Forskning vid Centrum för skolledarutveckling

Centrums verksamhet har sedan starten 1993 varit uppdelad i tre områden. Det största området är uppdragsutbildningar från staten och där är rektorsprogrammet, det klart största uppdraget. Den statliga utbildningen av rektorer flyttades från Skolverket till sex universitet och högskolor 1993. Motivet var att utbildningen skulle få en anknytning till den forskning och utbildning som bedrevs vid lärosätena. Det andra området handlar om samverkan med det omgivande skolsamhället och främst olika uppdrag med inriktning mot kommunernas ledare inom skolområdet. Det tredje området är att bedriva forskning inom utbildningsledarskap genom bland annat VR och EU-finansierad forskning. 

Deltagare under rektorsutbildning i Piteå.

BildMattias Pettersson

Centrumbygget – 30 år av forskningsutveckling

Tidigt inleddes en diskussion om att söka medel genom att hitta ett forskningsproblem som kunde ha praktisk nytta utan att betraktas som ett utredningsuppdrag då utbildningsledarskap fortfarande, till stora delar, var ett outforskat fält. Det var starten för det vetenskapsrådsfinansierade projektet ”Struktur, Kultur, Ledarskap – förutsättning för framgångsrika skolor?” som studerade hur förhållandet mellan skolstruktur, skolkultur och ledarskap påverkar skolors framgång. I projektet studerades hur kommunens politiska ledning, skolchefen, skolförvaltningen och rektorer styr, leder och stödjer lärare och övrig personal i arbetet att skapa förutsättningar för skolframgång för alla barn och elever oavsett förutsättningar.

Lärare och barn har samling i skolan.

BildMostphotos

Utveckling av forskning genom internationella nätverk

Centrum har genom åren varit en aktiv deltagare i olika forskningsnätverk med fokus på utbildningsledarskap.

Vårt första större projekt ”Struktur Kultur Ledarskap” integreras med det internationella forskningsnätverket International Successful Principalship Project (ISSPP) som startade 1998. På den tiden var det 8 deltagande länder. ISSPP har nu firat 25 år som forskningsnätverk och idag är det 24 aktiva länder. Inom ramen för detta nätverk finns det många svenska publiceringar med kopplingar till Centrum för skolledarutveckling.

Exempel på några andra långvariga nätverkssamarbeten är: Consortium for the Study of Leadership and Ethics in Education (CSLEE) International School Leadership Development Network (ISLDN), och NordLead med forskare från de fem nordiska länderna.  Ett annat vetenskapsrådsfinansierat nordiskt projekt var ’Nationell Policy möter lokala genomförandestrukturer’, vilket har skolchefernas roll i styrkedjan i focus. Dessa nätverk, tillsammans med gemensamma publikationer med gästprofessorer har bidragit till komparativ forskning om svensk skolas styrning, ledarskap och organisering.

Utbildningsledarskap - ett nytt och växande forskningsfält

Att beskriva skolledares roll och förutsättningar har varit en viktig del eftersom utbildningsledarskap är ett nytt och växande fält. I det arbetet är vår tvärvetenskapliga miljö en styrka. Studier om pedagogiskt ledarskap, forskningsöversikter och studier kopplat till rektorers utbildning är exempel på områden där Centrums forskning har haft betydelse.

Deltagare under rektorsutbildning i Piteå. 

BildMattias Pettersson

Andra exempel på områden som har beforskats är styrkedjans betydelse från den politiska nivån ner till klassrummet i två kommuner inom projektet Systems Thinking Actions and Relations (STAR). Ett pågående forskningsprojekt, Controversial Issues in Leadership (CVIL) studerar kontroversiella frågor som rektorer behöver hantera i sin praktik. Ett annat pågående projekt syftar till att fördjupa kunskapen om rektorers arbetsmiljö och hållbart skolledarskap.

Idag finns ett nationellt stöd för praktiknära forskning som kombinerar Utbildning, Lärande och Forskning (ULF). Via ULF-medel har ett flerårigt samarbete med Skellefteå kommun genomförts med fokus att stärka rektorers pedagogiska ledarskap.

Praktiknära forskning och utveckling av läromedel

Centrum har idag 5 doktorander som är knutna till flera forskningsutbildningsämnen. De områden, med relevans för utbildningsledarskap, som doktoranderna intresserar sig för är mellanchefer på förvaltningsnivå, novisa rektorers intentioner att stanna i yrket, rektors arbete med att motverka könsmässiga betygsskillnader, rektors arbete med flerspråkighet, novisa rektorers sociala förutsättningar och arbetsmiljö.

Rektors förmågor i centrum

BildGleerup förlag

Det pågår även en rad enskilda projekt varav en del är externfinansierade och berör ämnen som professionshandledning, marknadisering, AI, kommunikation, och förskolans ledarskap för att nämna några. Eftersom vi i vår verksamhet arbetar nära praktiserande skolledare har vi även deltagit som redaktörer eller kapitelförfattare i ett flertal läromedel som används i olika utbildningar. Tre av dem har varit antologier som också har fungerat som kompetensutvecklingsprojekt där många av våra medarbetare har bidragit med sin kunskap. Våra publikationer kan du hitta på följande länk.