Denna text är skriven som information och ska inte ses som en juridisk rekommendation. Kontakta universitetsjuristerna om du har behov av juridisk rådgivning kring forskning och publicering.
Umeå universitet arbetar för att forskningsresultat i största möjliga mån ska göras fritt tillgängliga digitalt (open access) i enlighet med Berlindeklarationen. Detta ligger även i linje med krav på open access-publicering från Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer.
Vägledning för att bedöma pålitligheten hos en tidskrift eller ett förlag.
Möjligheter för dig som forskare att publicera open access med rabatterad publiceringsavgift.
Om ORCID, Umu-id och syftet med permanenta identifikatorer för forskare och författare.
Läs mer om ISBN, DOI och andra permanenta identifikatorer som gör dina publikationer lättare att hitta.
Denna text är skriven som information och ska inte ses som en juridisk rekommendation. Kontakta universitetsjuristerna om du har behov av juridisk rådgivning kring forskning och publicering.
Det finns förväntningar på att du som publicerar vetenskapligt vid Umeå universitet ska registrera dina publikationer i DiVA och dessutom göra dem öppet tillgängliga i den mån det är möjligt. I universitetets open access-policy står att:
Umeå universitets forskare rekommenderas att i möjligaste mån publicera sina forskningsresultat med open access. Om detta inte görs är det värdefullt om en fulltextkopia publiceras öppet tillgänglig i DiVA, så kallad parallellpublicering.
Utöver lärosätets förväntningar är det även viktigt att du som forskare uppfyller finansiärers krav och förväntningar på att forskningsresultat ska publiceras open access. På biblioteket finns specialistkompetens inom området som du kan vända dig till för att se till att din publiceringsplan uppfyller de krav och förväntningar som det specifika forskningsprojektet har att förhålla sig till.
Kontakta oss via bibliotekets kontaktformulär. Välj kategorin "Publicering, avhandlingar och forskningsdata"
(Rektorsbeslut 2017-09-19)
Umeå universitet verkar för att alla publicerade forskningsresultat skall göras fritt tillgängliga i största möjliga utsträckning. Detta i enlighet med Berlindeklarationen om Open Access som SUHF undertecknat och de krav som Vetenskapsrådet och andra forskningsfinansiärer ställer.
En utgångspunkt vid formuleringen av föreliggande policy är att den ska vara så klar och tydlig som möjligt, och att det ska vara så enkelt som möjligt för forskare och studenter att följa den.
Umeå universitets forskare ska registrera alla sina forskningspubliceringar i UmU:s publiceringsdatabas DiVA (rektorsbeslut, Dnr UmU 220-2745- 06). Rapporter och andra forskningspublikationer som ges ut av Umeå universitet ska också registreras och deponeras i DiVA (rektorsbeslut, Dnr UmU 500- 256-03).
Umeå universitets forskare rekommenderas att i möjligaste mån publicera sina forskningsresultat med open access. Om detta inte görs är det värdefullt om en fulltextkopia publiceras öppet tillgänglig i DiVA, så kallad parallellpublicering.
Avhandlingar som ges ut av Umeå universitet ska registreras i DiVA (rektorsbeslut, Dnr UmU 500- 256-03). Avhandlingar ska publiceras elektroniskt i DiVA om inte upphovsrättsliga hinder finns.
Examensarbeten producerade vid Umeå universitet ska registreras och deponeras i DiVA. De registrerade uppgifterna (författare, titel, sammanfattning, institution m.m.) blir fritt tillgängliga. Där respektive fakultet eller institution rekommenderar fulltextpublicering sker sådan efter upphovsmannens godkännande.
När du publicerar något utan att skriva på ett avtal eller ange en specifik licens som ska gälla för ditt arbete skyddas du av upphovsrättslagen. Upphovsrättslagen ger ett starkt skydd till ett arbetes upphovsperson. När du publicerar open access avsäger du dig en del av det skyddet till förmån för att ge andra en friare tillgång till ditt arbete. Precis som när du skriver på ett avtal som överför delar av upphovsrätten till en annan part kräver detta en grad av eftertanke.
Det finns många aspekter att ta ställning till när du bestämmer vilken upphovsrätt du vill att ditt arbete ska ha. Det viktigaste är att du gör ett informerat val utifrån de förutsättningar som du har att förhålla dig till.
