggöra forskarens roll i kunskapsproduktionen och därigenom stärka studiers trovärdighet. Min forskning bedrivs ofta i nära dialog med praktik och civilsamhälle, med målet att bidra till både vetenskaplig kunskapsutveckling och faktisk förändring.
Idémässig grund
Min forskning och undervisning vilar på en socialkonstruktivistisk ontologi och epistemologi, där kunskap förstås som något som skapas i relation mellan människor, sammanhang och språk. Det innebär att fenomen som ensamhet, hälsa och delaktighet inte ses som enbart individuella tillstånd, utan som formade av sociala normer, maktstrukturer och kulturella föreställningar. Jag utgår från att dessa normer, kopplade till exempelvis ålder, kön, funktionalitet och hälsa, både möjliggör och begränsar människors handlingsutrymme. Därför riktas mitt arbete mot att synliggöra hur ojämlikheter skapas och upprätthålls, men också hur de kan utmanas och förändras. I detta ligger också en syn på forskning som ett relationellt och etiskt arbete, där frågor om representation, röst och ansvar är centrala. Reflexivitet blir därmed inte ett tillägg, utan en grundläggande förutsättning för kunskapsproduktion.
Min forsknings- och undervisningslinje
Den röda tråden i mitt arbete är att förena kritisk analys av normer och makt med praktiskt förändringsarbete. Jag intresserar mig för hur social delaktighet formas i skärningspunkten mellan individ, relationer, professionella praktiker och organisatoriska villkor – och hur dessa kan utvecklas för att bli mer inkluderande.
I min undervisning innebär detta att jag arbetar med att utveckla studenters och doktoranders förmåga att förstå och använda kvalitativ metodologi som ett sammanhängande system där teori, metod och etik hänger ihop. Jag lägger stor vikt vid att stärka deras kritiska förhållningssätt, reflexivitet och förmåga att identifiera och utmana normer i både forskning och professionell praktik.
På så sätt hänger min forskning och undervisning nära samman: båda syftar till att utveckla kunskap och praktiker som kan bidra till ökad jämlikhet, minskad ensamhet och stärkt social delaktighet.
Jag undervisar cirka 20 % av min tjänst, med ett särskilt fokus på forskningsmetodik och vetenskaplighet, framför allt inom kvalitativa metoder. Jag är kursansvarig för en grundutbildningskurs i forskningsmetodik och ansvarar för studenternas allra första undervisningsmoment i vetenskaplig metod redan under andra veckan på programmet. Därefter möter jag studenterna återkommande genom nästan varje termin i olika moment som rör vetenskaplighet och evidens. Jag är också en del av det kollegiala arbete som syftar till att skapa vetenskaplighet som en röd tråd genom hela utbildningen, där vi utvecklar strukturer för progression och sammanhang mellan kurser.
Ett centralt mål i min undervisning är att stärka studenternas tillit till sin egen förmåga att förstå forskningsprinciper, göra välgrundade bedömningar och hantera komplexa avvägningar. Genom att göra forskningsprocessen begriplig och tillgänglig vill jag väcka engagemang, nyfikenhet och självförtroende i relation till evidens, och därigenom rusta studenterna till att bli kompetenta och kritiska användare av forskning. På sikt hoppas jag också bidra till att några av dem väljer att själva gå vidare inom forskning.
Jag handleder studenter på både grund- och avancerad nivå, i kandidatuppsatser och masteruppsatser, både inom mina egna forskningsprojekt och i studenternas självständiga arbeten. Jag är även delaktig i att utveckla bedömningskriterier för kvalitativa masteruppsatser, med fokus på att synliggöra kvalitet i hela forskningsprocessen, inte minst kopplat till reflexivitet, metodologiska val och analytiskt djup.
Min undervisning knyter nära an till mina forskningsintressen. Jag undervisar bland annat om ensamhet, sociala behov och delaktighet i olika åldersgrupper, med särskilt fokus på äldre, samt har inslag av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Jag integrerar också perspektiv på normer, makt och social rättvisa i undervisningen, i linje med mitt övergripande forskningsfokus.
En viktig utgångspunkt i min pedagogiska strategi är relationell pedagogik. Det innebär att jag ser lärande som något som sker i relation, och att jag aktivt arbetar med att skapa trygga och engagerande lärandemiljöer där studenter ges utrymme att tänka, pröva och utvecklas. Detta perspektiv återkommer också i mitt arbete med utbildningsutveckling, där jag bland annat är med och utvecklar en samtalsmodell för handledare med fokus på doktoranders hälsa och mående.