Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.

Den representativa demokratin - politiska institutioner och partier i Sverige och Europa

Forskargrupp Profilens företrädare fokuserar i sina studier på den representativa demokratins centrala institutioner och aktörer i Sverige och Europa. Hur möter den representativa demokratin på nationell och europeisk nivå vår tids stora utmaningar?

Av särskilt intresse är de allmänna valen och kampen om regeringsmakten samt demokratin i Sverige och den Europeiska unionen (EU). De politiska partierna är centrala aktörer i den representativa demokratin, och de utmaningar som dessa står inför är ett ämne som förenar profilens företrädare. På nationell nivå rör detta partierna som opinions- och regeringsbildare, lagstiftare och policyskapare. Inom EU är inte partierna regeringsbildare på samma sätt, men övriga frågor är lika aktuella. Dessutom tillkommer frågor som rör hur de politiska partierna och den representativ demokratin ska kunna fungera inom det flernivåstyre (multilevel government) som omfattar både nationell och EU-nivå.

Forskningsledare för profilen är professor Torbjörn Bergman. Hans forskning är särskild inriktad på kampen om regeringsmakten och frågan om demokrati på två sammanlänkade nivåer, Sverige och EU. Bergman har också skapat ett större internetbaserad dataarkiv som bland annat innehåller information om samtliga demokratiska regeringar i Europas stabila parlamentariska demokratier sedan andra världskriget. Detta dataarkiv finns tillgängligt via www.erdda.org. Det finns unika data i detta arkiv som inte återfinns någon annanstans. Tillsammans med Johan Hellström driver han utifrån denna forskning infrastrukturprojektet REPDEM, vilket i sin tur ingår i DEMSCORE, en nationell satsning för data om demokrati, politik och konflikt https://www.demscore.se/

Docent Magnus Blomgren har disputerat på en avhandling om politiska partier och dess företrädare i EU. Vad det framväxande flernivåstyret innebär för demokrati har fortsatt varit Blomgrens huvudintresse. I detta sammanhang har han även publicerat internationellt kring politikers rolluppfattningar och teorier därom. Blomgren tillhör Sveriges främsta kännare på Europafrågor och är mycket anlitad som kommentator och föreläsare på teman som rör partierna, demokratin och EU. Han har också tillsammans med Bergman redigerat institutionens profilbok på området: EU och Sverige – ett sammanlänkat statsskick (2005, Liber förlag).

Docent Johan Hellström forskning är främst inriktad på studier av politiska partier och regeringar. Han leder sedan 2016 det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade infrastrukturprojektet Party Government in Europe Database (PAGED). Detta projekt syftar till att uppdatera och expandera befintliga databaser vid Umeå universitet kring den representativa demokratins centrala aktörer inom EU:s medlemsländer: väljare, politiska partier, parlament och regeringar. Hellström är också redaktör för den forskningsbaserade bloggen 'Om makt och politik' (https://maktochpolitik.wordpress.com/).

Lektor Péteris Timofejevs är ansvarig för Mastersprogrammet i statsvetenskap. Hans forskningsintressen omfattar EU-politik och politiska processer i Östeuropa, i synnerhet Baltikum. Sedan 2017 är han verksam i det internationella forskningsprojektet Making Tomorrow's Leaders: Youth Movements of Right Wing Populist Parties (projektledare Ann-Cathrine Jungar, Vetenskapsrådets anslag) som utforskar högerradikala partiers ungdomsförbund i Europa och deras relationer med sina moderpartier. Timofejevs har också forskat om shaming and naming inom internationell politik, i synnerhet, hur europeiska icke-statliga biståndsorganisationer (NGOs) försöker att påverka EU:s medlemsländers beteende genom att kritisera regeringars tillkortakommanden angående globala utvecklings- och biståndspolitiska åtaganden.

Inför framtiden vill vi gärna förstärka profilen med studier av EU-politik i Sverige och Europa, exempelvis genom att studera hur debatter kan vara en del av granskningsmakten och därigenom utveckla vår kompetens inom kvantitativ textanalys. Inte minst förenar vi gärna kvantitativ med kvalitativ analys.

Inom profilen har vi för närvarande tre doktorander:

Kalle Eriksson intresserar sig för de olika teoretiska och praktiska kopplingarna mellan teknikutveckling och demokrati, samt för frågor kopplade till Framtiden som politisk arena. I sitt avhandlingsprojekt undersöker han hur svenska partier uppfattar och förhåller sig till automatisering, och vad detta får för konsekvenser i termer av politisering och avpolitisering av de framväxande teknikerna i fråga. Vid sidan om forskarstudierna sitter Kalle i redaktionskommittén för Fronesis, som är en svensk tidskrift för samhällsteori.

Jonas Lindahl är intresserad av politiska partiers strategiska agerande och koalitionsteori, och i synnerhet hur förändringar i partisystem interagerar med koalitionsregeringars livscykler. I sitt avhandlingsprojekt fokuserar han på tre parallella och relaterade utvecklingar i Europeiska parlamentariska demokratiers partisystem—ökad fragmentering, flerdimensionella konfliktstrukturer och ideologisk polarisering—påverkar partiernas strategiska agerande inför regeringsbildningar och i koalitionsstyrning.

Evelina Lundgren har nyligen anslutit till profilen. Hon studerar den teoretiska debatten om hur medlemskapet i den Europeiska Unionen (EU) påverkar och har påverkat medlemsstaters politiska aktörer. I hennes avhandlingsarbete finns en ambition att gå djupare in på vad som händer i en medlemsstat och mellan aktörer som politiska partier, intresseorganisationer och nationella parlament när ett nytt policyförslag presenteras på europeisk nivå.

Mer om forskningsprofilen

Publikationer, Den representativa demokratin

Läs publikationer producerade av profilens forskare.

Nytt anslag till DEMSCORE från Vetenskapsrådet

Forskningsprofilen REPDEM har fått ett anslag inom VRs satsning på att bygga infrastrukturer.

Går det att undvika regeringskriser?

Statsministern har avgått och Sverige befinner sig i en regeringskris. Vad krävs för att det ska undvikas?

Misstroendeförklaringar centrala för en parlamentarisk demokrati

Statsvetaren Johan Hellström berättar mer om möjligheten begära en misstroendeförklaring.