Den representativa demokratin - politiska institutioner och partier i Sverige och Europa

Person lägger sin röst till kommunfullmäktige

BildMostphotos

Av särskilt intresse är de allmänna valen och kampen om regeringsmakten samt demokratin i Sverige, den Europeiska unionen (EU) och världen. De politiska partierna är centrala aktörer i den representativa demokratin, och de utmaningar som dessa står inför är ett ämne som förenar profilens företrädare. På nationell nivå rör detta partierna som opinions- och regeringsbildare, lagstiftare och policyskapare. Inom EU är inte partierna regeringsbildare på samma sätt, men övriga frågor är lika aktuella. Dessutom tillkommer frågor som rör hur de politiska partierna och den representativ demokratin ska kunna fungera inom det flernivåstyre (multilevel government) som omfattar både nationell och EU-nivå.

Forskningsledare för profilen är professor Torbjörn Bergman. Hans forskning är särskild inriktad på kampen om regeringsmakten och frågan om demokrati på två sammanlänkade nivåer, Sverige och EU. Bergman har också skapat ett större dataarkiv som bland annat innehåller information om samtliga demokratiska regeringar i Europas stabila parlamentariska demokratier sedan andra världskriget. Det finns unika data i detta arkiv som inte återfinns någon annanstans. Tillsammans med Johan Hellström driver han utifrån denna forskning infrastrukturprojektet REPDEM, vilket i sin tur ingår i DEMSCORE, en nationell satsning för data om demokrati, politik och konflikt.

Docent Magnus Blomgren har disputerat på en avhandling om politiska partier och dess företrädare i EU. Vad det framväxande flernivåstyret innebär för demokrati har fortsatt varit Blomgrens huvudintresse. I detta sammanhang har han även publicerat internationellt kring politikers rolluppfattningar och teorier därom. Blomgren är ofta anlitad som kommentator och föreläsare på teman som rör EU, partier och demokrati.

Docent Johan Hellström forskning är främst inriktad på studier av politiska partier och regeringar. Tillsammans med Torbjörn Bergman driver han infrastrukturprojektet REPDEM, som uppdaterar och expandera befintliga databaser vid Umeå universitet kring den representativa demokratins centrala aktörer: väljare, politiska partier, parlament och regeringar.

Docent Abrak Saati disputerade 2015 på en avhandling om medborgardeltagande i konstitutionella processer, framförallt i post-konflikt stater. Den aktuella studien omfattade 48 fall av fenomenet och Saati har även fortsatt i sin forskargärning fokuserat på jämförelser; hur religiösa politiska partier och sekulära politiska partier samspelar med varandra under konstitutionella förhandlingar; hur olika stater sekvenserar sina konstitutionella processer, med mera. Sedan 2020 bedriver Saati forskning tillsammans med professor Torbjörn Bergman inom ramen för det VR finansierade projektet ”Large Lessons from Small Cases: Façade or Democracy in Kiribati, Vanuatu and São Tomé and Príncipe?”. Genom kvalitativa metoder som innefattar fältstudier och djupintervjuer med bland andra politiska representanter, journalister och organisationer från det civila samhället, i de tre fallen, analysers dessa små staters politiska dynamiker och realiteter.

Universitetslektor Pēteris Timofejevs forskningsintressen omfattar EU-politik och politiska processer i Östersjöområdet, i synnerhet Baltikum och Sverige. Hans senaste publikationer handlar om högerradikala partiers utrikespolitiska positioner och dessa partiers ungdomsförbundens transnationella nätverk i Baltikum. Timofejevs har också forskat om shaming and naming inom internationell politik. Han är ansvarig för Mastersprogrammet i statsvetenskap.

Inom profilen har vi för närvarande fyra doktorander

Kalle Eriksson intresserar sig för de olika teoretiska och praktiska kopplingarna mellan teknikutveckling och demokrati, samt för frågor kopplade till Framtiden som politisk arena. I sitt avhandlingsprojekt undersöker han hur svenska partier uppfattar och förhåller sig till automatisering, och vad detta får för konsekvenser i termer av politisering och avpolitisering av de framväxande teknikerna i fråga. Vid sidan om forskarstudierna sitter Kalle i redaktionskommittén för Fronesis, som är en svensk tidskrift för samhällsteori.

Jonas Lindahl är intresserad av politiska partiers strategiska agerande och koalitionsteori, och i synnerhet hur förändringar i partisystem interagerar med koalitionsregeringars livscykler. I sitt avhandlingsprojekt fokuserar han på tre parallella och relaterade utvecklingar i Europeiska parlamentariska demokratiers partisystem—ökad fragmentering, flerdimensionella konfliktstrukturer och ideologisk polarisering—påverkar partiernas strategiska agerande inför regeringsbildningar och i koalitionsstyrning.

Evelina Lundgren studerar den teoretiska debatten om hur medlemskapet i den Europeiska Unionen (EU) påverkar och har påverkat medlemsstaters politiska aktörer. I sitt avhandlingsarbete studerar hon på ett djupare plan vad som händer i en medlemsstat när ett nytt policyförslag presenteras på europeisk nivå. Detta undersöker hon genom att titta närmare på hur de politiska partierna hanterar EU-lagstiftning, och om det nuvarande systemet för att bearbeta EU lagstiftning i Sverige presenterar några särskilda utmaningar för partierna i deras arbete med just EU-frågor.

Elsa Karlsson Gustafsson intresserar sig för den politiska oppositionens funktion i nationella parlamentens arbete i Europeiska unionens policy processer. I sitt avhandlingsarbete har hon ambitionen att undersöka hur opposition till policyförslag från EU nivå tar sig uttryck på nationell nivå. Detta undersöker hon utifrån ett komparativt perspektiv där tre nationella parlament utgör arenor för politisk debatt.   

Forskningsprofilen har även en amanuens

Lilian Teles är en mastersstudent som intresserar sig för effekterna av nationell energipolitik i samband med gröna omställningar. Genom ett genusperspektiv studerar hon beslutsprocesserna och dynamiken mellan statliga organ, marginaliserade samhällen och andra intressenter då en policy för förnybar energi formas.