Det är vanligt att forskningsfinansiärer uppmuntrar till eller kräver att resultatet av den forskning de har finansierat ska publiceras open access. En viktig motivering till det är att investerat medel ska komma till maximal nytta för forskningsfältet som helhet. Kom ihåg att kontrollera vilka finansiärskrav du har att uppfylla innan du väljer publiceringskanal och modell för upphovsrätt!
För färdiga forskningspublikationer, såsom artiklar, böcker, rapporter och dylikt, finns inga etiska anledningar till att undvika open access-publicering. Det kan däremot finnas etiska anledningar till att publicera open access, till exempel för att snabbt nå ut med forskningsrön om behandlingar och upptäckter om allvarliga sjukdomar.
Var uppmärksam med eventuella avtal som du skriver på och läs villkoren noga så att du vet vad de innebär för dina möjligheter till open access-publicering. Det händer till exempel att forskare skriver på avtal med förlag där en embargoperiod anges som är betydligt längre än vad finansiären av forskningen tillåter.
Förlagen presenterar ofta ett Copyright Transfer Agreement (CTA). Om du skriver under ett sådant avtal så överlåter du din upphovsrätt till förlaget.
Det kan finnas anledning att balansera idealen om öppen tillgång mot ekonomiska överväganden. Till exempel kan författaren till en bok på svenska vilja behålla rättigheterna till att ge ut den engelska översättningen.
Öppen vetenskap är inte bara en uppsättning principer eller krav från finansiärer. Det är också en del av en politisk diskussion om hur vetenskaplig kommunikation ska föras. Dina egna forskningspolitiska ideal och ställningstaganden har också en roll att spela när du väljer om och hur du ska publicera dina forskningsresultat med öppen tillgång.
För att göra din forskning fritt tillgänglig och uppfylla de flesta forskningsfinansiärers krav på open access-publicering kan du välja en av flera vägar:
Parallellpublicering innebär att en kopia av ett publicerat verk görs öppet tillgänglig i ett öppet arkiv. Parallellpublicering av den granskade, accepterade versionen av din artikel (versionen efter peer review men innan förlaget lägger till layout) uppfyller de flesta forskningsfinansiärers krav på att göra forskningsresultat öppet tillgängliga. Många förlag tillåter parallellpublicering av den accepterade versionen (ofta efter en viss embargoperiod). Parallellpublicering är kostnadsfritt för författaren.
Parallellpublicera i DiVA
Forskare vid Umeå universitet kan parallellpublicera genom att ladda upp sina artiklar och andra publikationer i fulltext i DiVA, universitetets öppna arkiv. Kontrollera alltid förlagets villkor innan du laddar upp en fulltext i DIVA.
Kontakta gärna bibliotekets specialister på open access om du har frågor eller behöver hjälp. Använd bibliotekets kontaktformulär och välj alternativet "Publicering, avhandlingar och forskningsdata".
Registrera och publicera i DiVA
Sherpa/Juliet - kontrollera finansiärernas open access-policies
Sherpa/RoMEO - kontrollera förlagens villkor för parallellpublicering
Open access-tidskrifter är fritt tillgängliga vetenskapliga tidskrifter vars innehåll antingen kan läsas fritt eller både läsas och återanvändas fritt, beroende på licens. För att hitta kvalitetsgranskade open access-tidskrifter inom ditt ämnesområde, använd till exempel Directory of Open Access Journals (DOAJ).
Finansieringen av publicering i open access-tidskrifter kan se olika ut. Ibland tar de ut en publiceringsavgift, en så kallad article processing charge (APC). De stora förlagen och tidskrifterna tar i regel ut en APC, men majoriteten av tidskrifterna i DOAJ gör inte det.
Umeå universitet har ingen särskild fond för open access-publicering. Däremot har biblioteket avtal som ger rabatter vid open access-publicering via bibliotekets prenumerationer.
Rabatter för open access-publicering
Opålitliga erbjudanden om open access-publicering
Det finns idag en rad oseriösa utgivare som utger sig för att vara legitima open access-förlag. Deras tidskrifter har ofta namn som är snarlika etablerade tidskrifters och de marknadsför sig ofta genom direktmail till forskare.
Biblioteket har gjort en guide för att bedöma trovärdigheten hos en publiceringkanal. Vi rekommenderar även resurserna hos Think/Check/Submit för att bedöma tidskrifters tillförlitlighet. Du kan också kontakta biblioteket för hjälp med bedömningen. Använd bibliotekets kontaktformulär och välj alternativet "Publicering, avhandlingar och forskningsdata".
Guide: Bedöm publiceringskanalens trovärdighet
Tidskrifter som är prenumerationsbaserade samtidigt som de erbjuder ett open access-alternativ mot en författaravgift kallas för hybridtidskrifter. Hos dem betalar författaren en publiceringsavgift, en så kallad article processing charge (APC), för att en enskild artikel ska göras open access.
Umeå universitet har ingen särskild fond för open access-publicering. Däremot har universitetsbiblioteket tecknat avtal med flera förlag som ger dig som författare rabatt på publiceringsavgiften. Information om vilka förlag och tidskrifter som berörs hittar du på länken nedan.
Olika förlag använder olika modeller för hantering av APC, därför är det viktigt att följa instruktionerna som gäller för den förlag där du vill publicera dig. Använd alltid din jobbmejl (namn.efternamn@umu.se) i korrespondensen med förlaget.
Kontakta gärna bibliotekets specialister på open access om du har frågor eller behöver hjälp. Använd bibliotekets kontaktformulär och välj alternativet "Publicering, avhandlingar och forskningsdata".
Rabatter för open access-publicering
Upphovsrätts- och licenssystemet Creative commons (CC) är just nu det tydligaste sättet att identifiera graden av open access för en publikation. CC-licenser beskriver vad andra än upphovspersonen får göra med en publikation.
CC BY är den licens som tillåter mest anpassningar av materialet samtidigt som det fortfarande är obligatoriskt att hänvisa till dig som upphovsperson. CC BY innebär att så länge som andra hänvisar till dig som ursprung så får de kopiera, distribuera, framföra och remixa ditt arbete. Du definierar själv hur hänvisningen ska formuleras. Det finns forskningsfinansiärer som kräver att ditt verk ska ha en CC BY-licens när du publicerar open access mot en avgift (APC).
CC BY är grundformatet för creative commons-licenserna. Tillägg kan göras för att modifiera rättigheterna ytterligare:
SA står för "Share alike". Andra får distribuera ditt verk under en identisk licens som du har valt för ditt arbete.
NC står för "Non-Commercial". Andra får kopiera, distribuera, visa upp, framföra eller remixa ditt arbete, men endast för icke-kommersiella syften.
ND står för "No derivative works". Endast tillåtet att kopiera, distribuera, visa upp eller framföra vad som motsvarar en kopia av ditt arbete.
CC0 är det största steget bort från enskild upphovsrätt. Med en CC0-licens övergår arbetet så långt som det är möjligt i allmän egendom (Public domain). Kvarvarande begränsningar sätts av lagar som inte går att förhandla bort.
Av tradition har grader av open access beskrivits i termer av färger. De vanligaste färgerna har varit guld, grön, brons samt hybrid open access (OA). Andra färger, såsom svart, diamant och platinum har tillkommit.
De traditionella och vanligaste kategorierna sett till bruk är:
Kallas även "full" eller "ren" open access. Förlaget gör alla artiklar och allt innehåll fritt tillgängligt på tidskriftens hemsida i samband med publikationen. Publicerat innehåll har en creative commons-licens eller liknande. En del tidskrifter tar ut en publiceringsavgift (article processing charge, APC)
Självarkivering och parallellpublicering är tillåtet. Efter peer review har författaren tillåtelse att publicera en version med samma innehåll som versionen som publiceras i tidskriften på sin hemsida, sin forskningsinstitutions hemsida eller i ett öppet repositorium såsom DiVA.
Fördröjd open access-publicering. Inledningsvis publiceras arbetet på prenumerationsbasis för att sedan släppas fritt tillgängligt efter en tid - fritt att läsa men inte återanvända, anpassa eller dela. Det är vanligt med en uttalad embargoperiod.
Brons OA brukar inte ses som fullvärdig open access-publicering. Licenser för hur publikationerna får användas saknas ofta och modellen kan inte användas för att uppfylla finansiärskrav. Flera finansiärer godtar inte modellen överhuvudtaget.
Tidskrifter med ett hybridsystem har en blandning av prenumerationsbaserat och öppet tillgängligt innehåll. Article processing charge (APC) tas alltid ut när en artikel publiceras open access i en hybridtidskrift och prisnivån är i regel betydligt högre än i en grön OA-tidskrift.
Färgsystemet har visat sig vara otydligt eftersom det har varit alltför möjligt för olika aktörer att tänja på gränserna samt hitta på egna kategorier. Färgerna används fortfarande för att gruppera grader av tillgänglighet, men när det är dags att bli handfast är det bättre för exakthetens skull att fokusera på vilka faktiska licenser eller avtal som reglerar upphovsrätten för ett arbete.